åkerbinda
Fallopia convolvulus
Åkerbinda förekommer som ogräs på öppen mark, särskilt på torr, lätt jord, gärna mjäla eller mo, där den klänger sig fast på odlade grödor i åkerkanter, potatis- och trädgårdsland. Förutom på odlad jord kan man finna den på kompost- och avfallshögar. Någon gång är arten sedd mer naturligt; i sandgropar, på en sandstrand i Hässjö, i körspår på hyggen, i en krans runt en myrstack i Alnö. I ett sydberg, Liden Hattberget i Sillre, uppträder den på samma sätt som lövbinda F. dumetorum, som här saknas, bland block i rasmarken.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909) utan lokaluppgift. Äldsta belägg från Sundsvall 1892 (J.H. Lidholm i S).
Utbredning
Allmän–tämligen allmän i kust- och dalbygder; i skogsbygden spridd och där idag troligen minskande p.g.a. brist på uppodlad mark.
Collinder (1909): allmän; måttligt.
Collinder (1909): allmän; måttligt.