majviva
Primula farinosa
Majviva förekom i äldre tid på kalkrika kulturmarker vid kusten och i Ljungans dalgång. Sannolikt var den helt beroende av lieslagna, lågvuxna fuktängar, möjligen också betade strandängar; artens tillbakagång sammanhänger med dessa biotopers försvinnande. De två nutida lokalerna utgörs av en hackslåttsmark i Tynderö och en betad f.d. vallkant och vattenförande dike i Borgsjö. Den förstnämnda lokalen utgörs av en fuktig svacka mellan lägdor nära havsstranden, som enligt den tidigare brukaren (K. Persson) lieslagits i äldre tid. På denna lilla ängsmark har också hittats vildlin Linum catharticum, darrgräs Briza media, hirsstarr Carex panicea, fältgentiana Gentianella campestris och flera låsbräkenarter Botrychium spp. Majvivorna förekommer i en liten sårbar och minskande population om högst ett femtiotal individ på en mycket begränsad yta. Den andra lokalen i Borgsjö har nyligen hittats. Området hyste majviva i äldre tid och sannolikt fram till 1960-talet (uppgift av dåvarande markägare). Ett flertal eftersökningar på 1970och 1980-talen tydde på att arten var utgången men 1999 hittades den igen i området. Troligen då genom en aktivering av fröreserv i samband med plöjning och träda. Båda lokalerna saknar egentligt skydd och artens fortlevnad i landskapet ter sig oviss.
Första fynd
Först publicerad av Neuman (1885a) från Tynderö. Äldsta daterade belägg från Tynderö 1884 (L.M. Neuman i S).
Bygdenamn och bruk
Kallades i Tynderö för hästlortblomma p.g.a. dess lukt (K. Persson, Skäggsta).
Utbredning
Två sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt och ofta sporadisk; enstaka–mängdvis.
Collinder (1909): sällsynt och ofta sporadisk; enstaka–mängdvis.
Lokaler
Alnö 1885 (L.M. Neuman i LD och UPS); mellan Strand och Alvik (Neuman 1885b).
Tynderö 1884 (L.M. Neuman i S), Skäggsta i en liten fuktig slåtteräng, ca 50 ex. 1973 (B. Söderström), 1973–2005 (HL, RL SG m.fl.). Arten fanns också i äldre tid vid den närliggande bäcken i väster enligt förre markägaren K. Persson.
Selånger 1893 (J.H. Lidholm i S).
Stöde Ön 1904 (C.A. Nordlander i S).
Borgsjö Öster-Näset (Collinder 1909); Nyänget mängdvis 1907 (Collinder i S och UPS), 1999 (BL m.fl.), 2000–2008 (BL, HL, RL, GÅ m.fl.); vid Borgsjön (F. Almberg enligt Collinder 1909); Långsyna (äldre benämning på raksträckan Granbodavägskälet–Jämtkrogen) (Collinder 1909).
Tynderö 1884 (L.M. Neuman i S), Skäggsta i en liten fuktig slåtteräng, ca 50 ex. 1973 (B. Söderström), 1973–2005 (HL, RL SG m.fl.). Arten fanns också i äldre tid vid den närliggande bäcken i väster enligt förre markägaren K. Persson.
Selånger 1893 (J.H. Lidholm i S).
Stöde Ön 1904 (C.A. Nordlander i S).
Borgsjö Öster-Näset (Collinder 1909); Nyänget mängdvis 1907 (Collinder i S och UPS), 1999 (BL m.fl.), 2000–2008 (BL, HL, RL, GÅ m.fl.); vid Borgsjön (F. Almberg enligt Collinder 1909); Långsyna (äldre benämning på raksträckan Granbodavägskälet–Jämtkrogen) (Collinder 1909).
