Contortatallen har under de senaste tre decennierna i stor skala planterats som skogsträd i landskapet. Det är framförallt på hyggen i högre lägen – över 300 m ö.h. – som nyplantering skett. Träden står tätt och arten blir helt dominerande i dessa skogar. Contortatallen kommer från nordvästra Nordamerika och det är bara ovanstående varietet av arten som förekommer i odling här. Det är framförallt skogsbolaget SCA och dess tidigare skogsvårdschef, S. Hagner, som introducerat arten i stor skala. Contortatallen är i dessa klimatiskt ogynnsamma lägen mer snabbväxande än tall och gran och virket är tänkt att i första hand användas i massaindustrin. Nyplanteringen var intensivast under 1970och 1980-talen och har de senaste decennierna fortsatt i mindre skala. De äldsta bestånden i Medelpad är ca 80 år men i större planteringar bara ca 35 år (Hagner 2005). I dag sker också frösådd av contortatall. Contortatall har svårt att självföryngra sig hos oss, kottarna klänger bara vid skada eller upphettning. På senare år har dock självföryngring observerats på många håll i landskapet, då framförallt i vägkanter med mineraljord i varma lägen.
Contortatall finns planterad på stora arealer, främst på bolagsmark i bergsområdena i Holm, norra Ljustorp–Liden och i västra Attmar, och i de södra och – i mindre utsträckning – norra bergsområdena i Stöde–Haverö. Lokalt har den planterats även i andra områden.
Självföryngring har observerats bl.a. på nedanstående lokaler.