hirsstarr
Carex panicea
Hirsstarrens silvergråa strån signalerar rika förhållanden. På myrar växer den i måttligt blöta och fasta kärrplan. Den kan ibland täcka stora fält i botten på rikmyrar. Så ser man den främst i kustmyrarna i södra Njurunda och i större blötmyrar i de tre västligaste socknarna. I kalkkärren kan den även stå i rätt torra svackor mellan tuvor. I fattiga myrar däremot blir den inskränkt till drag eller ytor med utflödande markvatten – den saknas i många små fattigkärr och är mycket sällsynt i de surare trakterna norr om Indalsälven. I kustområdet och i Ljungandalen växer hirsstarr även på grundvattenpåverkade strandängar, både vid havet, sjöar och stora vattendrag – exempelvis är den dominant på en kalkpåverkad strand vid Täljeviken i Borgsjön, Borgsjö. Någon gång har hirsstarren setts i bäckkanter, t.ex. i Holm Fagervik.
Utbredningen tycks även vara klimatiskt betingad – hirsstarren blir mot kusten mindre kalkkrävande, och här kan den dyka upp också på kulturmarker med ytligt grundvatten, särskilt på översilade sluttningar i före detta slåtterängar och beteshagar som vid Ala Hässjö. Den kan t.o.m. växa i gamla vallar (Tynderö Åstön) och i diken med grundvattenpåverkan, ibland i rätt trivial omgivning.
Utbredningen tycks även vara klimatiskt betingad – hirsstarren blir mot kusten mindre kalkkrävande, och här kan den dyka upp också på kulturmarker med ytligt grundvatten, särskilt på översilade sluttningar i före detta slåtterängar och beteshagar som vid Ala Hässjö. Den kan t.o.m. växa i gamla vallar (Tynderö Åstön) och i diken med grundvattenpåverkan, ibland i rätt trivial omgivning.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) från Haverö. Äldsta belägg från Torp Åse 1861 (C.O. Reuterman i UPS).
Utbredning
Allmän till tämligen allmän i kustområdet och västerut till södra Holm och gränsen mot Indal och Sättna. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): allestädes; måttligt–talrikt (Collinders frekvens ter sig som en överskattning).
Collinder (1909): allestädes; måttligt–talrikt (Collinders frekvens ter sig som en överskattning).
Lokaler
Timrå Dammyra i Svedje 1982 (SP).
Selånger Kvarsätt 1987 (AV).
Sättna Bodmyra N om flygplatsen 1983 (HL).
Indal Stormyra V om Nyland 1981 (HL); Stormyra S om Börkelån (SO om Börkelsjön) och Börkelån 1 km O om Börkelsjön 1983 (HL).
Ljustorp Fären 1987 (AV); Vålmyra N om Lagfors 1982 (SP); Lill-Laxsjötjärn 1982 (RL, FB).
Liden myr vid Hästbäcktjärn (V om Stor-Vallsjön) 1982 (M. Frisk); Långmyra i Järkvissle 1972–1980 (RL); Halvmilmyra (S om Lidensboda) 1982 (M. Frisk); Lidensboda 1992 (HL); Malmsjön (vid Jämtlandsgränsen) 1982 (CA).
Holm Slåttmyra SV om Kväcklingen 1984 (RL).
Selånger Kvarsätt 1987 (AV).
Sättna Bodmyra N om flygplatsen 1983 (HL).
Indal Stormyra V om Nyland 1981 (HL); Stormyra S om Börkelån (SO om Börkelsjön) och Börkelån 1 km O om Börkelsjön 1983 (HL).
Ljustorp Fären 1987 (AV); Vålmyra N om Lagfors 1982 (SP); Lill-Laxsjötjärn 1982 (RL, FB).
Liden myr vid Hästbäcktjärn (V om Stor-Vallsjön) 1982 (M. Frisk); Långmyra i Järkvissle 1972–1980 (RL); Halvmilmyra (S om Lidensboda) 1982 (M. Frisk); Lidensboda 1992 (HL); Malmsjön (vid Jämtlandsgränsen) 1982 (CA).
Holm Slåttmyra SV om Kväcklingen 1984 (RL).
