norskstarr
Carex mackenziei
Mer information om arten
Norskstarr växer fuktigt på havsstranden och är regelbunden på större strandängar, både i avsnörda vikar vid den låglänta södra Njurundakusten och på sötvattenpåverkade sedimentstränder kring Klingerfjärden. Den växer i låg gräsvegetation rätt långt in från vattenlinjen. De nedliggande stråna bildar stora, cirkulära, gulgröna mattor. Någon gång är den även funnen i hällkar. Sannolikt gynnas den av strandbete.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909) som C. norvegica från Njurunda. Äldsta belägg från Hässjö 1865 (F. Kempe i GB).

Utbredning

Ett tjugotal sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt.

Lokaler

Njurunda Grönviken (S om Galtström) 1978 (RL); Låskäret mot Lill-Lubban och Sunnanskäret 1977 (RL); Låskäret ONO om Lill-Lubban mot tjärnen, Galten 1970 (RL i S); Lubbudden 1994 (HL); Jungfrutjärnarna 1970 (RL); S om Lörudden 1983 (HL); Glon på Björn (N om Skatan) 1976 (RL); Salen 1968 (RL i S), 1985 (HL); Björkön i viken Holmen (Collinder 1909); Björkön (E.B. Almquist enligt Collinder 1909), 1903 (Eva Collinder i UPS), 1903 (Collinder i GB, LD, S och UPS), 1906 (C.A. Nordlander i UPS), 1968 (RL); Björköfjärden 1936 (S. Erlandsson i UPS); Björköfjärden 1 km SV om Björkön 1981 (HL); Mingbäckens utlopp i Björköfjärden 1978 (HL); Björköfjärden vid Borgarudden 1985 (HL).
Skön Sund 1876 (K.E. Arnell i UPS).
Alnö 1897 (J.A.Z. Brundin i UPS); Stornäset 1971–1990 (HL, RL); Långharsholmen, Ringsholmen och småskären N om Långharsholmen (Norén 1974); Sågholmen (= Hörningsholmen) 1976 (RL), 1982 (CA); Nacka 1986 (HL, RL); Eriksdal 1985 (HL).
Timrå Glöden 1980 (HL).
Hässjö 1865 (F. Kempe i GB); Smackgrundet 1980 (HL).
Tynderö Tolvösanden i Våle (Sturesson 1994), 2004 (BP).
karta