Medelpads flora - backglim | Botanikportalen

backglim

Silene nutans

Backglim förekommer på torrängar nära kusten och är särskilt karaktäristisk för de grusiga jordarna på Tynderölandet och norra Alnön. Den är gynnad av rikare, gärna kalkhaltig mark och den fordrar också milt klimat och begränsas inåt landskapet av detta. Man hittar backglim i lågvuxen ängsvegetation på torrbackar, i torra hackslåttkanter och bryn; i Tynderö också i gamla vallar, där växttäcket inte är alltför slutet. Den kan också finnas på hällmark i odlingslandskapet, särskilt ses den så på norra Alnön. Dessutom förekommer backglim på solöppna hyllor eller i klippskrevor i vissa rika sydberg vid kusten och kring Klingerfjärden ofta i bergskrevor med rika alnögångar. Någon gång växer den på klapper vid havet och är på Brämön även funnen på en kalkstenspåverkad grusig havsstrand. Slutligen är den sedd i en parkgräsmatta i Hässjö Söråker.

Första fynd

Först publicerad av Staaf (1857) från Selånger. Äldsta belägg från Indal prästgården 1858 (E. Ährling i UME) (avser var. mutans).

Variation

Backglim varierar i hårighet. Vanligast är den håriga typen, var. nutans, men även kal backglim, var. infracta, finns i landskapet. Varieteterna tillmäts idag ingen större taxonomisk betydelse, även om vissa geografiska skillnader finns (Jonsell 2001 i Flora Nordica 2). Hos oss har den kala formen anmärkningsvärt ofta noterats från sydberg vilket möjligen skulle tyda på att formen är mer ursprunglig.

Utbredning

Allmän i Tynderö och på norra Alnö, tämligen allmän i övriga centrala kustområdet. Dessutom noterad enligt nedan (utanför rastret).
Collinder (1909): flerstädes; talrikt.

Lokaler

Njurunda Brämön i Sanna 1970, 1978 (RL); norra stranden på Brämön 1968 (RL).
Sättna Stampen vid Sättnaån (S om Gåltjärn) 1994 (RL).
Indal Östanskär (Collinder 1909), 1980 (HL); prästgården 1858 (E. Ährling i UME); vid kyrkan 1952 (K. Holm i LD).
Torp Getberget (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).

Uppgifter som är noterade som kala: Njurunda Klockarberget 1959 (RL); Pålängsberget i Skottsund 1961 (RL); Skön Korstaberget (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909); Korsta 1877 och 1879 (K.A.Th. Seth i UPS), 1961 (RL); Alnö Röklands utmark (K. Arnell enligt Collinder 1909); Rödöns södra strand 1970 (RL); Timrå Jansberget (okänt) (Collinder 1909); Borgberget (K. Holm 1953); Gruvlaggarberget (= Laggarbergsberget?) 1920-talet (I. Sahlin); Lastlavaberget 1932 (K.A.G. Gredin i UPS); Svartberget i Fröland 1959 (RL); Hässjö Rigsta (K. Arnell enligt Collinder 1909); Selånger Siljeberget 1971 (RL); Indal vid kyrkan 1952 (K. Holm i LD); Torp Getberget (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
En form med röda blommor noterades av Collinder (1909) från Rödön vid Löphamn Alnö. Formen sågs växa kvar på samma lokal 1962 och 1970 (RL) och noterades där även vid Svarthamn och vid stora tjärnen 1970 (RL).