fågelstarr
Carex ornithopoda
Fågelstarr är en av våra mest kalkgynnade starrarter. Den är småvuxen, konkurrenssvag och växer gärna på markblottor och där växttäcket är stört. Naturliga förekomster har den i rikområdena i nordvästra Borgsjö. Där växer den i bäck- och åkanter, särskilt på eroderade mineraljordsblottor, intill stenar och liknande och kan även dyka upp i tuvkanter i rikkärren. Den gynnas starkt av körspår och annan störning.
Fågelstarren hade tidigare på ängsmark en vidare utbredning utanför kalkområdena. Den var en av de artrika, översilade slåtterängarnas rariteter. Nu är den nästan borta i sådana biotoper och kan bara ses på välbevarad slåttereller betesmark i kalkrikare trakter som i Tynderö. Den är även funnen i lågvuxen gräsmark intill utflödande källvatten i Stöde och Liden och i lieslagna bäckkanter i Borgsjö. Någon gång ses den växa på torra backar tillsammans med vispstarr C. digitata. I Högland, Liden, fanns den tidigare på en lieslagen nipa tillsammans med andra småväxta arter som kattfot Antennaria dioica.
Fågelstarren hade tidigare på ängsmark en vidare utbredning utanför kalkområdena. Den var en av de artrika, översilade slåtterängarnas rariteter. Nu är den nästan borta i sådana biotoper och kan bara ses på välbevarad slåttereller betesmark i kalkrikare trakter som i Tynderö. Den är även funnen i lågvuxen gräsmark intill utflödande källvatten i Stöde och Liden och i lieslagna bäckkanter i Borgsjö. Någon gång ses den växa på torra backar tillsammans med vispstarr C. digitata. I Högland, Liden, fanns den tidigare på en lieslagen nipa tillsammans med andra småväxta arter som kattfot Antennaria dioica.
Första fynd
Först publicerad av Scheutz (1881) baserat på belägg från Hässjö 1868 (H.W. Arnell i UPS). Äldsta belägg från Torp Hammar 1862 (C.O. Reuterman i GB).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i kalkområdet i nordvästra Borgsjö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): flerstädes i odlingsregionen; talrikt–mängdvis. Märkligt få noteringar från norra Alnö.
Collinder (1909): flerstädes i odlingsregionen; talrikt–mängdvis. Märkligt få noteringar från norra Alnö.
Lokaler
Alnö Ås 1986 (HL).
Timrå Berge vid Indalsälven (L.M. Neuman i UPS); Borgberget 2005 (HS).
Hässjö 1865 (F. Kempe i GB), 1868 (H.W. Arnell i UPS); Söråker 1864 (F. Kempe i LD och UPS), 1881 (P. Adler i UPS); Torsboda 1972–2004 (RL m.fl.); Ala 2003 (SG); på holmar vid Indalsälvens utlopp 1868 (H.W. Arnell i GB); Skeppsholmen 1929 (C.G. Alm i UPS); Slåttholmen 1978 (HL); nära Näset (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Krigsbyn 1868 (K.E. Arnell enligt Scheutz 1881).
Tynderö Våle 1990 (HS); Märrgård, betesmark 1997 (SG); Myckeläng, fuktig betesmark 2004 (SG).
Indal Östloning 1999 (RL).
Liden Sillre vid kraftverket 1983 (HL); Järkvissle 1984 (RL); på fuktiga klippor vid Järkvissle kraftverk 2000 (RL, M. Karlsson), 2002 (RL); Högland 1959 (RL), 1964 (E. Evers i UME), utgången på 1970-talet (RL); Långliden 1977 (HL, RL).
Holm Östbyn 1977 (HL).
Stöde Vigge 1978 (HL, RL), 1987 (AV); Österlo 1977 (HL); Edsta, Svedjan och Kärvsta (Collinder 1909); Svedjan och Kärvsta 1905 (C.A. Nordlander i UPS).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909); Hammar 1862 (C.O. Reuterman i GB); Tubbo (Löke) 2003 (BL, HL, RL).
Borgsjö vid järnvägen V om Lindön 1976 (HL); E14 vid Ö 1984 (RL); Borgsjöbyn (Collinder 1909), 1986 (HL i S conf. SE); prästgården 1934 (Samuelsson i LD och UPS); myr N om Lönntjärn 1976 (PAE); Getterån SV om Villberget 1982 (S. Hellquist).
Timrå Berge vid Indalsälven (L.M. Neuman i UPS); Borgberget 2005 (HS).
Hässjö 1865 (F. Kempe i GB), 1868 (H.W. Arnell i UPS); Söråker 1864 (F. Kempe i LD och UPS), 1881 (P. Adler i UPS); Torsboda 1972–2004 (RL m.fl.); Ala 2003 (SG); på holmar vid Indalsälvens utlopp 1868 (H.W. Arnell i GB); Skeppsholmen 1929 (C.G. Alm i UPS); Slåttholmen 1978 (HL); nära Näset (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Krigsbyn 1868 (K.E. Arnell enligt Scheutz 1881).
Tynderö Våle 1990 (HS); Märrgård, betesmark 1997 (SG); Myckeläng, fuktig betesmark 2004 (SG).
Indal Östloning 1999 (RL).
Liden Sillre vid kraftverket 1983 (HL); Järkvissle 1984 (RL); på fuktiga klippor vid Järkvissle kraftverk 2000 (RL, M. Karlsson), 2002 (RL); Högland 1959 (RL), 1964 (E. Evers i UME), utgången på 1970-talet (RL); Långliden 1977 (HL, RL).
Holm Östbyn 1977 (HL).
Stöde Vigge 1978 (HL, RL), 1987 (AV); Österlo 1977 (HL); Edsta, Svedjan och Kärvsta (Collinder 1909); Svedjan och Kärvsta 1905 (C.A. Nordlander i UPS).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909); Hammar 1862 (C.O. Reuterman i GB); Tubbo (Löke) 2003 (BL, HL, RL).
Borgsjö vid järnvägen V om Lindön 1976 (HL); E14 vid Ö 1984 (RL); Borgsjöbyn (Collinder 1909), 1986 (HL i S conf. SE); prästgården 1934 (Samuelsson i LD och UPS); myr N om Lönntjärn 1976 (PAE); Getterån SV om Villberget 1982 (S. Hellquist).
