guckusko
Cypripedium calceolus
Guckuskon ter sig som en exotisk främling i den norrländska skogen. De stora, gula blommorna i en elegant blomställning överraskar bland andra, mindre iögonfallande skogsväxter. Guckuskon är kalkkrävande och i rikområdena i väster uppträder den oftast i höljor i tuviga sumpskogar, främst i rikkärrens trädbevuxna kanter eller örtrika stråk intill rikbäckar och åar. Den växer gärna skuggigt och är i dessa miljöer, trots sin storlek, ofta svårupptäckt. Någon gång är den påträffad i fuktig högörtsgranskog med översilning, som i Haverö. Guckuskon kan stå kvar i öppna lägen i hyggesfas en tid men har setts bli utkonkurrerad av kvävegynnade växter och täckande bestånd av rörarter Calamagrostis sp. i Borgsjö. Den försvinner också vid dikning, som på Gräsmyra i Borgsjö.
På mjälajord vid Indalsälven i Liden växer guckuskon torrare, i nipkanter. Den står då i lövblandskog i strandbrinken – krången, eller någon gång även uppe på nipkrönet. Här tycks arten vara mer kulturberoende och knuten till en tidig fas i lövsuccessionen. På några lokaler har guckuskon expanderat efter slåtterns upphörande och gynnas då i den uppkomna lövblandskogen, som i Höglands naturminne i Liden. Åtminstone på en lokal har den senare setts gå ut då skogen vuxit sig tät. Guckuskon var vanligare i Liden i äldre tid (RL). Tilltagande försurning genom urlakning av sedimenten kan också ha bidragit till guckuskons tillbakagång i denna biotop. I Stöde Lotjärn har guckuskon setts växa solöppet, då i fuktstråk i en kohage.
På mjälajord vid Indalsälven i Liden växer guckuskon torrare, i nipkanter. Den står då i lövblandskog i strandbrinken – krången, eller någon gång även uppe på nipkrönet. Här tycks arten vara mer kulturberoende och knuten till en tidig fas i lövsuccessionen. På några lokaler har guckuskon expanderat efter slåtterns upphörande och gynnas då i den uppkomna lövblandskogen, som i Höglands naturminne i Liden. Åtminstone på en lokal har den senare setts gå ut då skogen vuxit sig tät. Guckuskon var vanligare i Liden i äldre tid (RL). Tilltagande försurning genom urlakning av sedimenten kan också ha bidragit till guckuskons tillbakagång i denna biotop. I Stöde Lotjärn har guckuskon setts växa solöppet, då i fuktstråk i en kohage.
Första fynd
Först publicerad av Wahlenberg (1824) utan lokalangivelse. Äldsta belägg från Hässjö nära Indalsälvens utlopp 1841 (P. Engman i UPS).
Bygdenamn och bruk
Guckusko har i Medelpad allmänt benämnts göksko. Arten har varit välkänd och eftertraktad och plockning har förr varit vanlig, t.ex. Liden och Torp. Lokalerna har ofta hållits hemliga. Guckuskon har inte så sällan också grävts upp och planterats in i rabatter.
Utbredning
Tämligen allmän i nordvästra Borgsjö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt– måttligt.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt– måttligt.
Lokaler
Timrå Frölandsbodarna 2005 (HS, ES), sannolikt odlad, kvarstående.
Hässjö Västanbäck nära Thorsbacke (?) (Engman 1840); Västanbäck 1869 (G.A. Nordlund enligt Grapengiesser 1947); nära utloppet av Indalsälven 1841 (P. Engman i UPS); Söråker 1864 (F. Kempe i UPS).
Liden Nilsböle 1935 (V. Vesterlund i UME); torpet Stockholm (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Sillre (S.J. Enander enligt Collinder 1909), 1898 (L. Trafvenfelt i UPS), 1966 (RL), 1978 (P. Welander), 1985 (B. Lindström), 2002 (E. Isaksson); Sillre V om älven mitt emot Kvarnån 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); mitt emot Sandris (Berg & Öhrling 1985); Sillre V om älven vid Änget 1978 (P. Welander); Sillre två lokaler på östra sidan av älven i närheten av den norra bäcken 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); Täljebacken V om älven mellan Sillre och Stordalen (NO om Sillre) 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); Husören S om Stordalen (NO om Sillre) tre lokaler 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); Stordalen (NO om Sillre) 1962 (RL), 1978 (P. Welander), efter avverkning 1984 uteblev blomningen (Berg & Öhrling 1985); Järkvissle 1953 (K. Holm i LD); Järkvissle V om älven S om Nyäng 1961 (RL), ej återfunnen (Berg & Öhrling 1985); Högland (Bern 1955), 1955–1976 (RL), 1979 (HL, RL), 1981 (B. Lindström), 1985 (JOT); Skogen (Långliden) 1984 (HL, RL), 1986 (JOT); Knylen vid Änget (västra stranden vid Sillre) 1985 (B. Lindström); Rännberget 1985 (B. Lindström); Tullberget (2 lokaler) 1985 (B. Lindström); Utsikten, i nipområde 1985 (B. Lindström); Långliden 1995 (C.J. Wikström), 2002 (H. Öhrling).
Stöde Lotjärn (H. Widmark enligt Collinder 1909, Guvå 1972), lokalen förstördes i mitten av 1980talet genom grävning, men guckuskon lever kvar som omplanterad 1992 (E. Groth), 2000–2009, ca 100 ex. nära bostadshus samt 4–5 ex. i gammal beteshage (B. Axelsson); sluttning V om Lotjärn 1985 (B. Lindström); Österlo i Rysshemmanets hage vid järnvägen (C.A. Nordlander enligt Collinder 1909); Lo 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Västerlo 1975 (RL), ej återfunnen (Berg & Öhrling 1985); Loängarna (H. Widmark enligt Collinder 1909); Tanntjärnsbäcken 1971 (RL, B. Lindström); N om Kärvsta (Berg & Öhrling 1985).
Torp vid Långberget (NO om Öberget) (Berg & Öhrling 1985); 1982 (RL); kärr mellan Kalkåsen och Alderängesån 1976 (HL), (Berg & Öhrling 1985); V om Nyhem (vid Alderängesån) 2003 (Skogsstyrelsen); NV och V om Kälabo 1982 (OB, S. Skällberg); Klösänget mellan Långströmmen och Kälabo (SSO om Finnsta) samt V om Roggån mellan Vinteränget och Långströmmen (Berg & Öhrling 1985); O om Roggån mellan Vinteränget och Kälabo (Berg & Öhrling 1985); Bodberget V om Roggån och V om Roggsjödammet (Berg & Öhrling 1985); Kälen 1970 (L. Norén); Bybodarna (S om Ljungaverk) 1861 (C.O. Reuterman i GB); Ljungaverk vid Granåns utlopp (ursprungligen planterad) 1982 (B. Gruvin); Fränsta i Gimdalen (?) 1924 (Blomqvist ms); Byn i östra delen av Getberget 1970, 1972 (RL), (Berg & Öhrling 1985); sumpskog NO om Getberget 1985 (MB, B Lindström m.fl.); O om Tubbo (O om bäcken) 1984 (BL) 1997 (G. Selling); Åse 1861 (C.O. Reuterman i GB och UPS), 1985 (B. Lindström); Åse, Tubbobäcken 2002 (O. Larsson, C. Stighäll); O om Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1970 (L. Norén), 1973–2002 (MB, RL, H. Öhrling m.fl.); Mörberget, Kalkåsen och 1,1 km O om Gråsjön 1997 (G. Selling); Hjältanstorp 1999 (G. Selling); V om Lermyran (Hjältanstorp) 2003 (Skogsstyrelsen); V om Munkbysjön 1995 (Skogsstyrelsen).
Borgsjö SV om Bockåsen 1995 (G. Selling); Sillrebodarna (G. Adlerz enligt Collinder 1909); 600 m SV om Sillrebodarna 2002 (G. Selling); Prästmyrudden på Borgsjöns sydsida (E. Arbman enligt Collinder 1909); Borgsjöbyn 1901 (O. Edlund i UME), (A. Permansson enligt Collinder 1909); prästgården 1898 (G. Samuelsson i S); Hermanboda backar 1984 (HL), 1985 (B. Lindström); Harprå (F. Almberg enligt Collinder 1909); N om Lönntjärn 1976 (HL, PAE), 1985 (B. Lindström).
Haverö Lövåsen (Allegård 1953); Byberget (Grels Ericsson enligt Falck 1924), 1985 (B. Lindström); N om Storängesbäcken (= Bäckängesbäcken från Bytjärnen, N om Snöberg) 1970 (RL, Guvå 1972), 1983 (AV); Bytjärnen (N Snöberg) 1995 (G. Selling); 2 km N om Snöberg 1976 (HL, RL); stigen till Botjärnsbodarna N om Snöberg (Berg & Öhrling 1985); O om Botjärnskullen 2003 (JOT); Snöberg 1995, 2002 (G. Selling); Storängsbacken (N om Snöberg) 1975 (B. Lindström); väster om Bodtjärn 1985 (B. Lindström); By östra delen 1997 (HL m.fl.), 2001 (G. Selling); 400 m S om Östra by 2002 (Skogsstyrelsen).
Hässjö Västanbäck nära Thorsbacke (?) (Engman 1840); Västanbäck 1869 (G.A. Nordlund enligt Grapengiesser 1947); nära utloppet av Indalsälven 1841 (P. Engman i UPS); Söråker 1864 (F. Kempe i UPS).
Liden Nilsböle 1935 (V. Vesterlund i UME); torpet Stockholm (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Sillre (S.J. Enander enligt Collinder 1909), 1898 (L. Trafvenfelt i UPS), 1966 (RL), 1978 (P. Welander), 1985 (B. Lindström), 2002 (E. Isaksson); Sillre V om älven mitt emot Kvarnån 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); mitt emot Sandris (Berg & Öhrling 1985); Sillre V om älven vid Änget 1978 (P. Welander); Sillre två lokaler på östra sidan av älven i närheten av den norra bäcken 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); Täljebacken V om älven mellan Sillre och Stordalen (NO om Sillre) 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); Husören S om Stordalen (NO om Sillre) tre lokaler 1978 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985); Stordalen (NO om Sillre) 1962 (RL), 1978 (P. Welander), efter avverkning 1984 uteblev blomningen (Berg & Öhrling 1985); Järkvissle 1953 (K. Holm i LD); Järkvissle V om älven S om Nyäng 1961 (RL), ej återfunnen (Berg & Öhrling 1985); Högland (Bern 1955), 1955–1976 (RL), 1979 (HL, RL), 1981 (B. Lindström), 1985 (JOT); Skogen (Långliden) 1984 (HL, RL), 1986 (JOT); Knylen vid Änget (västra stranden vid Sillre) 1985 (B. Lindström); Rännberget 1985 (B. Lindström); Tullberget (2 lokaler) 1985 (B. Lindström); Utsikten, i nipområde 1985 (B. Lindström); Långliden 1995 (C.J. Wikström), 2002 (H. Öhrling).
Stöde Lotjärn (H. Widmark enligt Collinder 1909, Guvå 1972), lokalen förstördes i mitten av 1980talet genom grävning, men guckuskon lever kvar som omplanterad 1992 (E. Groth), 2000–2009, ca 100 ex. nära bostadshus samt 4–5 ex. i gammal beteshage (B. Axelsson); sluttning V om Lotjärn 1985 (B. Lindström); Österlo i Rysshemmanets hage vid järnvägen (C.A. Nordlander enligt Collinder 1909); Lo 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Västerlo 1975 (RL), ej återfunnen (Berg & Öhrling 1985); Loängarna (H. Widmark enligt Collinder 1909); Tanntjärnsbäcken 1971 (RL, B. Lindström); N om Kärvsta (Berg & Öhrling 1985).
Torp vid Långberget (NO om Öberget) (Berg & Öhrling 1985); 1982 (RL); kärr mellan Kalkåsen och Alderängesån 1976 (HL), (Berg & Öhrling 1985); V om Nyhem (vid Alderängesån) 2003 (Skogsstyrelsen); NV och V om Kälabo 1982 (OB, S. Skällberg); Klösänget mellan Långströmmen och Kälabo (SSO om Finnsta) samt V om Roggån mellan Vinteränget och Långströmmen (Berg & Öhrling 1985); O om Roggån mellan Vinteränget och Kälabo (Berg & Öhrling 1985); Bodberget V om Roggån och V om Roggsjödammet (Berg & Öhrling 1985); Kälen 1970 (L. Norén); Bybodarna (S om Ljungaverk) 1861 (C.O. Reuterman i GB); Ljungaverk vid Granåns utlopp (ursprungligen planterad) 1982 (B. Gruvin); Fränsta i Gimdalen (?) 1924 (Blomqvist ms); Byn i östra delen av Getberget 1970, 1972 (RL), (Berg & Öhrling 1985); sumpskog NO om Getberget 1985 (MB, B Lindström m.fl.); O om Tubbo (O om bäcken) 1984 (BL) 1997 (G. Selling); Åse 1861 (C.O. Reuterman i GB och UPS), 1985 (B. Lindström); Åse, Tubbobäcken 2002 (O. Larsson, C. Stighäll); O om Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1970 (L. Norén), 1973–2002 (MB, RL, H. Öhrling m.fl.); Mörberget, Kalkåsen och 1,1 km O om Gråsjön 1997 (G. Selling); Hjältanstorp 1999 (G. Selling); V om Lermyran (Hjältanstorp) 2003 (Skogsstyrelsen); V om Munkbysjön 1995 (Skogsstyrelsen).
Borgsjö SV om Bockåsen 1995 (G. Selling); Sillrebodarna (G. Adlerz enligt Collinder 1909); 600 m SV om Sillrebodarna 2002 (G. Selling); Prästmyrudden på Borgsjöns sydsida (E. Arbman enligt Collinder 1909); Borgsjöbyn 1901 (O. Edlund i UME), (A. Permansson enligt Collinder 1909); prästgården 1898 (G. Samuelsson i S); Hermanboda backar 1984 (HL), 1985 (B. Lindström); Harprå (F. Almberg enligt Collinder 1909); N om Lönntjärn 1976 (HL, PAE), 1985 (B. Lindström).
Haverö Lövåsen (Allegård 1953); Byberget (Grels Ericsson enligt Falck 1924), 1985 (B. Lindström); N om Storängesbäcken (= Bäckängesbäcken från Bytjärnen, N om Snöberg) 1970 (RL, Guvå 1972), 1983 (AV); Bytjärnen (N Snöberg) 1995 (G. Selling); 2 km N om Snöberg 1976 (HL, RL); stigen till Botjärnsbodarna N om Snöberg (Berg & Öhrling 1985); O om Botjärnskullen 2003 (JOT); Snöberg 1995, 2002 (G. Selling); Storängsbacken (N om Snöberg) 1975 (B. Lindström); väster om Bodtjärn 1985 (B. Lindström); By östra delen 1997 (HL m.fl.), 2001 (G. Selling); 400 m S om Östra by 2002 (Skogsstyrelsen).
