Tätörtens insektfångande, ljust gröna bladrosetter kontrasterar mot den mörkvioletta, viollika blomman. Man hittar tätörten rätt allmänt i väster medan den i öster och norr är mer inskränkt till rika, grundvattenpåverkade miljöer. I myrar finns tätörten i höljor och tuvkanter både i trädbevuxna rikkärr och på öppna medelrika kärrytor. I kantzonerna av rikkärren i Borgsjö finns den också, men helst i störningar som stigar och hjulspår. Den växer även i sumpskog, åtminstone i kalktrakter som i Hässjö. Dessutom finns den vid rikare skogsbäckar och vid öppna källor på mineraljord (även i sand). På älv- och åstränder står den gärna i springor på hällar och i blockkanter i strömpartier, t.ex. Torp Byforsen. På sjöstränder föredrar den bar mark med sipperpåverkan eller blockkanter. I Borgsjö Rankleven är den funnen i bergbrant med ständigt sippervatten.
Tätört är konkurrenssvag och gynnas av kulturskapade blottor i jordtäcket. Idag hittar man den kanske oftast som en tidig kolonisatör i nygjorda vägdiken påverkade av grundvatten. Så ses den efter skogsbilvägarna och längs mindre körvägar i dalgångarna. Den sprider sig också till fuktiga gropar och körskador på hyggen, och den förekommer kring utflöden i beteshagar, på fuktiga jordtäkter, som t.ex. vid Ljustorp Stavrebodarna, och på andra slitna ytor. I väster står den även torrare, t.ex. i torr stigkant i Borgsjö.