darrgräs
Briza media
Darrgräs är en av den gamla slåtterängens uppskattade prydnader. Hos oss förekommer det bara i rikare trakter, på mer eller mindre kalkpåverkad mark. Idag håller det sig främst kvar i de kalkrika ängsmarkerna i södra Hässjö och norra Alnö. I övrigt ses det nästan bara i små restbestånd på igenväxande gammal hackslåttermark, ofta inklämt mellan starka, kvävegynnade arter som tuvtåtel Deschampsia cespitosa, hundäxing Dactylis glomerata och bergrör Calamagrostis epigejos. Helst växer darrgräset i något fuktiga svackor i lågvuxen, ogödslad ängsmark, men det kan även växa i torra, sydvända lägen och – åtminstone på norra Alnö – på betad mark. Ibland ses detta gräs kvarstående i skogsbryn, blommande under unggranar. Darrgräset befinner sig hos oss nära sin nordgräns och dess utbredning begränsas sannolikt av klimatet, vilket nog förklarar dess – även tidigare – mycket sparsamma förekomst i rikområdena i väster t.ex. i Borgsjö.
Första fynd
Först publicerad av Laestadius (1824) från Selånger, baserat på uppgift av Selahn. Äldsta belägg från Hässjö Fjäls gästgivaregård 1858 (E. Ährling i UME och UPS).
Bygdenamn och bruk
Darrgräs har i Hässjö haft flera folkliga namn. Från Backås har noterats pärlgräs och evighetsgräs, och av barn kallades darrgräset lusa. Från Fjäl, längre västerut i samma socken, uppges namnen hjärtgräs och vinterhavra. Vår källa K.B. Nordström skriver: ”Möjligen kan detta sista namn ha förväxlats med bergslok Melica nutans som i Hässjö liksom flerstädes i Medelpads kusttrakter användes till vinterbuketter” (Nordström 1910 ms).
Utbredning
Tämligen allmän i norra Alnö och södra Hässjö, för övrigt noterad enligt nedan. Minskande och i sen tid försvunnen från flera inlandslokaler.
Collinder (1909): här och där i kustbygden och den lägre dalbygden; måttligt–mängdvis.
Collinder (1909): här och där i kustbygden och den lägre dalbygden; måttligt–mängdvis.
Lokaler
Njurunda Brämön 1883 (J. Linde i S), 1960 (RL), 1978 (A. Ekeblad); Brämön i sumpig gräsmark 1948 (S. Grapengiesser i S och UPS); 1 km S om Norrhamn på Brämön 1978 (HL, RL); Brämön flerstädes i trakten av Norrhamn 1977, 1993 (RL); Brämön vid Sannavägen nära Norrhamn 1968, 1977 (RL); Brämön i ängsbacken nedanför Vilarhälla 1978 (HL, RL); mellan Högmyra och Stormossen 1983 (HL); Björkön (Collinder 1909).
Sundsvall 1883 (J.P. Linde i S); Västhagen 1966 (RL)–2006 (GÅ m.fl.); Vattenledningsborgen (nu hörnet Norrlidsgatan–Baldersvägen) 1920-talet (I. Sahlin).
Skön Korsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Alnö Bänkås 1981 (RL); Karlsvik 1960 (RL); Rödön (Collinder 1909), 1962 (RL), (Boström & Nilsson 1975); Rödön vid Löphamn 1970 (RL); Bjässbodarna 1972 (RL); Strand 1960 (RL); Usland 1979 (RL).
Timrå (J.A. Holm enligt Collinder 1909), 1889 (E.V. Berglund i LD och S).
Hässjö Ytterå 1977–1979 (HL).
Tynderö (Engman 1840), 1879 (C.F. Sundberg i UME), 1888(L.M. Neuman i LD); Åstön 1966 (RL); Laxbodudden (Åstöns nordvästra udde) (Agartz m.fl. 1980); nedanför Kånkås 1977 (LE, HL, RL), (Sturesson 1994); Skilsåker (Sturesson 1994); Bäräng 1980 (HL), (Sturesson 1994), 1997 (RL m.fl.); Holmö 1890 (J. Johansson i UPS); Berge (Sturesson 1994); Våle 1978 (HL)–2004 (SG m.fl.); Tolvösand 2006 (BP).
Tuna Bergom (Collinder 1909); Runsvik 1958 (RL).
Selånger Siljeberget (eller Silje) (E. Selahn enligt Laestadius 1824).
Sättna Prästgården 1920-talet (I. Sahlin); Nora 1987 (AV).
Ljustorp Örasjöbodarna NO om Bredsjön 1962 (RL); Roten i betesmark 2000 (SG).
Holm Fagerviken vid Backen 1979, 2006 (HL).
Stöde Vigge 1978 (HL, RL), (Saltzman m.fl. 1995); Norr-Nedansjö (Saltzman m.fl. 1995); Gräfte (Grapengiesser 1953), 1966 (RL); Svedjan (Collinder 1909); Kärvsta 1905 (P. Collinder i S), (Collinder 1909), 1903 (C.A. Nordlander i UPS), 1977 (HL), 1979 (HL, RL), 1988 (AV), (Saltzman m.fl. 1995); Stor-Hullsjön 1980 (HL). Torp Hjältanstorp 1976 (HL, RL); Åse 1980 (HL).
Borgsjö 1907 (O. Edlund i UME).
Sundsvall 1883 (J.P. Linde i S); Västhagen 1966 (RL)–2006 (GÅ m.fl.); Vattenledningsborgen (nu hörnet Norrlidsgatan–Baldersvägen) 1920-talet (I. Sahlin).
Skön Korsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Alnö Bänkås 1981 (RL); Karlsvik 1960 (RL); Rödön (Collinder 1909), 1962 (RL), (Boström & Nilsson 1975); Rödön vid Löphamn 1970 (RL); Bjässbodarna 1972 (RL); Strand 1960 (RL); Usland 1979 (RL).
Timrå (J.A. Holm enligt Collinder 1909), 1889 (E.V. Berglund i LD och S).
Hässjö Ytterå 1977–1979 (HL).
Tynderö (Engman 1840), 1879 (C.F. Sundberg i UME), 1888(L.M. Neuman i LD); Åstön 1966 (RL); Laxbodudden (Åstöns nordvästra udde) (Agartz m.fl. 1980); nedanför Kånkås 1977 (LE, HL, RL), (Sturesson 1994); Skilsåker (Sturesson 1994); Bäräng 1980 (HL), (Sturesson 1994), 1997 (RL m.fl.); Holmö 1890 (J. Johansson i UPS); Berge (Sturesson 1994); Våle 1978 (HL)–2004 (SG m.fl.); Tolvösand 2006 (BP).
Tuna Bergom (Collinder 1909); Runsvik 1958 (RL).
Selånger Siljeberget (eller Silje) (E. Selahn enligt Laestadius 1824).
Sättna Prästgården 1920-talet (I. Sahlin); Nora 1987 (AV).
Ljustorp Örasjöbodarna NO om Bredsjön 1962 (RL); Roten i betesmark 2000 (SG).
Holm Fagerviken vid Backen 1979, 2006 (HL).
Stöde Vigge 1978 (HL, RL), (Saltzman m.fl. 1995); Norr-Nedansjö (Saltzman m.fl. 1995); Gräfte (Grapengiesser 1953), 1966 (RL); Svedjan (Collinder 1909); Kärvsta 1905 (P. Collinder i S), (Collinder 1909), 1903 (C.A. Nordlander i UPS), 1977 (HL), 1979 (HL, RL), 1988 (AV), (Saltzman m.fl. 1995); Stor-Hullsjön 1980 (HL). Torp Hjältanstorp 1976 (HL, RL); Åse 1980 (HL).
Borgsjö 1907 (O. Edlund i UME).
