gökblomster
Lychnis flos-cuculi
Mer information om arten
Gökblomster har sina rikaste förekomster på flacka, artrika strandängar. Där kan det bilda stora ljusröda fält som vid Fagervikssjön söder om Gimåfors i Holm eller vid Ljungan i Hermanboda Borgsjö. Före blomningen är det däremot svårt att få ögonen på – slankt och inblandat mellan högörter. Arten har sin naturliga hemvist på sanka stränder och kärrmarker vid större vattendrag, sjöar och i vikar vid den inre kusten. Den indikerar rikare underlag och gynnas av kalkpåverkan. Den gynnas av kulturen och finns också i andra fuktängar och kärrsvackor i odlingsmark. Någon gång kan den ses i drag i äldre vallar som på Åstön i Tynderö. Den växer alltid fuktigt men på fast mark. Vanligen väljer den helt öppna lägen, men är sedd i kalkrik, sluten albård vid Skäggsta i Tynderö. Dessutom etablerar gökblomster sig lätt i vägdiken och följer ibland bilvägarna en bit upp i skogsbygden. Så ser man det främst kring Ljungans dalgång med biflöden. Något ses det även nyspridas i vattenförande diken längs skogsbilvägar i rikområden i Borgsjö och Haverö. Däremot saknas det – märkligt nog – nästan helt i Indalsälvens och Mjällåns dalgångar.
Gökblomstret var nog gynnat av hävd på sankmarker och har sannolikt minskat i denna biotop. Däremot har det ökat med vägutbyggnaden, men dessa populationer är i regel ganska små och ofta obeständiga.

Första fynd

Först publicerad av Laestadius (1824) från Selånger. Äldsta belägg från Alnö Eriksdal 1878 (K.A. Andersson i S).

Utbredning

Tämligen allmän i södra och centrala kustområdet och i ett bälte till ca två mil från Ljungan i Stöde, Torp och Borgsjö. I övrigt enligt nedan (utanför rastret).
Collinder (1909) anger förhållandevis få lokaler: här och där; måttligt–massvis. Han anger bara en handfull lokaler i de västliga socknarna.

Lokaler

Attmar Långskog 1961 (RL), 1983 (HL), 1999 (OH); Långmyra O om Åmingen 1984 (HL); Östansjöbodarna vid Åmingen 1983 (HL).
Liden här och där (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Aspudden i Bodacke 1900 (Eva Collinder i S).
Holm Lill-Otern 1981 (HL); torpet V om Mosvedjan (S om Gimåfors) 1982 (HL, RL); Gimåfors 1982 (RL m.fl.); Vike 1982 (GÅ).
Stöde S om Ulvsjön 1982 (CA, SP); Klackbodarna S om Fanbyklacken 1981 (HL).
Torp Ytterstensjön (O om Lomsjön) 1982 (JL); Naggen 1976 (HL); Lomsjön 1982 (B. Lindström); mellan Lomtjärnåsen och Kåtalammstjärn (S om Saxen) 1990 (HL, RL); mellan Båtsmansbergen och Bäråsen (S om Väster-Saxsjön) 1982 (GÅ); Marktjärn 1982 (S. Hellquist); Norr-Leringen och V om Granarna (N om Leringen) 1982 (HL).
Borgsjö Fronten V om Råsjö 1982 (RL); Styggbergsåns södra del 1982 (RF).
Haverö Torrflonäs 1978 (HL); Viken (Cedergren 1923), 1982 (B. Luksepp); Säter 1970 (V. Säterberg); badplatsen vid norra stranden mitt emot Viken 1978 (HL); Medingens norra strand 1982 (J. Berg); Sörbodvallen vid Mellansjön 1982 (CA); Heden (Fredrikson 1902).
karta