mörkt kungsljus
Verbascum nigrum
Mer information om arten
Mörkt kungsljus är flerårig och växer i tätare och örtrikare vegetation än kungsljus. Den har sina största förekomster i de gamla jordbruksbygderna vid kusten och i de större dalgångarna – järnålderns bygder. Den uppträder i små populationer i solvarma lägen på näringsrik mark. Vanligast är den i gamla, stabila vägkanter och artrika slänter, men den finns även i ängskanter kring gårdarna och jordbackar, t.ex. på gravhögar. Den kan också förekomma i tätorter, t.ex. har den varit mycket framträdande längs huvudvägen i Fränsta i Torp. Arten är något kalkgynnad och är frekvent på betesmarker och hällar i norra Alnö. Den tycks kulturberoende men finns mer naturligt på gräsmark i några sydberg vid kusten, som Gärdeberget i Skön. Möjligen är den minskande, men den har någon gång setts nykolonisera vägkanter, t.ex. längs motorvägen vid Bydalen i Skön och en lågtrafikerad grusväg i Sundsvall Kubikenborg. Den är klimatiskt begränsad i norr och väster.

Första fynd

Först publicerad av Laestadius (1824) från Selånger Siljeberget. Äldsta belägg från samma lokal 1824 (L.L. Laestadius i S och UPS).

Utbredning

Tämligen allmän i den centrala kustbygden. I övrigt (utanför rastrering) noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där som V. thapsus, men upphör i Torp; sparsamt–måttligt.

Lokaler

Alnö Stenvik (kajen nedanför Sandarna) 1981 (HL); Grönviken 2004 (BP).
Timrå Lastlavaberget 1970 (RL), 1974, 1982 (SP).
Tynderö Skilsåker 1956 (RL); Kånkås 2004 (SG, RL); Mällby 1980 (HL, RL); Ava (Sturesson 1994).
Attmar Västerbränslan 1982 (HW); Västergård (Collinder 1909); Mellangård 1979 (HL).
Sättna Byn 1962 (RL); Överkovland (Collinder 1909); Rödberget i Västansjö 1977 (HL, RL); Västansjön 1980 (HL); Väster-Gåltjärn 1980 (HL); Bryggtjärn 1980 (HL).
Indal 1933 (I. Petersén i LD); Östanskär 1977 (HL), 2003 (RL); Hallsta (Collinder ms), 1979 (HL); Bäck (f. lanatum) 1910 (Collinder i S).
Ljustorp Höglandsberget 1910 (K.B. Nordström i GB och S), 1962 (RL).
Liden 1949 (F. Bergvall i UME); Flygge 1889 (S.J. Enander i S), även med vita blommor (S.J. Enander enligt Collinder 1909), 1922 (V. Vallberg i LD), 1992 (HL, RL); Backen 1889 (S.J. Enander i S), 1906 (G. Hjort i LD, S och UPS), 1956 (RL), 1983 (HL); Märrgård (S.J. Enander enligt Collinder 1909), 1979 (HL); Järkvissle 1955, 1972 (RL).
Stöde 1915 (C.A. Nordlander i S); Vigge (3 lokaler) (Collinder 1909), 1979 (RL), 1982 (HW), 1999 (HL, RL); Kvarnberget 1980 (HL); Kvarntorpet N om Nedansjö 1984 (HL); Österlo 1977 (HL); nedanför Huberget 1977 (LE, HL, RL); Edsta (K.A.Th. Seth och Collinder enligt Collinder 1909); Kärvsta 1903 (C.A. Nordlander i UPS), 1911 (C.A. Nordlander i S), 1961 (RL), 1979 (HL, RL).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB), 1890-talet (T. Arnell i UPS); flerstädes (J.G. Gunnarsson enligt Collinder 1909); Storrånet (S om Ljungaverk) 1982 (GÅ); Vissland 1976 (HL); Fränsta 1902 (J.G. Gunnarsson i S), 1959 (RL), 1973, 1976 (HL); V om Åse 1983 (HL); Åse 1959 (RL), 1976 (HL).
Borgsjö Helgeån 1904 (Collinder i S, det. G. Thor); Tubbo 1976 (HL); Lökebacken N om Tubbo 1984 (BL).
karta