saltnarv
Spergularia marina
Saltnarv växer på blottad sedimentjord i strandängar, helst på saltackumulerande ytor i svackor på strandens nedre del. Den är en konkurrenssvag art som gynnas av betestramp och fordrar viss salthalt i marken. Först bara känd från barlast. Dessa fynd har troligen inget samband med de naturliga lokalerna.
Första fynd
Först publicerad av Seth (1877) från Sundsvall. Äldsta belägg från Sundsvall 1868 (C. Indebetou i S) (dessa uppgifter avser barlastförekomster).
Utbredning
Två sentida lokaler.
Collinder (1909): På barlast.
Collinder (1909): På barlast.
Lokaler
Njurunda (Grapengiesser 1953); Skatan (Samuelsson 1937).
Sundsvall 1868 (C. Indebetou i S), 1876 (K.A.Th. Seth i UPS), 1879 (C.F. Sundberg i S).
Skön Fillan 1878 (K.A.Th. Seth i UPS); Johannedal 1906 (K.A.G. Gredin i LD och S).
Alnö norra stranden 1920-talet (I. Sahlin); Stornäset 1976 (RL), 2006 (GÅ); Långharsholmen (Norén 1974), 2006 (SG m.fl.); Ringsholmen och småskären N om Långharsholmen (Norén 1974).
Timrå Fagervik 1928 (K. Holm i UME).
Hässjö Indalsälven vid Torsboda (Blomqvist 1950).
Tynderö Myckeläng (S. Blomqvist enligt Samuelsson 1937).
Sundsvall 1868 (C. Indebetou i S), 1876 (K.A.Th. Seth i UPS), 1879 (C.F. Sundberg i S).
Skön Fillan 1878 (K.A.Th. Seth i UPS); Johannedal 1906 (K.A.G. Gredin i LD och S).
Alnö norra stranden 1920-talet (I. Sahlin); Stornäset 1976 (RL), 2006 (GÅ); Långharsholmen (Norén 1974), 2006 (SG m.fl.); Ringsholmen och småskären N om Långharsholmen (Norén 1974).
Timrå Fagervik 1928 (K. Holm i UME).
Hässjö Indalsälven vid Torsboda (Blomqvist 1950).
Tynderö Myckeläng (S. Blomqvist enligt Samuelsson 1937).
