bredgentiana
Gentianella campestris
Fältgentiana är den art som är allra mest bunden till den gamla lieslagna slåtterängen, hackeller skrabbslått. Dess förekomst idag indikerar välbevarad och ogödslad hackslåttmark. Artens nuvarande tillbakagång speglar också biotopens försvinnande. I äldre tid var fältgentianan regelbunden i ängsvegetation i hela landskapet och Collinder (1909) anger den som tämligen allmän. De nutida förekomsterna återfinns framförallt i skogsbygderna, särskilt i de gamla finnbyarna söder om Ljungan, där också de största bestånden noterats. Där ser man fältgentiana på hackslåttens magra, lågvuxna grässvål med följearter som stagg Nardus stricta, kattfot Antennaria dioica, låsbräken Botrychium lunaria och vårbrodd Anthoxanthum odoratum, ofta med mossor och lavar i bottenskiktet. Den växer ljusöppet, ofta på torra backar, men kan också finnas i friska ängssluttningar som t.ex. Borgsjö Granbodåsen. Arten är något gynnad av rikare mineral och kalk. Den går ut då högörter börjar dominera ängen.
Idag hittar man fältgentiana bara på de bäst bevarade lågvuxna ängsfläckarna kring gårdarna, där ingen gödsling skett. På gårdstunen kan den hålla sig kvar i kanter, men försvinner där gräsklippningen är intensiv – arten missgynnas av klippningen både mekaniskt och av gräsklippets gödselverkan. Fältgentiana kan även hittas i beteshagar, men vanligen har dessa tidigare varit slåttrade. Den missgynnas där åtminstone vid hårdare bete, som fårbete, och den tål inte gödselfläckar. Fältgentiana har några gånger setts vandra in i torra gammellägdor som Torp Gäddtjärnsåsen och Borgsjö Julåsen, men arten uppträder aldrig på nyrörd mark. Den minskar kontinuerligt och flertalet av de sentida fynden har utgjorts av en ”sista rest”. På många av de recenta lokalerna nedan är den sannolikt idag utgången. Fältgentianan är helt kulturbunden och arten kan inte leva kvar utan att insatser görs för att bibehålla ängsvegetationen.
Idag hittar man fältgentiana bara på de bäst bevarade lågvuxna ängsfläckarna kring gårdarna, där ingen gödsling skett. På gårdstunen kan den hålla sig kvar i kanter, men försvinner där gräsklippningen är intensiv – arten missgynnas av klippningen både mekaniskt och av gräsklippets gödselverkan. Fältgentiana kan även hittas i beteshagar, men vanligen har dessa tidigare varit slåttrade. Den missgynnas där åtminstone vid hårdare bete, som fårbete, och den tål inte gödselfläckar. Fältgentiana har några gånger setts vandra in i torra gammellägdor som Torp Gäddtjärnsåsen och Borgsjö Julåsen, men arten uppträder aldrig på nyrörd mark. Den minskar kontinuerligt och flertalet av de sentida fynden har utgjorts av en ”sista rest”. På många av de recenta lokalerna nedan är den sannolikt idag utgången. Fältgentianan är helt kulturbunden och arten kan inte leva kvar utan att insatser görs för att bibehålla ängsvegetationen.
Första fynd
Först publicerad av Linné (1755). Äldsta belägg från Indal prästgården, Sättna prästgården och Holm Östanbäck 1858 (E. Ährling i GB och UME; avser var. suecica).
Bygdenamn och bruk
”Kallas i Medelpad stynggräs” skriver Linné (1755). Styng är ett gammalt ord för värk och fältgentianan har sannolikt använts som medicin.
Variation
Fältgentianan uppträder i flera former. Den tidigblommande var. suecica, tidig fältgentiana, är lågvuxen och brukar ses blomma i slutet av juni–början juli. Den senblommande, högresta var. campestris, sen fältgentiana, kommer efter slåttern i slutet av augusti till början av september. Dessutom uppträder fältgentianan ibland i en lågvuxen, från basen starkt grenig form, var. islandica, sätergentiana, särskilt uppmärksammad i äldre tid. Denna är oftare vitblommig än de andra varieteterna. Nedan har uppgifter som bestämts till var. suecica betecknats med *, var. campestris med ** och var. islandica med***. Som framgår av lokalförteckningen förekommer den senblommande formen framförallt i skogbygderna medan den tidigblommande har varit vanligare i kustbygd och älvdalar. Sätergentianan tycks framförallt ha förekommit kalkrikare områden i Borgsjö. Den är också vanlig i Jämtlands silurområde.
Arten är starkt minskande och jämfört med Collinder (1909 se nedan) tycks den tidigblommande formen ha minskat mest. Några av lokalerna har skydd i form av naturreservat, med det osäkert om alla formerna finns med.
Arten är starkt minskande och jämfört med Collinder (1909 se nedan) tycks den tidigblommande formen ha minskat mest. Några av lokalerna har skydd i form av naturreservat, med det osäkert om alla formerna finns med.
Utbredning
Det finns ett åttiotal sentida uppgifter, varav drygt trettio var. suecica, tjugofem var. campestris och fem var. islandica. Övriga uppgifter har inte närmare bestämts.
Collinder (1909) anger för var. suecica: tämligen allmän; måttligt (endast avvikande färgformer listades), för var. campestris: flerstädes, måttligt och för var. islandica: flerstädes; måttligt–talrikt.
Collinder (1909) anger för var. suecica: tämligen allmän; måttligt (endast avvikande färgformer listades), för var. campestris: flerstädes, måttligt och för var. islandica: flerstädes; måttligt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1948 (S. Grapengiesser i S)*; Brämön vid Sannavägen nära Norrhamn 1963, 1976 (RL); Ängom 1987 (AV); Mingen 1903 (P. Collinder i S)*; Skedlo 1910 (O. Östgren i S)*.
Sundsvall Sidsjö 1908 (G. Hjort i S)*.
Skön Sund 1877 (K.A.Th. Seth i UPS)*; Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i UPS)***; Gärde 1903 (J.A. Holm i GB)***; Näs (med vita blommor) 1899 (Collinder i LD)***; Knölsta 1934 (K.A.G. Gredin i UME)***; Birsta 1903 (F. Ringius i LD och S)***.
Alnö vid prästgården 1932 (K.A.G. Gredin i LD)***; Vränsta 1932 (K.A.G. Gredin i GB, LD, S och UPS)**; Myrnäs 1911 (S. Almström i S); Stornäset 1965 (RL), 1897 (J. Rylander i LD)***; Eriksdal 1878 (K.A. Andersson i S), Rödön 1901 (F. Ringius i S och UPS)*.
Timrå 1945 (K. Holm i UME)*; Stor-Bandsjön 1907 (K.A.G. Gredin i LD och S)***; Näs 1932 (K.A.G. Gredin i UME och UPS)**; Svedje 1952 (K. Holm i LD)*.
Hässjö vid kyrkan 1905 (Collinder i LD och UPS)**; Söråker 1939 (S. Blomqvist i S); Myckeläng 1940 (S. Blomqvist i S); Ala 1965 (RL); Torsboda 1965 (RL), 1966 (E. Evers i UME)*, (2 lokaler) 1982–2004 (GÅ, HL m.fl.)*; Ytterå (mellan Åvike och Västerå) 1977 (HL)*, 1993 (RL), 2004 (GÅ)*; Åvike 1948 (K. Holm i LD)**; Krigsbyn 1964 (RL); Strind 1999 (SG)*; Gökböle 1977 (HL)*, 1999 (SG, RL)*.
Tynderö Bäräng och Myckeläng (Sturesson 1994); Skäggsta 1973 (RL)*; 1979 (HL); Granön 1936 (S. Blomqvist i S)*.
Attmar Västgårdsbodarna 1961 (RL); Långskog 1977 (HL, RL), 1987 (AV)*, 2004 (GÅ); Östanrude 1987 (AV), 2004 (GÅ)*; Östansjöbodarna vid Åmingen 1983 (HL)**, 1987 (AV); Johannesfors vid Framsängsån (nära Hälsingegränsen) 1979 (RL), 2004 (GÅ)**; Mosvedjan N om Norrböle och Åstaden SO om Sörfjolsta 1961 (RL); Hassel 1999 (K. Westerlind)**, 2003 (GÅ)**; Byn i Norr-Hassel 1978 (HL), 2004 (GÅ)*; Västansjön 1978 (HL, RL)*; Västergård 1987 (AV)**; Gissjö 1979 (HL); Karläng 1906 (Collinder i S)*.
Selånger Töva 1911 (Collinder i S); Hjässberget 1961 (RL); Hällom 1965 (RL); Storhuljen 1888 (L.M. Neuman i LD)*; Huljen 1978 (OH); Hov 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)**; Kvarsättbodarna 1984 (RL)*; 2004 (GÅ)*.
Sättna prästgården 1858 (E. Ährling i GB och UME)*; Sandsvedjan S om Västansjö 1981 (RL); Näsvattnet 1987 (AV), 2003 (GÅ)**, 2004 (GÅ)*; Solum 1913 (K.A.G. Gredin i LD och S)*; Brödlösa 1998 (A. Sunesson och RL)*, 2004 (GÅ)*; Bjärme 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)*; Gravtjärn 1980, i hästhage (HL)*.
Indal prästgården 1858 (E. Ährling i GB och UME)*; Myckelsjö 1987 (AV).
Ljustorp Fären 1961 (RL), 1979 (HL), 1987 (AV), 2004 (GÅ)**; Tuna 1978 (HL); vid Mjällån 1948 (S. Blomqvist i S); Skäljom 1910 (K.B. Nordström i GB)*.
Liden Backen 1906 (G. Hjort i S och UPS)**; Kväcklingen 1977 (HL), 1987 (AV); Dacke 1965 (RL); Skälsjövallen 1889 (S.J. Enander i S)*.
Holm Långåsen NV om Hissjön 1980 (HL); Korsnäset vid Fagervikssjön 1977 (HL)*; Backen i Fagervik och torpet V om Mosvedjan (S om Gimåfors) 1982 (HL, RL)*; Östanbäck 1858 (E. Ährling i UME)*.
Stöde S om kyrkbyn 1964 (A.F. Westerlund i LD)*; Kärvsta 1906 (C.A. Nordlander i GB, LD, S och UPS)**; 1905 (Collinder i UPS, med ljusgredelina blommor)*, 1905 (C.A. Nordlander i GB, LD, S och UME)***; Gässåsen 1976 (RL)**; Blåsttorpet S om Ulvsjön 1979, 1984 (HL), 1987 (AV), mer än 3800 blommande exemplar 2004 (GÅ)**; Häbbersåsen (S om Ulvsjön) 1909 (A. Nordström i GB)*, 1978 (HL); Österåsen mellan Ulvsjön och Gissjön 1979 (HL); Mackabacken NO om Stor-Gissjön 1975 (RL)**; Ulvsjön 1978–1979 (HL)**; Loböle 1980 (R. Åslin), 1987 (AV), 2004 (GÅ)**; V om Lotjärnsbäcken (Saltzman m.fl. 1995); Vigge 1978 (HL, RL), 1979 (RL); Vigge vid Högänge naturreservat 1999 (A. Westergren)**, 2003 (GÅ)**; 1978 (HL, RL)*, 1987 (AV)*, 1993 (RL)*, 2004 (GÅ)*; Öster-Lo 1962 (RL); Bäckänget NV om Specksjön 1976 (RL), 1979 (HL); hage mellan Lo och Stöde 1926 (N. Nordenborg i S); Lillström 1975 (RL)**, 1987 (AV)**; Edebosjön 1972 (M. Corsell); V om Kvarnviken i StorHullsjön 1981 (RL); Sand (Edstasand) (V om Stor-Hullsjön) 1987 (AV)**, 2004 (GÅ)**; Viskan 1903 (S. Ekvall i UME).
Torp Åsen SO om Naggen 1982 (AV); Naggen 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)*; Långåsen (NV om Storulvsjötjärn) 1976 (HL, RL)* 1982 (GÅ)*; Gäddtjärnåsen 1976 (RL), 1982 (OB), 2004 (GÅ)*; Kilen 1961, 1976 (RL)**; Södra Stormörtsjön 1982 (HL)*; vägskälet till Norra Stormörtsjön 1978 (LE, HL, RL); Norra Stormörtsjön 1982 (R. Ottosson)*; Saxen 1961–1979 (HL, RL); Hjältanstorp 1961 (RL), 1979 (HL); Finnsjön 1976 (HL)**, 1982 (HL)*, 2004 (GÅ)* 1990 (HL, BL)**; Oxsjön 1979 (HL), 1982 (MB); Lillmörtsjön 1861 (C.O. Reuterman i GB och UPS)*, 1976 (HL), 1982 (GÅ)*; Sörbodarna (V om Roggsjön) 1982 (B. Lindström); Slättberget V om Roggsjön 1982 (A. Bodin); Munkbysjön 1975 (B. Westerlund), 1976 (HL, RL)*; Munkbyn 1987 (AV)**, 2004 (GÅ); Kälen 1971 (RL); Lill-Oxsjön O om Skallarna 1978 (HL, RL)** och ***; Gissjön och Johannisberg (J.G. Gunnarsson enligt Collinder 1909)**; Saxen (Collinder 1909)**, 1961 (RL), 1979 (HL, RL)**; Åse 2003 (MB, GÅ)**; Åsevägen i Lökebacken 2004 (RL, BL m.fl.)*; Marktjärn 1982 (S. Hellquist)*. Borgsjö Råsjö 1979 (HL); Julåsen vid gården Berget 1976–2003 (HL, RL, GÅ m.fl.)**; Julåsen 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)*; Julåsen vid Nedergårdarna 1982 (HL); Västisvedjan V om Grundsjön 1982 (HL)** och ***; Grundsjön 1987 (AV)*, Gammelboda N om Ånge 1939 (P. Ahlén); Magdbybodarna 1909 (O. Edlund i UME); Västanå 1904 (Collinder i S); Ede nybodar (=Nybodarna 9 km S om Parteboda) 1977 (HL); Ön 1904 (Collinder i S)***; Ede, 1904 (Collinder i LD och S)***; 1 km S om Granboda 1978 (HL, RL), 1979 (HL); Granboda 1978–1979 (HL, RL)**, 1904 (Collinder i LD och S)***; Gammelbodarna (N om Nyänget) 1983 (HL)*, 1986 (RL)**, 1987 (AV)**, 2004 (GÅ)**; Västanåsbodarna S om Västanå-Grössjön 1982 (CA), 1985 (BL), 2004 (GÅ)**; Granbodåsen 1904 (Collinder, som Näsåsen i GB, LD och S)** och ***, 1976 (HL, RL), 1986 (K. Lundmark, vitblommig), 1991 (HL, RL)**, 2004 (GÅ, RL m.fl.)*; Kullen 2004 (GÅ, B. Pettersson)*; Oxsjövallen NO om Västanå-Grössjön 1971 (RL)**, 1982 (CA)***; Hermanboda 1904 (Collinder i UPS)**; Ensillre 1904 (K. Johansson i UPS)*; Ensillrebodarna 1904 (Collinder i GB, S och UPS)** och ***; Näset 1904 (Collinder i GB, LD och S)** och ***; Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1984 (HL, RL)***; Långsyna 1904 (Collinder i LD)** och ***; Jämtkrogen 1988 (HL i S)*, 1983 (HL)***; Naggnäset vid Lillnaggen 1982 (HW)*; Ånge 1914 (G. Karlsson i UME). Haverö Sågsveden vid Havern och Viken 1918 (Cedergren 1923)*; mellan Bysjön och Byberget (med bleka blommor) (Dusén 1881a); By 1931 (K. Anderberg i GB)***; Heden (Fredrikson 1902); Gärdsjönäset 1976 (HL, RL); O om Springan (SV om Snöberg) 1982 (ThK)*.
Sundsvall Sidsjö 1908 (G. Hjort i S)*.
Skön Sund 1877 (K.A.Th. Seth i UPS)*; Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i UPS)***; Gärde 1903 (J.A. Holm i GB)***; Näs (med vita blommor) 1899 (Collinder i LD)***; Knölsta 1934 (K.A.G. Gredin i UME)***; Birsta 1903 (F. Ringius i LD och S)***.
Alnö vid prästgården 1932 (K.A.G. Gredin i LD)***; Vränsta 1932 (K.A.G. Gredin i GB, LD, S och UPS)**; Myrnäs 1911 (S. Almström i S); Stornäset 1965 (RL), 1897 (J. Rylander i LD)***; Eriksdal 1878 (K.A. Andersson i S), Rödön 1901 (F. Ringius i S och UPS)*.
Timrå 1945 (K. Holm i UME)*; Stor-Bandsjön 1907 (K.A.G. Gredin i LD och S)***; Näs 1932 (K.A.G. Gredin i UME och UPS)**; Svedje 1952 (K. Holm i LD)*.
Hässjö vid kyrkan 1905 (Collinder i LD och UPS)**; Söråker 1939 (S. Blomqvist i S); Myckeläng 1940 (S. Blomqvist i S); Ala 1965 (RL); Torsboda 1965 (RL), 1966 (E. Evers i UME)*, (2 lokaler) 1982–2004 (GÅ, HL m.fl.)*; Ytterå (mellan Åvike och Västerå) 1977 (HL)*, 1993 (RL), 2004 (GÅ)*; Åvike 1948 (K. Holm i LD)**; Krigsbyn 1964 (RL); Strind 1999 (SG)*; Gökböle 1977 (HL)*, 1999 (SG, RL)*.
Tynderö Bäräng och Myckeläng (Sturesson 1994); Skäggsta 1973 (RL)*; 1979 (HL); Granön 1936 (S. Blomqvist i S)*.
Attmar Västgårdsbodarna 1961 (RL); Långskog 1977 (HL, RL), 1987 (AV)*, 2004 (GÅ); Östanrude 1987 (AV), 2004 (GÅ)*; Östansjöbodarna vid Åmingen 1983 (HL)**, 1987 (AV); Johannesfors vid Framsängsån (nära Hälsingegränsen) 1979 (RL), 2004 (GÅ)**; Mosvedjan N om Norrböle och Åstaden SO om Sörfjolsta 1961 (RL); Hassel 1999 (K. Westerlind)**, 2003 (GÅ)**; Byn i Norr-Hassel 1978 (HL), 2004 (GÅ)*; Västansjön 1978 (HL, RL)*; Västergård 1987 (AV)**; Gissjö 1979 (HL); Karläng 1906 (Collinder i S)*.
Selånger Töva 1911 (Collinder i S); Hjässberget 1961 (RL); Hällom 1965 (RL); Storhuljen 1888 (L.M. Neuman i LD)*; Huljen 1978 (OH); Hov 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)**; Kvarsättbodarna 1984 (RL)*; 2004 (GÅ)*.
Sättna prästgården 1858 (E. Ährling i GB och UME)*; Sandsvedjan S om Västansjö 1981 (RL); Näsvattnet 1987 (AV), 2003 (GÅ)**, 2004 (GÅ)*; Solum 1913 (K.A.G. Gredin i LD och S)*; Brödlösa 1998 (A. Sunesson och RL)*, 2004 (GÅ)*; Bjärme 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)*; Gravtjärn 1980, i hästhage (HL)*.
Indal prästgården 1858 (E. Ährling i GB och UME)*; Myckelsjö 1987 (AV).
Ljustorp Fären 1961 (RL), 1979 (HL), 1987 (AV), 2004 (GÅ)**; Tuna 1978 (HL); vid Mjällån 1948 (S. Blomqvist i S); Skäljom 1910 (K.B. Nordström i GB)*.
Liden Backen 1906 (G. Hjort i S och UPS)**; Kväcklingen 1977 (HL), 1987 (AV); Dacke 1965 (RL); Skälsjövallen 1889 (S.J. Enander i S)*.
Holm Långåsen NV om Hissjön 1980 (HL); Korsnäset vid Fagervikssjön 1977 (HL)*; Backen i Fagervik och torpet V om Mosvedjan (S om Gimåfors) 1982 (HL, RL)*; Östanbäck 1858 (E. Ährling i UME)*.
Stöde S om kyrkbyn 1964 (A.F. Westerlund i LD)*; Kärvsta 1906 (C.A. Nordlander i GB, LD, S och UPS)**; 1905 (Collinder i UPS, med ljusgredelina blommor)*, 1905 (C.A. Nordlander i GB, LD, S och UME)***; Gässåsen 1976 (RL)**; Blåsttorpet S om Ulvsjön 1979, 1984 (HL), 1987 (AV), mer än 3800 blommande exemplar 2004 (GÅ)**; Häbbersåsen (S om Ulvsjön) 1909 (A. Nordström i GB)*, 1978 (HL); Österåsen mellan Ulvsjön och Gissjön 1979 (HL); Mackabacken NO om Stor-Gissjön 1975 (RL)**; Ulvsjön 1978–1979 (HL)**; Loböle 1980 (R. Åslin), 1987 (AV), 2004 (GÅ)**; V om Lotjärnsbäcken (Saltzman m.fl. 1995); Vigge 1978 (HL, RL), 1979 (RL); Vigge vid Högänge naturreservat 1999 (A. Westergren)**, 2003 (GÅ)**; 1978 (HL, RL)*, 1987 (AV)*, 1993 (RL)*, 2004 (GÅ)*; Öster-Lo 1962 (RL); Bäckänget NV om Specksjön 1976 (RL), 1979 (HL); hage mellan Lo och Stöde 1926 (N. Nordenborg i S); Lillström 1975 (RL)**, 1987 (AV)**; Edebosjön 1972 (M. Corsell); V om Kvarnviken i StorHullsjön 1981 (RL); Sand (Edstasand) (V om Stor-Hullsjön) 1987 (AV)**, 2004 (GÅ)**; Viskan 1903 (S. Ekvall i UME).
Torp Åsen SO om Naggen 1982 (AV); Naggen 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)*; Långåsen (NV om Storulvsjötjärn) 1976 (HL, RL)* 1982 (GÅ)*; Gäddtjärnåsen 1976 (RL), 1982 (OB), 2004 (GÅ)*; Kilen 1961, 1976 (RL)**; Södra Stormörtsjön 1982 (HL)*; vägskälet till Norra Stormörtsjön 1978 (LE, HL, RL); Norra Stormörtsjön 1982 (R. Ottosson)*; Saxen 1961–1979 (HL, RL); Hjältanstorp 1961 (RL), 1979 (HL); Finnsjön 1976 (HL)**, 1982 (HL)*, 2004 (GÅ)* 1990 (HL, BL)**; Oxsjön 1979 (HL), 1982 (MB); Lillmörtsjön 1861 (C.O. Reuterman i GB och UPS)*, 1976 (HL), 1982 (GÅ)*; Sörbodarna (V om Roggsjön) 1982 (B. Lindström); Slättberget V om Roggsjön 1982 (A. Bodin); Munkbysjön 1975 (B. Westerlund), 1976 (HL, RL)*; Munkbyn 1987 (AV)**, 2004 (GÅ); Kälen 1971 (RL); Lill-Oxsjön O om Skallarna 1978 (HL, RL)** och ***; Gissjön och Johannisberg (J.G. Gunnarsson enligt Collinder 1909)**; Saxen (Collinder 1909)**, 1961 (RL), 1979 (HL, RL)**; Åse 2003 (MB, GÅ)**; Åsevägen i Lökebacken 2004 (RL, BL m.fl.)*; Marktjärn 1982 (S. Hellquist)*. Borgsjö Råsjö 1979 (HL); Julåsen vid gården Berget 1976–2003 (HL, RL, GÅ m.fl.)**; Julåsen 1987 (AV)*, 2004 (GÅ)*; Julåsen vid Nedergårdarna 1982 (HL); Västisvedjan V om Grundsjön 1982 (HL)** och ***; Grundsjön 1987 (AV)*, Gammelboda N om Ånge 1939 (P. Ahlén); Magdbybodarna 1909 (O. Edlund i UME); Västanå 1904 (Collinder i S); Ede nybodar (=Nybodarna 9 km S om Parteboda) 1977 (HL); Ön 1904 (Collinder i S)***; Ede, 1904 (Collinder i LD och S)***; 1 km S om Granboda 1978 (HL, RL), 1979 (HL); Granboda 1978–1979 (HL, RL)**, 1904 (Collinder i LD och S)***; Gammelbodarna (N om Nyänget) 1983 (HL)*, 1986 (RL)**, 1987 (AV)**, 2004 (GÅ)**; Västanåsbodarna S om Västanå-Grössjön 1982 (CA), 1985 (BL), 2004 (GÅ)**; Granbodåsen 1904 (Collinder, som Näsåsen i GB, LD och S)** och ***, 1976 (HL, RL), 1986 (K. Lundmark, vitblommig), 1991 (HL, RL)**, 2004 (GÅ, RL m.fl.)*; Kullen 2004 (GÅ, B. Pettersson)*; Oxsjövallen NO om Västanå-Grössjön 1971 (RL)**, 1982 (CA)***; Hermanboda 1904 (Collinder i UPS)**; Ensillre 1904 (K. Johansson i UPS)*; Ensillrebodarna 1904 (Collinder i GB, S och UPS)** och ***; Näset 1904 (Collinder i GB, LD och S)** och ***; Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1984 (HL, RL)***; Långsyna 1904 (Collinder i LD)** och ***; Jämtkrogen 1988 (HL i S)*, 1983 (HL)***; Naggnäset vid Lillnaggen 1982 (HW)*; Ånge 1914 (G. Karlsson i UME). Haverö Sågsveden vid Havern och Viken 1918 (Cedergren 1923)*; mellan Bysjön och Byberget (med bleka blommor) (Dusén 1881a); By 1931 (K. Anderberg i GB)***; Heden (Fredrikson 1902); Gärdsjönäset 1976 (HL, RL); O om Springan (SV om Snöberg) 1982 (ThK)*.
