paddfot
Asperugo procumbens
Paddfot är ett gammalt kulturogräs som idag är på tillbakagång i hela landet. Den är i sen tid funnen i en köksträdgårdstäppa på Brämön i Njurunda. Arten var något mer utbredd i äldre tid.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909). Äldsta belägg från Alnö Stornäset 1875 (K. Arnell i UPS).
Utbredning
En sentida lokal.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön i Norrhamn 1948 (S. Nordenstam), 1968, 1978 (RL).
Alnö Stornäset 1875 (K. Arnell i UPS); Närsta 1971 (RL); Eriksdal 1878 (K.A. Andersson i S, Collinder 1909).
Timrå 1890 (J.A. Holm i UME).
Tynderö Bäräng (G.A. Eriksson och Collinder enligt Collinder 1909).
Selånger i kyrkoruinen (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909).
Liden (Collinder 1909).
Stöde Altinska skyddshemmet i Edsta 1905 (L.M. Neuman och C.A. Nordlander i UPS); Kärvsta 1905 (Collinder i UPS).
Torp vid kyrkstallarna (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Alnö Stornäset 1875 (K. Arnell i UPS); Närsta 1971 (RL); Eriksdal 1878 (K.A. Andersson i S, Collinder 1909).
Timrå 1890 (J.A. Holm i UME).
Tynderö Bäräng (G.A. Eriksson och Collinder enligt Collinder 1909).
Selånger i kyrkoruinen (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909).
Liden (Collinder 1909).
Stöde Altinska skyddshemmet i Edsta 1905 (L.M. Neuman och C.A. Nordlander i UPS); Kärvsta 1905 (Collinder i UPS).
Torp vid kyrkstallarna (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
