ljus flaskstarr
Carex rostrata
Flaskstarr är den dominerande starrarten i skogsområdenas våtmarker. Den växer på myrarnas låglänta partier, ofta tillsammans med trådstarr C. lasiocarpa, men är mer anpassad till näringsfattiga vattenrika marker än denna. Flaskstarren finns regelbundet i fattiga och medelrika kärr – däremot kan den någon gång saknas i tuviga och torrare rikkärr. I myrarnas blötare partier täcker den ofta stora ytor, särskilt vid drag och utlopp. Den är också vanlig kring myrtjärnar och myrbäckar och på vattenfyllda flarkytor. I kustmossarna växer den i laggkärren.
Dessutom är flaskstarr en mycket vanlig strandväxt vid sjöar och tjärnar, särskilt i näringsfattigare trakter. Ofta bildar den breda bälten i långgrunda vikar och sund i skogssjöarna. Den växer gärna på ansamlat organiskt material, t.ex. vid bäckutlopp. I odlingsbygdernas sjöar och mindre vatten blir den gärna storvuxen, t.ex. i Sörbjörken i Njurunda och Mellansjön i Torp. Längs skogsåarna finns den i lugna partier och på kärriga, tidvis översvämmade stränder; i bäckar ses den ibland i dyiga höljor. På sedimentstränder vid älvarna förekommer den däremot bara sporadiskt. Den koloniserar grävda, vattenförande torvdiken och påträffas ibland i blöta vägdiken. Den kan också växa i vattenförande odlingsdiken, kulturbäckar liksom i korvsjöar, t.ex. vid Ljustorp Mjällåsen, ofta i skuggiga, kalla lägen.
Dessutom är flaskstarr en mycket vanlig strandväxt vid sjöar och tjärnar, särskilt i näringsfattigare trakter. Ofta bildar den breda bälten i långgrunda vikar och sund i skogssjöarna. Den växer gärna på ansamlat organiskt material, t.ex. vid bäckutlopp. I odlingsbygdernas sjöar och mindre vatten blir den gärna storvuxen, t.ex. i Sörbjörken i Njurunda och Mellansjön i Torp. Längs skogsåarna finns den i lugna partier och på kärriga, tidvis översvämmade stränder; i bäckar ses den ibland i dyiga höljor. På sedimentstränder vid älvarna förekommer den däremot bara sporadiskt. Den koloniserar grävda, vattenförande torvdiken och påträffas ibland i blöta vägdiken. Den kan också växa i vattenförande odlingsdiken, kulturbäckar liksom i korvsjöar, t.ex. vid Ljustorp Mjällåsen, ofta i skuggiga, kalla lägen.
Första fynd
Först publicerad av Dusén (1881a) som C. ampullacea från Haverö. Äldsta belägg från Torp 1860 (C.O. Reuterman i GB).
Bygdenamn och bruk
Namnet flostar finns uppgivet från Torp Hjältanstorp (S. Wedin). Flo är benämningen på en stor, öppen, trädlös, men inte nödvändigtvis blöt myr. Från Ljustorp Laxsjö har brestara noterats.
Tillsammans med trådstarr C. lasiocarpa är flaskstarren den viktigaste foderstarren vid myrslåtter. Liksom trådstarr gynnas den av tidvis vattendränkning, t.ex. i dammängen.
Tillsammans med trådstarr C. lasiocarpa är flaskstarren den viktigaste foderstarren vid myrslåtter. Liksom trådstarr gynnas den av tidvis vattendränkning, t.ex. i dammängen.
Utbredning
Allmän i hela landskapet, men med mindre frekvens vid kusten och i dalbygderna.
Collinder (1909): allestädes; mängdvis–massvis.
Collinder (1909): allestädes; mängdvis–massvis.