vildlin
Linum catharticum
Vildlin har naturliga förekomster hos oss på havsstränder men helst kalkpåverkade sådana. Där växer den i mellersta strandbältet i låg, gles vegetation på småsteniga moränstränder. Den är även funnen i betade eller påverkade strandängar längre upp. Särskilt ymnig har den setts i denna biotop på Granön i Tynderö.
Dessutom finns vildlin på kulturmark och är där än mer beroende av kalk. Vanligast är den i kustbygden, särskilt inom alnökalkens område kring Klingerfjärden. I landskapets inre är den sannolikt klimatiskt begränsad men är sällsynt funnen på några kalkrika lokaler västerut ända till Borgsjö. På kulturmark växer denna etteller tvååriga, konkurrenssvaga och hävdberoende art mest i bevarad slåttereller betesäng, helst i något fuktiga lägen. Den har t.ex. setts på betad mark mellan kalkpåverkade hällar i Hässjö och Alnö och i en lieslagen dikeskant vid Åse i Torp. En gång är den funnen på en grusig väg tillsammans med rosettjungfrulin Polygala amarella (Borgsjö). Vildlin missgynnas av markförsurning och upphörande ängsbruk. Arten är här aldrig funnen i kalkmyrar som i centrala Jämtland.
Dessutom finns vildlin på kulturmark och är där än mer beroende av kalk. Vanligast är den i kustbygden, särskilt inom alnökalkens område kring Klingerfjärden. I landskapets inre är den sannolikt klimatiskt begränsad men är sällsynt funnen på några kalkrika lokaler västerut ända till Borgsjö. På kulturmark växer denna etteller tvååriga, konkurrenssvaga och hävdberoende art mest i bevarad slåttereller betesäng, helst i något fuktiga lägen. Den har t.ex. setts på betad mark mellan kalkpåverkade hällar i Hässjö och Alnö och i en lieslagen dikeskant vid Åse i Torp. En gång är den funnen på en grusig väg tillsammans med rosettjungfrulin Polygala amarella (Borgsjö). Vildlin missgynnas av markförsurning och upphörande ängsbruk. Arten är här aldrig funnen i kalkmyrar som i centrala Jämtland.
Första fynd
Först publicerad av Grevillius (1894) från Alnö. Äldsta belägg från Njurunda Galtström 1875 (C.G. Andersson i S).
Utbredning
Drygt tjugo sentida lokaler. Sannolikt minskande.
Collinder (1909): efter kusten flerstädes; mängdvis, eljest sällsynt.
Collinder (1909): efter kusten flerstädes; mängdvis, eljest sällsynt.
Lokaler
Njurunda Brämön i Kalkhamn 1968–1990 (RL); Galtström 1875 (C.G. Andersson i S); S om Galtström 1961 (RL); Galten V om Manskär och N om Slynghällan 1970 (RL); Skatan 1948 (S. Grapengiesser i S och UPS), 1961 (RL); Björn vid Skatan och Myrbodarna 1961 (RL); Björköfjärden (Collinder 1909), 1959 (RL); Ållerviken N om Bergafjärden och Lörudden 1960 (RL); Björköviken 1993 (RL), 2007 (LS); Rävsund 1978 (HL).
Skön Fillan 1879 (K.A.Th. Seth i UPS).
Alnö Raholmen (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909); Rödön (Collinder 1909), 1959, 1970 (RL); Storkalven (Collinder 1909); Lillkalven 1970 (RL); Slädaviken 1920-talet (I. Sahlin); Rökland, Stömsta och Släda 1961 (RL); vid kyrkan 1920-talet (I. Sahlin); Ås 1976 (RL); mellan Pottäng och Ås (Grevillius 1894); Vränsta 1972 (RL); Hörningsholm 1962–1992 (B. Hagman, JOT och RL); Långharsholmen (Grevillius 1894), (Collinder 1909), 1962 (RL), (Norén 1974), 2006 (HS m.fl.).
Hässjö Rigsta 1978 (HL); Torsboda i äng 1965–2004 (RL, HL); Ala 1965, 1966 (RL); Muggärdsviken 2004 (SG m.fl.).
Tynderö 1888 (L.M. Neuman i LD), flerstädes (Collinder 1909), i slåttervall 1999 (SG); Laxbodudden (Åstöns nordvästra udde) 1992 (HL); Bäräng (Sturesson 1994), 1997–2003 (RL, HL m.fl.); Granön 1937 (S. Blomqvist i S), 1982–2004 (RL, HL, CA, SG); Granöskären 1997 (SG); Sundshällan i Holmö 1970 (RL); mellan Gäddviken och Skilsåkersviken 1970 (RL); Våle 1978–1997 (RL, HL, AV m.fl.); Myckeläng 2004 (SG, BP m.fl.); Märrgård 1993 (Sturesson 1994); Ava m.fl. ställen (Collinder 1909); Skäggsta 1973–1987 (RL, HL, AV).
Selånger Lillhällom i svacka mellan hällar 1965–1987 (RL, AV).
Stöde Vigge 1978–1999 (HL, RL, AV m.fl.); Edsta (S. Ruuth enligt Collinder 1909).
Torp Åse i då hävdad vägkant 1976 (HL), senare ej återfunnen (BL).
Borgsjö skogsbilvägen S om f.d. Ensillrebodarna 1993 (RL).
Skön Fillan 1879 (K.A.Th. Seth i UPS).
Alnö Raholmen (G.A. Eriksson enligt Collinder 1909); Rödön (Collinder 1909), 1959, 1970 (RL); Storkalven (Collinder 1909); Lillkalven 1970 (RL); Slädaviken 1920-talet (I. Sahlin); Rökland, Stömsta och Släda 1961 (RL); vid kyrkan 1920-talet (I. Sahlin); Ås 1976 (RL); mellan Pottäng och Ås (Grevillius 1894); Vränsta 1972 (RL); Hörningsholm 1962–1992 (B. Hagman, JOT och RL); Långharsholmen (Grevillius 1894), (Collinder 1909), 1962 (RL), (Norén 1974), 2006 (HS m.fl.).
Hässjö Rigsta 1978 (HL); Torsboda i äng 1965–2004 (RL, HL); Ala 1965, 1966 (RL); Muggärdsviken 2004 (SG m.fl.).
Tynderö 1888 (L.M. Neuman i LD), flerstädes (Collinder 1909), i slåttervall 1999 (SG); Laxbodudden (Åstöns nordvästra udde) 1992 (HL); Bäräng (Sturesson 1994), 1997–2003 (RL, HL m.fl.); Granön 1937 (S. Blomqvist i S), 1982–2004 (RL, HL, CA, SG); Granöskären 1997 (SG); Sundshällan i Holmö 1970 (RL); mellan Gäddviken och Skilsåkersviken 1970 (RL); Våle 1978–1997 (RL, HL, AV m.fl.); Myckeläng 2004 (SG, BP m.fl.); Märrgård 1993 (Sturesson 1994); Ava m.fl. ställen (Collinder 1909); Skäggsta 1973–1987 (RL, HL, AV).
Selånger Lillhällom i svacka mellan hällar 1965–1987 (RL, AV).
Stöde Vigge 1978–1999 (HL, RL, AV m.fl.); Edsta (S. Ruuth enligt Collinder 1909).
Torp Åse i då hävdad vägkant 1976 (HL), senare ej återfunnen (BL).
Borgsjö skogsbilvägen S om f.d. Ensillrebodarna 1993 (RL).
