flyghavre
Avena fatua
Flyghavre var tidigare ett fruktat ogräs och eftersöktes i åkrarna och bekämpades genom handplockning. Den var lätt att se då dess strån var högre och stack upp över sädesfälten. Arten självsår sig före sädesskörden och är därför svårutrotad. På en sentida lokal i Borgsjö inkom flyghavren med insått korn (U. Sahlin).
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909) baserat på uppgifter från Timrå (C.F.F. de Ron) och Torp (C.O. Reuterman).
Utbredning
Tre sentida lokaler.
Lokaler
Njurunda 1975 (Lantbruksnämndens inventering enligt Sundsvalls Tidning 22 augusti); Skottsund i spannmålsodling 2000 (U. Pettersson); Nolby i rabatt 1988 (LS).
Timrå prästgodset (C.F.F. de Ron enligt Collinder 1909).
Ljustorp 1975 (Lantbruksnämndens inventering enligt Sundsvalls Tidning 22 augusti).
Stöde 1975 (Lantbruksnämndens inventering enligt Sundsvalls Tidning 22 augusti).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909).
Borgsjö Västanå, Ö och en del andra byar 18 september 1971 (Sundsvalls Tidning); Västanå S om E14 i kornodling 1995–2009 (U. Sahlin).
Timrå prästgodset (C.F.F. de Ron enligt Collinder 1909).
Ljustorp 1975 (Lantbruksnämndens inventering enligt Sundsvalls Tidning 22 augusti).
Stöde 1975 (Lantbruksnämndens inventering enligt Sundsvalls Tidning 22 augusti).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909).
Borgsjö Västanå, Ö och en del andra byar 18 september 1971 (Sundsvalls Tidning); Västanå S om E14 i kornodling 1995–2009 (U. Sahlin).