knölsyska
Stachys palustris
Knölsyska kan någon gång på högsommaren breda ut sig i stora lilafärgade fält i odlingar. Sådana massförekomster har bl.a. uppträtt i trädesåkrar i Ljustorp Åsäng och Indal Kävsta. Arten trivs på sura jordar och tycks inte ha minskat påtagligt. Den är flerårig och förekommer inte sällan som ogräs i potatisland och åkerkanter. Den håller sig kvar genom sitt omfattande rotsystem med näringsupplagring i knölar. Även i perenna odlingar finns den, t.ex. i en jordgubbsodling i Njurunda Dingersjö, eller i rabatter. Ofta hittar man den idag i mer perifera bygder men den är idag inte ovanlig vid kusten t.ex. i Skön på gammal industrimark, restmarker och kajer. Ibland växer den på jordutfyllnader, i vägkanter och i villaträdgårdar.
Den har också några gånger hittats i mer naturlig vegetation, som högt upp i strandzonering vid en lerig vik av Ljungan nedanför Åkrarna i Torp och vid brackvattensstrand vid Strandvik i Hässjö eller Nacka i Alnö.
Den har också några gånger hittats i mer naturlig vegetation, som högt upp i strandzonering vid en lerig vik av Ljungan nedanför Åkrarna i Torp och vid brackvattensstrand vid Strandvik i Hässjö eller Nacka i Alnö.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909) som S. palustris f. agrestis. Äldsta belägg från Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB och UPS).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i centrala och södra kustområdet. Utanförrastreringen noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där i odlingar; måttligt.
Collinder (1909): här och där i odlingar; måttligt.
Lokaler
Hässjö Svartån 2008 (ES).
Sättna Bryggtjärn 1980 (HL).
Indal Kävsta 1981 (HL); Baggböle 1974 (E. Andersson).
Ljustorp Åsäng 1977 (HL).
Liden Järkvissle 1999 (RL, M. Karlsson); Ängom (N om Järkvissle) 1955 (RL); Västanå 1972 (RL).
Stöde Vigge och Specksjön (Collinder 1909); Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i UPS).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB och UPS); Hötjärn O om Gäle och Gälebäcken 1982 (S. Skällberg); Åkrarna 1976 (HL, RL); Rombäck (C.F.F. de Ron enligt Collinder 1909); Fränsta 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Vissland 1983 (HL); Åse 1985 (BL); Getterån och Gammelbodtjärn 1982 (SE); Djupröra 1978 (HL, RL).
Borgsjö mellan Ånge och Ovansjö 1984 (HL, RL); Ångebyn 1980 (HL); Gubbyn och Ön (= Önsta) (Collinder 1909); Näset 1904 (Collinder i S); Bergåsen (F. Almberg enligt Collinder 1909).
Haverö SO om Rotnäset 1982 (R. Lyhagen); Rotnäset 1982 (B. Antberg); Ytterturingsbodarna 1910 (K.B. Nordström i S); S om Överturingen 1982 (J. Söderling).
Sättna Bryggtjärn 1980 (HL).
Indal Kävsta 1981 (HL); Baggböle 1974 (E. Andersson).
Ljustorp Åsäng 1977 (HL).
Liden Järkvissle 1999 (RL, M. Karlsson); Ängom (N om Järkvissle) 1955 (RL); Västanå 1972 (RL).
Stöde Vigge och Specksjön (Collinder 1909); Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i UPS).
Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB och UPS); Hötjärn O om Gäle och Gälebäcken 1982 (S. Skällberg); Åkrarna 1976 (HL, RL); Rombäck (C.F.F. de Ron enligt Collinder 1909); Fränsta 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Vissland 1983 (HL); Åse 1985 (BL); Getterån och Gammelbodtjärn 1982 (SE); Djupröra 1978 (HL, RL).
Borgsjö mellan Ånge och Ovansjö 1984 (HL, RL); Ångebyn 1980 (HL); Gubbyn och Ön (= Önsta) (Collinder 1909); Näset 1904 (Collinder i S); Bergåsen (F. Almberg enligt Collinder 1909).
Haverö SO om Rotnäset 1982 (R. Lyhagen); Rotnäset 1982 (B. Antberg); Ytterturingsbodarna 1910 (K.B. Nordström i S); S om Överturingen 1982 (J. Söderling).
