toppklocka
Campanula glomerata
Toppklocka är en av de vanligaste gamla odlingsväxterna. Den är spridd som prydnadsväxt i hela landskapet, särskilt typiskt i skogsbygden och som torpväxt. I dessa miljöer saknas den sällan, även om den odlas aktivt i mindre grad idag. Nu ses den mest i svårodlade lägen, t.ex. i små rabatter intill sommarstugor vid skogssjöar o.dyl. I äldre tid spreds den sannolikt framförallt genom att man flyttade plantor från gård till gård, men den kom också med inköpta fröpåsar från gårdfarihandlare eller postorderfirmor. Arten är mycket livskraftig och förökas vegetativt på gårdstun och i gräsmattor. Man ser den ofta som icke blommande bladmattor i torra hörn. Toppklockan är ökänd för sin förmåga att ta över i rabatter och för att vara svår att utrota. Den blir länge kvarstående på ödetomter. Ibland sprids den till närliggande vägslänter, åkerrenar och torrbackar, mest vegetativt eller med jord, sällan tydligt frösådd som i Torp Kälen.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1838) från Indalsälven baserat på uppgift (J. Ångström). Äldsta belägg från Sundsvall Sidsjö 1862 (S. Axell i S).
Bygdenamn och bruk
Två lustiga namn har cirkulerat – byskvaller och Hans Kallsa-ogräse. Det förra syftar givetvis på artens tendens att snabbt spridas och breda ut sig. Det senare avser postorderfirman Hans Karlsson, från vilken denna prydnadsväxt alltså kunde rekvireras.
Variation
Arten varierar i blomfärg, hårighet och bladform (Malmgren 1982, Tyler 1999). Detta har inte närmare studerats men populationen i Medelpad förefaller homogen och den dominerade formen som spridits från planteringar är C. glomerata ´Superba´ prakttoppklocka. Några äldre insamlingar har dock av T. Tyler bestämts till C. glomerata subsp. glomerata: Indal, Kvarngården 1953 (K. Holm i LD) och Selånger (M. Huss i UME).
Utbredning
Allmän i hela landskapet som spridd inom tomter där den odlas. Nedan några exempel på etableringar utanför tomter.
Collinder (1909): flerstädes.
Collinder (1909): flerstädes.
Lokaler
Njurunda Brämön i Norrhamn 1968 (Å. Lundqvist); Klampenborg (Dårholmen) 1981 (HL); mellan Vapelnäs och Svartvik 1996 (RL).
Sundsvall Böle 1862 (S. Axell i S); Kumo (vid aluminiumfabriken) 1982 (RL); Grevensbäcken ovanför Fridhemsgatan 1996 (RL); V om Hillstamon 2004 (RL).
Alnö Rödön (Boström & Nilsson 1975); Smedsgården 1978 (RL); Nacka 1998 (HL, RL).
Timrå Vivstavarv 1890 (S. Axell i LD); norra stranden ovan Bergeforsen (Holm 1953).
Tynderö Ava 1979 (HL).
Attmar S om Åstorp i Hassel (självsådd i vägkant) 1994 (RL); Mellangård 1983 (RL).
Tuna Allsta V om grustaget (Sjöström 1972); Viforsen 1971 (RL).
Selånger Hovsbodarna 1989 (HL, RL).
Sättna prästgården (K. Arnell enligt Collinder 1909). Indal Medelpad vid Indalsälven (J. Ångström enligt Hartman 1838); Kvarngården 1953 (K. Holm i LD); Mosjöholm 1977 (RL); Mosjölund 1977 (HL).
Ljustorp Örasjöbodarna NO om Bredsjön 1978 (HL).
Liden Flygge 1992 (HL, RL); Bodacke (helt förvildad) 1996 (HL, RL); Järkvissle 1993 (RL).
Holm Östantjärn (mellan Hissjön och Navarn) 1982 (AB); Sunnansjö S om Skorvmyrberget (V om Hassjön) och Backen O om Fagerviken 1977 (HL); Torpet V om Mosvedjan (S om Gimåfors) 1982 (HL, RL); Näset NO om Vike 1982 (GÅ).
Stöde (S. Axell enligt Collinder 1909); S om Ulvsjön 1982 (CA, SP); Södra Gransjön 1978 (HL, RL); Kullbodarna (SV om Slättån) 1982 (S. Karlsson); Österlo 1977 (HL); Kåtamyrbodarna O om StorHullsjön 1981 (RL).
Torp Kälen (frösådd vid vägkant) 1982 (RL); Klöstre 1976 (HL); Rogsta 1979 (RL); Norr-Nordanede 1981 (HL, RL); Norr-Leringen 1982 (HL); vägskäl 700 m NO om Marktjärn 2001 (OH).
Borgsjö Fronten V om Råsjö 1982 (RL); Ede nybodar (= Nybodarna 9 km S om Parteboda) 1977 (HL); Norra Sillre 1976 (HL); Borgsjöbyn 1977 (HL); Ensillre 1993 (RL); vägen till Kristofferstorpet (N om Norr-Sillre) 1979 (RL).
Haverö Vallen 1977 (HL).
Sundsvall Böle 1862 (S. Axell i S); Kumo (vid aluminiumfabriken) 1982 (RL); Grevensbäcken ovanför Fridhemsgatan 1996 (RL); V om Hillstamon 2004 (RL).
Alnö Rödön (Boström & Nilsson 1975); Smedsgården 1978 (RL); Nacka 1998 (HL, RL).
Timrå Vivstavarv 1890 (S. Axell i LD); norra stranden ovan Bergeforsen (Holm 1953).
Tynderö Ava 1979 (HL).
Attmar S om Åstorp i Hassel (självsådd i vägkant) 1994 (RL); Mellangård 1983 (RL).
Tuna Allsta V om grustaget (Sjöström 1972); Viforsen 1971 (RL).
Selånger Hovsbodarna 1989 (HL, RL).
Sättna prästgården (K. Arnell enligt Collinder 1909). Indal Medelpad vid Indalsälven (J. Ångström enligt Hartman 1838); Kvarngården 1953 (K. Holm i LD); Mosjöholm 1977 (RL); Mosjölund 1977 (HL).
Ljustorp Örasjöbodarna NO om Bredsjön 1978 (HL).
Liden Flygge 1992 (HL, RL); Bodacke (helt förvildad) 1996 (HL, RL); Järkvissle 1993 (RL).
Holm Östantjärn (mellan Hissjön och Navarn) 1982 (AB); Sunnansjö S om Skorvmyrberget (V om Hassjön) och Backen O om Fagerviken 1977 (HL); Torpet V om Mosvedjan (S om Gimåfors) 1982 (HL, RL); Näset NO om Vike 1982 (GÅ).
Stöde (S. Axell enligt Collinder 1909); S om Ulvsjön 1982 (CA, SP); Södra Gransjön 1978 (HL, RL); Kullbodarna (SV om Slättån) 1982 (S. Karlsson); Österlo 1977 (HL); Kåtamyrbodarna O om StorHullsjön 1981 (RL).
Torp Kälen (frösådd vid vägkant) 1982 (RL); Klöstre 1976 (HL); Rogsta 1979 (RL); Norr-Nordanede 1981 (HL, RL); Norr-Leringen 1982 (HL); vägskäl 700 m NO om Marktjärn 2001 (OH).
Borgsjö Fronten V om Råsjö 1982 (RL); Ede nybodar (= Nybodarna 9 km S om Parteboda) 1977 (HL); Norra Sillre 1976 (HL); Borgsjöbyn 1977 (HL); Ensillre 1993 (RL); vägen till Kristofferstorpet (N om Norr-Sillre) 1979 (RL).
Haverö Vallen 1977 (HL).