glesgröe
Glyceria lithuanica
I blöta höljor, där sumpskogen är som sumpigast, mellan fallna stammar, rotvältor och högörter, hänger glesgröens slaka ax i en båge från ett lutande strå. Glesgröe är ett storgräs, en mellannorrländsk specialitet med vid utbredning i taigabältet österut. Arten växer bland högörter men är konkurrenssvag och vill ha instabila miljöer. Den står gärna på barfläckar som flytjord och deltan i bäckdalar eller med rötterna i vatten i tidvis översvämmade sumpskogar. Bävern kan vara glesgröens vän, eftersom arten gynnas av tillfälliga dämningar.
Även bäckfåror som torkar upp sommartid kan hysa glesgröe. Några gånger, som i Liden och Attmar, är arten också sedd i mer stabila bäck- och åkanter, men då alldeles intill vattnet. Glesgröens lokaler är vanligen skuggiga med hög luftfuktighet. Någon gång, som i Haverö, är arten dock sedd öppet, i blöta svackor på hygge. Vid Indalsälven växer den också i anslutning till avsnörda bakvatten.
På vissa lokaler, t.ex. i Hässjö Lögdö, är arten ej återfunnen, och flera nutida lokaler är små med osäker framtid. Å andra sidan har många lokaler hittats på senare tid och arten tillhör inte de mest hotade. Den uppvisar alltså ett opportunistiskt drag men det är oklart hur lättspridd den är.
Även bäckfåror som torkar upp sommartid kan hysa glesgröe. Några gånger, som i Liden och Attmar, är arten också sedd i mer stabila bäck- och åkanter, men då alldeles intill vattnet. Glesgröens lokaler är vanligen skuggiga med hög luftfuktighet. Någon gång, som i Haverö, är arten dock sedd öppet, i blöta svackor på hygge. Vid Indalsälven växer den också i anslutning till avsnörda bakvatten.
På vissa lokaler, t.ex. i Hässjö Lögdö, är arten ej återfunnen, och flera nutida lokaler är små med osäker framtid. Å andra sidan har många lokaler hittats på senare tid och arten tillhör inte de mest hotade. Den uppvisar alltså ett opportunistiskt drag men det är oklart hur lättspridd den är.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1849) som G. remota baserat på belägg från Sättna 1840 (J. Ångström i UPS). Detta är också äldsta belägg.
Utbredning
Cirka tjugofem sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där.
Collinder (1909): här och där.
Lokaler
Sundsvall 1899 (G. Dahl i S).
Timrå Svedjebommen 1904 (G. Peters i S och UPS), (E.B. Almquist, G. Peters & P. Pettersson enligt Collinder 1909); Svedjeholmen (Holm 1953); Svedje 1904 (P. Pettersson i GB och UPS).
Hässjö nära Lillmyra mellan Hammermyra och Strand 1978 (HL i S); sumpskog vid Gasabäcken och längs bäcken SV om Hammermyra 1997 (RL m.fl.), 2006 ett 40-tal ex. (SG), 2008 (ES, HS i UME); Söråker 1863 (F. Kempe i UPS); Indalsälven nära Fjäl 1904 (O. Pettersson i UPS); Lögdö 1873, 1879 (S. Almquist & E.B. Almquist i UPS, S och GB), 1927, 1947 (K. Holm i UME).
Tynderö Sågbäcken ca 150 m V om Sågsand 2004 (BP).
Attmar Klövberget (Dynesius 1984), 1983 (HL); Gryttjesån 1983 (RF), (Berg & Öhrling 1985); 500 m V om Hamre-Långsjön, sparat surdråg 2001 (PS).
Tuna Vattjom 1888 (L.M. Neuman i UME, GB och S); Vattjom vid Ljungan (Neuman 1889).
Selånger Kvarsättbäcken mellan Mosjön och Kvarsättvägskälet 1989 (HL, RL), 1994 (RL).
Sättna Silje fäbodar =Seleboåsen SV om Väster Lövsjön 1840 (J. Ångström i UPS); nära Näsvattnet (SSO om Västansjö) 1847 (J. Ångström i UPS, Hartman 1849).
Indal (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909), 1910 (Collinder i UPS).
Liden 1894 (J.A. Holm i S); Åsbodbäcken nedom Tjäredalen 1979 (HL, RL); Henningören 1976 (H. Bohlin & A. Granström i S), 1976 (HL, RL), 1977 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985), 1999 (RL, M. Karlsson); Kvarnån (Järkvisslebäcken) mellan vägen och utloppet 1987 (HL); Mustjärnån O om Mustjärn 1999 stort bestånd (HL), 2000 nästan helt utkonkurrerad av andra gräs (RL); Bodabäcken 1889 (S.J. Enander i UME), 1894 (J.A. Holm i S), 1945 (S. Samberg och T. Svedberg i UPS); Långsjönäsån och Korsmon 1889 (S.J. Enander i S); Indalsälvens västra strand mot Jämtlandsgränsen 1983 (HL), (Berg & Öhrling 1985).
Holm Fäbodbäcken vid Västbybodarna (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck), 1993, 2004 (RL); Västbybodarna 1986 (RL); N om Västbybodarna 1982 (N. Dahlbeck).
Torp vid bäcken till S Brännskallmyra 1 km S om Vimyrbodarna 2001 (PS); södra sidan av Vikkleven (=Klevberget) 1976 (HL); Oxsjön norra stranden 1982 (S. Karlsson), 2 lokaler (Berg & Öhrling 1985); bäcken från Rajtahåmyra N om Oxsjön 1981 (HL), 1982 (RL); Rajtahåmyra 1982 (R. Englund); Öratjärnsbäcken (N om Hjältanstorp) O om landsvägen 1982 (HW), (Berg & Öhrling 1985), 2002 (GÅ); Roggån N om Roggsjön 1982 (A. Bodin); Byåsen (SO om Ljungaverk) 1976 (HL), (Berg & Öhrling 1985); Hegelån vid Vålan 2006 (HL, BL); Långberget (NO om Öberget) 1987–2005 (BL).
Borgsjö N om Ånge station i sumpig skogsmark 1880 (K.F. Dusén i S och UPS); sumpskog vid Hegelån nära vägskälet OSO Björkelberget 2006 (HL, BL).
Haverö Linsjöklacken 1989 (HL, RL); mellan Linåsen och Linsjöknularna 1985 (RC, L. Kers); Slåttmyrberget (SV om Albybyn) i sydvästsluttning längs bäcken 1982 (ThK); Nipbäcken 1999 (HL m.fl.).
Timrå Svedjebommen 1904 (G. Peters i S och UPS), (E.B. Almquist, G. Peters & P. Pettersson enligt Collinder 1909); Svedjeholmen (Holm 1953); Svedje 1904 (P. Pettersson i GB och UPS).
Hässjö nära Lillmyra mellan Hammermyra och Strand 1978 (HL i S); sumpskog vid Gasabäcken och längs bäcken SV om Hammermyra 1997 (RL m.fl.), 2006 ett 40-tal ex. (SG), 2008 (ES, HS i UME); Söråker 1863 (F. Kempe i UPS); Indalsälven nära Fjäl 1904 (O. Pettersson i UPS); Lögdö 1873, 1879 (S. Almquist & E.B. Almquist i UPS, S och GB), 1927, 1947 (K. Holm i UME).
Tynderö Sågbäcken ca 150 m V om Sågsand 2004 (BP).
Attmar Klövberget (Dynesius 1984), 1983 (HL); Gryttjesån 1983 (RF), (Berg & Öhrling 1985); 500 m V om Hamre-Långsjön, sparat surdråg 2001 (PS).
Tuna Vattjom 1888 (L.M. Neuman i UME, GB och S); Vattjom vid Ljungan (Neuman 1889).
Selånger Kvarsättbäcken mellan Mosjön och Kvarsättvägskälet 1989 (HL, RL), 1994 (RL).
Sättna Silje fäbodar =Seleboåsen SV om Väster Lövsjön 1840 (J. Ångström i UPS); nära Näsvattnet (SSO om Västansjö) 1847 (J. Ångström i UPS, Hartman 1849).
Indal (K.A.Th. Seth enligt Collinder 1909), 1910 (Collinder i UPS).
Liden 1894 (J.A. Holm i S); Åsbodbäcken nedom Tjäredalen 1979 (HL, RL); Henningören 1976 (H. Bohlin & A. Granström i S), 1976 (HL, RL), 1977 (P. Welander), (Berg & Öhrling 1985), 1999 (RL, M. Karlsson); Kvarnån (Järkvisslebäcken) mellan vägen och utloppet 1987 (HL); Mustjärnån O om Mustjärn 1999 stort bestånd (HL), 2000 nästan helt utkonkurrerad av andra gräs (RL); Bodabäcken 1889 (S.J. Enander i UME), 1894 (J.A. Holm i S), 1945 (S. Samberg och T. Svedberg i UPS); Långsjönäsån och Korsmon 1889 (S.J. Enander i S); Indalsälvens västra strand mot Jämtlandsgränsen 1983 (HL), (Berg & Öhrling 1985).
Holm Fäbodbäcken vid Västbybodarna (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck), 1993, 2004 (RL); Västbybodarna 1986 (RL); N om Västbybodarna 1982 (N. Dahlbeck).
Torp vid bäcken till S Brännskallmyra 1 km S om Vimyrbodarna 2001 (PS); södra sidan av Vikkleven (=Klevberget) 1976 (HL); Oxsjön norra stranden 1982 (S. Karlsson), 2 lokaler (Berg & Öhrling 1985); bäcken från Rajtahåmyra N om Oxsjön 1981 (HL), 1982 (RL); Rajtahåmyra 1982 (R. Englund); Öratjärnsbäcken (N om Hjältanstorp) O om landsvägen 1982 (HW), (Berg & Öhrling 1985), 2002 (GÅ); Roggån N om Roggsjön 1982 (A. Bodin); Byåsen (SO om Ljungaverk) 1976 (HL), (Berg & Öhrling 1985); Hegelån vid Vålan 2006 (HL, BL); Långberget (NO om Öberget) 1987–2005 (BL).
Borgsjö N om Ånge station i sumpig skogsmark 1880 (K.F. Dusén i S och UPS); sumpskog vid Hegelån nära vägskälet OSO Björkelberget 2006 (HL, BL).
Haverö Linsjöklacken 1989 (HL, RL); mellan Linåsen och Linsjöknularna 1985 (RC, L. Kers); Slåttmyrberget (SV om Albybyn) i sydvästsluttning längs bäcken 1982 (ThK); Nipbäcken 1999 (HL m.fl.).
