sandnarv
Arenaria serpyllifolia
Sandnarv har sina rikaste förekomster på ljusa hällmarker och sandiga backar vid kusten. Den växer på tunn, bar jord på hällarna och i skrevor på rikare bergknallar bland andra vårannueller. I odlingsområden kan man ibland även hitta den i glesa växttäcken på torrbackar med lättare jord, som mo och sand. Små bestånd kan också dyka upp i torra kanter t.ex. vid gårdsvägar och på kyrkogårdsmurar. Den kräver någorlunda basiska jordar och är särskilt vanlig på norra Alnön och i angränsande rikområden på fastlandet. Sandnarv gynnas där av det kalkhaltiga och vittrande grusunderlaget. Den ökar vid erosion och tramppåverkan och den är exempelvis riklig i blottor på hårt fårbetad mark i Alnö.
Sandnarv är sannolikt begränsad av klimatiska orsaker och västerut och norrut mer inskränkt till större sydberg. På inlandslokaler tycks också det mindre gynnsamma klimatet kunna kompenseras av kalkhaltigt underlag. Den är t.ex. funnen på torr mark i de kalkrikare byarna Borgsjöbyn och Granboda i Borgsjö.
Sandnarv är sannolikt begränsad av klimatiska orsaker och västerut och norrut mer inskränkt till större sydberg. På inlandslokaler tycks också det mindre gynnsamma klimatet kunna kompenseras av kalkhaltigt underlag. Den är t.ex. funnen på torr mark i de kalkrikare byarna Borgsjöbyn och Granboda i Borgsjö.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909) från Sundsvall. Äldsta belägg från Sundsvall 1810 (G. Wahlenberg i UPS).
Variation
Allt insamlat eget material och så gott som allt det äldre herbariematerialet i S är glandelhårigt (”var. viscida”). Endast ett par kollekter, tagna på barlast i Timrå, saknade glandelhår: Timrå 1938 (K. Holm i UME); Östrand 1902 (F. Ringius i LD). Det systematiska värdet av denna karaktär anses dock ringa, jfr. Jonsell (2001 i Flora Nordica 2).
Utbredning
Allmän på nordöstra Alnön, tämligen allmän till spridd i centrala kustbygden och längs Ljungandalen upp till Borgsjön. I övrigt enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön i Norrhamn 1960–1978 (RL); fyren på Brämön1993 (RL); Galtströms bruk 1956, 1977 (RL); Löruddens fiskeläge 1862 (S. Axell i S).
Hässjö Åvike 1964 (RL), 1970 (J. Mascher i UME), 2004 (BP); vid kyrkan 1982 (HL).
Attmar Gryttjen vid sjöns utlopp 1979 (HL); Gryttjens bruk 1980 (RL).
Sättna Gravtjärn 1984 (HL).
Indal (K. Arnell enligt Collinder 1909).
Ljustorp betesmark i Högland 1996 (SG).
Liden (Collinder 1909); flerstädes (S.J. Enander); Flygge på berget nära landsvägen och Backen 1889 (S.J. Enander i S); Hattberget i Sillre 1962 (RL).
Stöde nedanför Skalsbodberget (V om Lotjärn) (Collinder 1909); Vigge 1987 (AV).
Torp Skallarna 1959 (RL); Lill-Oxsjön O om Skallarna 1978 (HL, RL); Grönstadammen 2000, 2001 (HL).
Borgsjö Dilltorpet och Bodinstorpet NV om Hallsta 1977 (HL); Granboda 1982, 1990 (HL).
Hässjö Åvike 1964 (RL), 1970 (J. Mascher i UME), 2004 (BP); vid kyrkan 1982 (HL).
Attmar Gryttjen vid sjöns utlopp 1979 (HL); Gryttjens bruk 1980 (RL).
Sättna Gravtjärn 1984 (HL).
Indal (K. Arnell enligt Collinder 1909).
Ljustorp betesmark i Högland 1996 (SG).
Liden (Collinder 1909); flerstädes (S.J. Enander); Flygge på berget nära landsvägen och Backen 1889 (S.J. Enander i S); Hattberget i Sillre 1962 (RL).
Stöde nedanför Skalsbodberget (V om Lotjärn) (Collinder 1909); Vigge 1987 (AV).
Torp Skallarna 1959 (RL); Lill-Oxsjön O om Skallarna 1978 (HL, RL); Grönstadammen 2000, 2001 (HL).
Borgsjö Dilltorpet och Bodinstorpet NV om Hallsta 1977 (HL); Granboda 1982, 1990 (HL).
