brådmålla
Atriplex longipes subsp. praecox
Brådmålla förekommer hos oss med osäker frekvens längs havsstranden. Den koloniserar kväverika driftvallar eller annan multnande förna på strändernas övre del och är funnen både på en stenig strand och mer örtartade moränstränder. Många fynd i detta kritiska släkte har aldrig kunnat artbestämmas med säkerhet bl.a. eftersom de utvecklas sent. Brådmålla blommar dock förhållandevis tidigt men ses ändå sällan fullt utvecklad; hybridisering kan också bidra till svårigheten.
Första fynd
Först publicerad av Gustafsson & Nilsson (1981) i form av en kartprick, baserad på nedanstående belägg från Njurunda. Äldsta belägg från Timrå Vivstavarv 1878 (K.A. Andersson i S).
Utbredning
Ett femtontal sentida lokaler, men sannolikt förbisedd.
Lokaler
Njurunda Järnsundet på stenig havsstrand 1908 (Eva Collinder i S det. M. Gustafsson); Vitsand vid Galtström 2004 (BP); Östra Jungfruviken 2004 (BP); Hästskoviken 2005 (HS m.fl.); Krankboratet 2007 (BP); Salen 2007 (BP); Vik N om Furuskär 2007 (BP); Björkvik 2004 (BP).
Skön Tunadal 1986 (HL i UME).
Timrå Vivstavarv 1878 (C.G. Andersson i S).
Hässjö Strandvik 1992 (HL i UME).
Tynderö Åstön på södra stranden av Laxbodudden (öns nordvästra udde) 1992 (HL i UME); Laxbodsand 2005 (BP); Norråkersviken 2004 (BP); Gäddviken 2004 (BP); Löten vid Skäggsta 2004 (BP).
Skön Tunadal 1986 (HL i UME).
Timrå Vivstavarv 1878 (C.G. Andersson i S).
Hässjö Strandvik 1992 (HL i UME).
Tynderö Åstön på södra stranden av Laxbodudden (öns nordvästra udde) 1992 (HL i UME); Laxbodsand 2005 (BP); Norråkersviken 2004 (BP); Gäddviken 2004 (BP); Löten vid Skäggsta 2004 (BP).