vårförgätmigej
Myosotis stricta
Vårförgätmigejens blå ”mikroblommor” kan tidigast – redan i maj – ses på solvarma hällar i större berg som Norra Stadsberget i Sundsvall eller Klockarberget i Njurunda. Senare dyker den upp i många av kustbygdens öppna hällmarker med tunn instabil jord och soliga torrbackar, där den har en förkärlek för lätta jordar. Ibland kan små obeständiga populationer ses i vägslänter eller på grusiga blottor på betade kullar. Mer naturliga lokaler är t.ex. en sandig lätteroderad älvbrink som på Färjholmen i Timrå, eller den övre, stabiliserade zonen på sandig havsstrand i Tynderö.
Vårförgätmigej kan också dyka upp på stenmurar, t.ex. i Sundsvall, på ladugårdsbryggor och på rösen. Någon gång finner man den som trädgårdsogräs på lätt jord, som i Tynderö Stocka och Ljustorp Högland. Den växer ofta tillsammans med den samtidigt blommande vårveronikan Veronica verna men är något mer knuten till sand och varma lägen än denna. Vårförgätmigejens utbredning är sannolikt främst klimatiskt begränsad, men arten tycks även undvika alltför surt underlag. Den är t.ex. mycket vanlig på norra Alnön men uppgifter saknas nästan helt från södra delen.
Vårförgätmigej kan också dyka upp på stenmurar, t.ex. i Sundsvall, på ladugårdsbryggor och på rösen. Någon gång finner man den som trädgårdsogräs på lätt jord, som i Tynderö Stocka och Ljustorp Högland. Den växer ofta tillsammans med den samtidigt blommande vårveronikan Veronica verna men är något mer knuten till sand och varma lägen än denna. Vårförgätmigejens utbredning är sannolikt främst klimatiskt begränsad, men arten tycks även undvika alltför surt underlag. Den är t.ex. mycket vanlig på norra Alnön men uppgifter saknas nästan helt från södra delen.
Första fynd
Först publicerad av Seth (1877) från Selånger. Äldsta belägg från Haverö Byberget 1880 (K.F. Dusén i GB).
Utbredning
Tämligen allmän i centrala och norra kustområdet. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastret).
Collinder (1909): här och där i kustbygden, sällsynt i dalbygderna; måttligt.
Collinder (1909): här och där i kustbygden, sällsynt i dalbygderna; måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön (S. Axell enligt Collinder 1909); Brämön i Sanna och Norrhamn 1970 (RL); Galtström 1913 (O. Östgren i S), 1959 (RL), 1978 (HL, RL), 2005 (BP); Myrbodarna (Collinder 1909); Lörudden 2004 (BP).
Ljustorp Frötuna 1977 (HL); Högland 1962 (RL), 1980 (HL i S); nedanför Tunberget (i Tuna by) 1979 (HL).
Liden (Collinder 1909); Järkvissle 1999 (M. Karlsson).
Stöde V om Källsvedjan (vid Stödesjön) 1977 (HL); V om Baggnäset 1985 (HL, RL).
Torp på åsen V om Getterån (vid gamla landsvägen V om Rombäck) 1976 (HL), 1995 (HL, JOT); Rombäck vid järnvägsbron 1995 (HL, JOT); Hammarsmon 1976, 1995 (HL); Rogsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
Ljustorp Frötuna 1977 (HL); Högland 1962 (RL), 1980 (HL i S); nedanför Tunberget (i Tuna by) 1979 (HL).
Liden (Collinder 1909); Järkvissle 1999 (M. Karlsson).
Stöde V om Källsvedjan (vid Stödesjön) 1977 (HL); V om Baggnäset 1985 (HL, RL).
Torp på åsen V om Getterån (vid gamla landsvägen V om Rombäck) 1976 (HL), 1995 (HL, JOT); Rombäck vid järnvägsbron 1995 (HL, JOT); Hammarsmon 1976, 1995 (HL); Rogsta (H.W. Arnell enligt Collinder 1909).
