Ängsdaggkåpa är en av de vanligaste daggkåporna och brukar vara lätt att känna igen på de stora, öppna bladen med breda asymmetriska tänder. På höstkanten blir den markant rödgul. Den är särskilt karaktäristisk för skogsodlingar och gamla fäbodar, men den är även vanlig i dalgångar och i kustbygd. På igenväxande vallar i skogsbygden kan den vara helt dominerande i stora fält och ensam representera släktet. Den växer gärna på näringsrika ställen, t.ex. bakom kasa, och blir där ofta mycket kraftig. Arten är också vanlig i nya vägslänter och diken t.ex. längs dammiga vägar och genomfartsleder. Även på industrimark och restmarker i tätorterna möter man ängsdaggkåpan, men däremot ses den inte i täta, låga grässvålar som i ängsmark.