fjällskråp
Petasites frigidus
Fjällskråp tillhör skogens tidigaste vårväxter, men få har sett dess rödvita blomklasar tidigt i maj i höjdområdena i väster. Arten är nordlig, tydligt kalkgynnad och starkt bunden till källvattensutflöden. Vanligast är den i gransumpskogens blötaste partier. Dess karaktäristiska blad, som liknar grovtandade hästhovsblad, ses där vid stora vattenutflöden, oftast på bottenlösa ställen. Den växer också vid rikare skogskällor, källbäckar och på små sluttningsmyrar med vattenutflöden som Stöde Stormyra. Den är inte heller sällsynt i drag i rikkärrskanter eller i källor på myrar. Någon gång är den funnen på kulturpåverkad mark, som på banvallsgrus vid lokstallet i Borgsjö Ånge (troligen når de långa rötterna en källåder).
Fjällskråpet blommar bäst i ljusöppning vid uthuggningar och på hyggen – i sluten, skuggig skog utvecklas oftast inte några blomställningar.
Fjällskråpet blommar bäst i ljusöppning vid uthuggningar och på hyggen – i sluten, skuggig skog utvecklas oftast inte några blomställningar.
Första fynd
Först publicerad av Cederwald (1867) baserat på belägg från Torp 1861 (C.O. Reuterman i GB och S). Detta är också äldsta belägg.
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i norra och mellersta Borgsjö, västra Torp och nordöstra Haverö. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där i landskapets nordvästra del; måttligt–talrikt.
Collinder (1909): här och där i landskapets nordvästra del; måttligt–talrikt.
Lokaler
Selånger (M. Huss i UME).
Ljustorp Otterbäcken SV om Stor-Laxsjön 1983 (HW).
Liden SV om Österbjärten nära vägen 1962 (RL); Långrännbäcken S om Mustjärn (Järkvissle) och Vackerhöjden (O om Stor-Gussjön vid Jämtlandsgränsen) 1977 (HL, RL).
Holm NO om Oflotjärn (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck); O om Västbybodarna (NO om Oflomyra) 1986 (RL).
Stöde vid Bodbäcken (N om Norra Hällsjön) 1982 (HL).
Torp Lokarna 1 km O om Hångstaörn 1982 (OB); Saxen 1979 (HL); SO om Mossarottjärn (N om Munktorp) 1982 (S. Karlsson); N om Lokåvägegen 1982 (HL); Kalamarks (en gammal bosättning på Kalamarkåsen V om Hissjön) 1980 (HL); V om Granarna (N om Leringen) 1982 (HL).
Haverö Fågelbäcken vid Tysknäset (Ytterturingen) 1918 (Cedergren 1923); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1982 (HL); Nipbäcken NNO om Björsjöbodarna 1982 (A. Lindgren); Rångbäcken i Överturingen 1977 (HL); Örasjöbäcken (rinner till Stor-Tjärusjön) 1982 (HL).
Ljustorp Otterbäcken SV om Stor-Laxsjön 1983 (HW).
Liden SV om Österbjärten nära vägen 1962 (RL); Långrännbäcken S om Mustjärn (Järkvissle) och Vackerhöjden (O om Stor-Gussjön vid Jämtlandsgränsen) 1977 (HL, RL).
Holm NO om Oflotjärn (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck); O om Västbybodarna (NO om Oflomyra) 1986 (RL).
Stöde vid Bodbäcken (N om Norra Hällsjön) 1982 (HL).
Torp Lokarna 1 km O om Hångstaörn 1982 (OB); Saxen 1979 (HL); SO om Mossarottjärn (N om Munktorp) 1982 (S. Karlsson); N om Lokåvägegen 1982 (HL); Kalamarks (en gammal bosättning på Kalamarkåsen V om Hissjön) 1980 (HL); V om Granarna (N om Leringen) 1982 (HL).
Haverö Fågelbäcken vid Tysknäset (Ytterturingen) 1918 (Cedergren 1923); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1982 (HL); Nipbäcken NNO om Björsjöbodarna 1982 (A. Lindgren); Rångbäcken i Överturingen 1977 (HL); Örasjöbäcken (rinner till Stor-Tjärusjön) 1982 (HL).
