bäckbräsma
Cardamine amara
Bäckbräsman är beroende av starka källvattenflöden. Källbäckar och andra bäckar påverkade av grundvatten i näringsrika miljöer är dess främsta växtmiljöer. Den är också tydligt mineralkrävande och saknas i fattigare trakter. Arten växer vanligen starkt skuggigt, t.ex. nere i ravinbottnar, och bildar då gärna stora vegetativa bestånd, ofta nere i själva vattnet. Den har å andra sidan setts blomma rikligt i helt öppna lägen, t.ex. i Tuna vid Klingstatjärn. I öster är en typisk biotop kulturnära lövdungar med källvatten. I väster finns den ofta i artrika, översilade granskogssluttningar och i sumpskogar. Denna sydliga art tycks kunna kompensera ett kärvare klimat mot norr och väster med att välja kalkrika ståndorter. Arten är också anmärkningsvärt vanlig på den källfattiga norra Alnön.
Första fynd
Först uppgiven från Medelpad av Linné (1755). Äldsta belägg från Torp 1857 (G.A. Tiselius i UPS).
Bygdenamn och bruk
Linné (1755) uppger namnet bäckekrassa från Medelpad. Namnet, om det nu verkligen avser denna rätt sällsynta art, antyder att växten kan ha ätits.
Variation
Mer håriga former, var. hirta, har ibland insamlats av äldre botanister men anses knappast ha taxonomisk betydelse.
Utbredning
Tämligen allmän i centrala kustbygden. Dessutom noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Collinder (1909): här och där; måttligt.
Lokaler
Njurunda Bodvallstjärn O om Mingen 2001 (RL); mellan Slätt och Algar vid Mingen 1959 (RL); Häljum 1977 (HL, RL); Berge (Collinder 1909). Timrå Lövudden (Norén 1971); Berge (A. Lundström enligt Collinder ms).
Hässjö Ljustorpsån vid Lögdö 1989 (RL); Torsboda 1993 (HL).
Attmar Acktjärnsbäcken V om Ålhusberget 1978 (HL); Västergård 1988 (AV).
Ljustorp surå vid Barsbacken 1989 (RL).
Liden Järkvissle i ravin 1956, 1984 (RL).
Stöde nära Lillån (vid Norra Hällsjön) 1983 (HL).
Torp 1857 (G.A. Tiselius i UPS); vid Anders-Göransbäckens utlopp i Hångstaörn 1982 (MB); Knösen 1977 (HL); Kälen (H.W. Arnell enligt Collinder 1909), 1982 (RL); bäcken från Gulåstjärn (VNV om Munkbysjön) 1982 (HW); Klockberget (SV om Ljungaverk) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); N om Kälen 1982 (HL); Bodberget och O om Bodberget (V om Roggån) 1982–1983 (OB); Byåsen (SO om Ljungaverk) 1976 (HL); Drickesbäcken S om Finstaåsen 1982 (RF); vid vägen till Byns fäbodar (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); vid Torpsjön (Adler 1882), (Collinder 1909); Fränsta 1904 (J.G. Gunnarsson i S).
Borgsjö 1898 (G. Samuelsson i S); Västanå på norra sidan av järnvägen (Collinder 1909); Borgsjöbyn (E. Arbman enligt Collinder 1909), 1983 (AV); Jämtkrogen (Collinder 1909), 1970 (RL), 1976 (HL, RL), 1983 (HL); Harrån VSV om Jämtkrogen 1976 (HL, RL); Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1905 (C.A. Nordlander i UPS); mellan Bysättermyra och Torringsbodarna 1975 (HL, RL); Torringsbodarna (Collinder i S), 1976 (HL, RL).
Haverö Östavall 1979 (HL); S om Kläppvallen (i Överturingen) 1977 (HL, RL).
Hässjö Ljustorpsån vid Lögdö 1989 (RL); Torsboda 1993 (HL).
Attmar Acktjärnsbäcken V om Ålhusberget 1978 (HL); Västergård 1988 (AV).
Ljustorp surå vid Barsbacken 1989 (RL).
Liden Järkvissle i ravin 1956, 1984 (RL).
Stöde nära Lillån (vid Norra Hällsjön) 1983 (HL).
Torp 1857 (G.A. Tiselius i UPS); vid Anders-Göransbäckens utlopp i Hångstaörn 1982 (MB); Knösen 1977 (HL); Kälen (H.W. Arnell enligt Collinder 1909), 1982 (RL); bäcken från Gulåstjärn (VNV om Munkbysjön) 1982 (HW); Klockberget (SV om Ljungaverk) (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); N om Kälen 1982 (HL); Bodberget och O om Bodberget (V om Roggån) 1982–1983 (OB); Byåsen (SO om Ljungaverk) 1976 (HL); Drickesbäcken S om Finstaåsen 1982 (RF); vid vägen till Byns fäbodar (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); vid Torpsjön (Adler 1882), (Collinder 1909); Fränsta 1904 (J.G. Gunnarsson i S).
Borgsjö 1898 (G. Samuelsson i S); Västanå på norra sidan av järnvägen (Collinder 1909); Borgsjöbyn (E. Arbman enligt Collinder 1909), 1983 (AV); Jämtkrogen (Collinder 1909), 1970 (RL), 1976 (HL, RL), 1983 (HL); Harrån VSV om Jämtkrogen 1976 (HL, RL); Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1905 (C.A. Nordlander i UPS); mellan Bysättermyra och Torringsbodarna 1975 (HL, RL); Torringsbodarna (Collinder i S), 1976 (HL, RL).
Haverö Östavall 1979 (HL); S om Kläppvallen (i Överturingen) 1977 (HL, RL).
