nordnäckros
Nymphaea candida
Vita nordnäckrosor förknippas med stilla skogstjärnar, där de kan bli ymniga över stora ytor. Arten förekommer emellertid i flertalet sjöar och tjärnar men är särskilt vanlig i mindre vatten. I större sjöar och vattendrag växer den i lugna, vegetationsrika vikar. Vanligen är den rotad på 1,5–2 meters djup. Den är en av de få vattenväxter vars frön förmår tränga ned och gro på förnarika dybottnar och den kan därför bli dominant också i mycket näringsrika eller övergödda tjärnar eller sjövikar. Dessa miljöer har ofta svag vattenomsättning, är syrefattiga och har stor ansamling av ej nedbrutet organiskt material, som i Gärdetjärn i Skön. Vita näckrosor är också typiska i mycket näringsfattiga myrtjärnar på torvbotten och kan uppträda i små myrgölar på gungfly, t.o.m. i vattenrika flarkar. Så är den sedd bl.a. i Oxtjärn vid Bölesjön i Njurunda och Stormyra vid Storulvsjön i Torp. Ibland växer nordnäckros i djupa bäckar över myrar, i utflytande åar och i myrdiken. Vita näckrosor tas ibland in till odling i dammar.
Första fynd
Först publicerad av Nordstedt (1898) utan lokaluppgift. (Linné anger (1755) Nymphaea alba s.l.). Äldsta belägg från Selånger Silje och Indal prästgården 1858 (E. Ährling i UME).
Variation
Näckrosor med skärt inslag på kronbladen observeras inte så sällan. Exempelvis blommade sådana rikligt i Gärdetjärn i Skön så sent som 27 september 1978. Nordström (1911) anger att ”enl. uppgift av lantbrukare E. Vestin i Viksjö lära röda näckrosor finnas i en tjärn, som bildas av Tjärån ca 500 meter före dess inflöde i Återvänningssjön” (ej eftersökt av oss). – Småvuxna former ses ibland men anses inte ha taxonomisk betydelse.
Utbredning
Allmän i hela landskapet.
Collinder (1909): tämligen allmän; mängdvis.
Collinder (1909): tämligen allmän; mängdvis.
