myskmåra
Galium triflorum
Myskmåra är en växt som är väl anpassad till Medelpads växlande topografi med raviner och bergsbranter, och den har också en förhållandevis rik förekomst i landskapet. Arten tillhör de fordrande lundväxterna, kräver hög luftfuktighet och växer ofta i stark skugga. Vanligen hittar man den i små bestånd, i risiga snår, mellan block eller på små öppna jordblottor, helst på väldränerad mark. Den förekommer mest längs Indalsälven, där den ”klänger” i kanter av större älvraviner och bäckutlopp, men även i lövskogsklädda brinkar – krångar – ned mot älven. Den är också funnen i mer trivial blandskog på morän, men då i skuggigt, brant läge i nordsluttningen vid älvens sydvästra sida (Liden Sundsjöåsreservatet). En annan viktig biotop är större sydbergsbranter, där den växer vid bergroten i artrik miljö, ofta på bar jord intill fuktstråk. Den är inte kalkgynnad och finns lika gärna i sura berg, som Storberget i Liden. I kvisslor förekommer den vid Ljungan, t.ex. vid Lindön i Borgsjö och i örtrik alskog på öar i Indalsälvens delta. Arten torkar lätt ut och försvinner i hyggesfas.
Första fynd
Först publicerad av Wahlenberg (1833) som Galium suaveolens baserat på belägg från Borgsjö Rankleven (M. Huss i LD). Detta är också äldsta belägg.
Utbredning
Tämligen allmän längs Indalsälven inklusive deltat. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastret).
Collinder (1909): här och där; måttligt–talrikt.
Collinder (1909): här och där; måttligt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Brämön V om kapellet 1984 (AV); Nolby 1888 (L.M. Neuman i LD), 1905 (G. Hjort i GB och S), vid skolan 1911 (N. Östgren i S); Nolbykullen (C. Säve i LD), 1856 (J. Ångström i LD, S och UPS), m.fl. till 1911 (O. Östgren i S), 1956 (RL); Midskogsberget (Collinder enligt Andersson & Birger 1912), 1961 (RL).
Tuna Tunbyn 1952 (E. Folkeson i LD); Tunbyn S om Ljungan 1973 (RL); Tunomsberget och Skölesklevarna 1957 (RL).
Selånger Uvberget 1962, 1977 (RL).
Sättna 1867 (S. Axell i LD).
Torp Getberget (Almquist 1874), 1884 (O. Juel i S), 1956–1980 (RL, HL); Hundberget (NV om Torpshammar) 1959 (RL); 1,5 km NV om Tjärnestjärn 1985 (BL); bäckdalen O om Långberget (NO om Öberget) 1991 (BL, RL).
Borgsjö Lindön (J.H. Lidholm och Collinder enligt Collinder 1909), 1976 (HL); Alby station (K. Sundberg enligt Olsson 1884); Alby 1905 (J.H. Lidholm i S); Rankleven (M. Huss i LD, S, UME och UPS, Wahlenberg 1833), 1858 (E. Ährling i S, UME och UPS), 1883 (M. Jonsson i GB, LD och UPS), 1956–1993 (HL, RL); Bergåsen (Anna Modin enligt Mörner 1923).
Tuna Tunbyn 1952 (E. Folkeson i LD); Tunbyn S om Ljungan 1973 (RL); Tunomsberget och Skölesklevarna 1957 (RL).
Selånger Uvberget 1962, 1977 (RL).
Sättna 1867 (S. Axell i LD).
Torp Getberget (Almquist 1874), 1884 (O. Juel i S), 1956–1980 (RL, HL); Hundberget (NV om Torpshammar) 1959 (RL); 1,5 km NV om Tjärnestjärn 1985 (BL); bäckdalen O om Långberget (NO om Öberget) 1991 (BL, RL).
Borgsjö Lindön (J.H. Lidholm och Collinder enligt Collinder 1909), 1976 (HL); Alby station (K. Sundberg enligt Olsson 1884); Alby 1905 (J.H. Lidholm i S); Rankleven (M. Huss i LD, S, UME och UPS, Wahlenberg 1833), 1858 (E. Ährling i S, UME och UPS), 1883 (M. Jonsson i GB, LD och UPS), 1956–1993 (HL, RL); Bergåsen (Anna Modin enligt Mörner 1923).
