åkertistel
Cirsium arvense
Mer information om arten
Åkertistel växer mest på lera eller annan tyngre jord och har sin huvudsakliga förekomst vid kusten och i dalgångarna nedanför högsta kustlinjen. I skogsbygden är den däremot sällsynt och fåtalig. I de rikare jordbruksbygderna, särskilt vid kusten och i mellersta Ljungandalen, utgör den fortfarande ett besvärligt ogräs, mest i kornåkrar men också i nyvallar, potatisfält m.m., i mindre utsträckning även i trädgårdsodlingar. Man ser den ofta på dammiga, gödslade åkerrenar och åkerbrinkar, gärna på frisk mark; intill bondgårdar står den på grävda ytor och matjordshögar eller i gårdsnära beteshagar. Dessutom finns den på stränder och är typisk i leriga strandbrinkar, bl.a. vid Ljungan i Torp och Borgsjö. Åkertisteln är också vanlig i vägkanter, mest längs de större vägarna, t.ex. i nygjorda slänter, och på industrimark och jordutfyllnader i hamnarna och industriområdena vid kusten, och den uppträder i mindre bestånd på grusiga havsstränder, helst invid driftvallen.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909). Äldsta belägg från Torp 1860 (C.O. Reuterman i GB).

Variation

Åkertisteln uppträder i två varieteter som tycks ha olika utbredning och historia. Den vanliga åkertisteln, var. mite, har obetydligt flikiga och inte särskilt taggiga blad och oftast mörkröda blommor. En taggigare och mer flikbladig form, var. maritimum, har oftast ljusare blommor. Övergångsformer mellan de två är vanliga. Största delen av inlandets åkertistlar i odlingar, på gårdsmark och i strandbrinkar utgörs av var. mite. Den är allmän i kustbygden och längs Ljungans och Indalsälvens dalgångar. I Ljungandalen har den en sammanhängande utbredning västerut ungefär till Borgsjö Ovansjö, dvs. högsta kustlinjens läge.
Den vasst taggiga varieteten, var. maritimum, tycks ha inkommit i senare tid till hamnarna och är nog under spridning; troligen sker en förskjutning av populationen till denna varietets fördel. Den växer framför allt i hamnarna och industriområdena vid kusten. Idag utgörs också huvuddelen av åkertistlarna längs de stora vägarna av var. maritimum, och den har även setts spridd till åkermark i Holm m.fl. ställen. Dessutom uppträder den i skyddade havsvikar; artens havsstrandsförekomster är nästan uteslutande denna varietet. Där tycks den ändå vara sekundärspridd, eftersom den är sällsynt t.ex. vid södra Njurundakusten och på Brämön bara uppträder på kulturpåverkade strandavsnitt.

Utbredning

Allmän i kustbygd och dalgångar. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan. Uppgifter som är noterade till varietet har markerats med (mi) eller (ma) för respektive varietet.
Collinder (1909): Allmän. Måttligt–mängdvis.

Lokaler

Ljustorp Bredsjön 1978 (mi)(ma) (HL, RL).
Stöde Ulvsjön 1978 (mi)(ma) (HL).
Torp Jättensjö (SV om Lillmörtsjön) (mi) 1981 (HL).
Borgsjö E14 SV om Söråsen (SO om Jämtkrogen) 1984 (ma) (RL).
Haverö Nybodarna vid Havern 1982 (mi) (RL); Södra Björsjöbodarna 1981 (mi) (CA); Viken 1982 (mi) (B. Luksepp); Grubban (nedanför Överturingens kraftverk) 1918 (mi) (Cedergren 1923); Rångbäcken i Överturingen 1977 (mi) (HL); NV om Snöberg 1982 (mi) (ThK); Torrflonäs 1978 (ma) (HL).
karta