dvärghäxört
Circaea alpina
Dvärghäxört bildar ljust gröna mattor djupt nere i ravinbottnar och svackor där källvatten flödar ut. Den är en liten perenn växt med långa utlöpare; vanligen uppträder den i massbestånd på sina lokaler. Arten är beroende av hög luktfuktighet och gynnas av rörligt vatten, men också av gropbildning och överskuggning av högre vegetation. Den är krävande men inte påtagligt kalkgynnad. De rikligaste förekomsterna finns i älvravinerna längs Indalsälven och nedre Ljungan i Njurunda och Tuna, och kan där även finnas i bottnar utan synligt vatten. En annan viktig biotop i älvdalarna är i källstråk under dalsidornas bergsbranter, ibland så även i mindre artrika miljöer som i Indal. I den ravinfattiga Ljungandalgången ovan Stödesjön är dvärghäxörten påtagligt ovanlig och begränsad till älvnära miljöer. Möjligen är den här missgynnad av ett mer kontinentalt klimat. Vid kusten är den mer frekvent och dyker upp vid små skogskällor och fuktstråk i högörtsskog, ibland helt nära havsstranden, som i Njurunda.
Dvärghäxört håller sig till de lägsta partierna och föredrar fuktig mineraljord men kan lätt etablera sig på intilliggande murkna lågor, multnande ris och mossklädda stenar m.m. Tillfällig expansion, med kraftiga exemplar och riklig blomning med nästan rosa blommor, har setts efter kalhuggning i Indalsälvens delta. Att arten saknas i högre skogsområden är sannolikt klimatiskt betingat – frukterna mognar relativt sent.
Dvärghäxört håller sig till de lägsta partierna och föredrar fuktig mineraljord men kan lätt etablera sig på intilliggande murkna lågor, multnande ris och mossklädda stenar m.m. Tillfällig expansion, med kraftiga exemplar och riklig blomning med nästan rosa blommor, har setts efter kalhuggning i Indalsälvens delta. Att arten saknas i högre skogsområden är sannolikt klimatiskt betingat – frukterna mognar relativt sent.
Första fynd
Först publicerad av Hisinger (1819) från Stöde Nedansjö. Äldsta belägg från Selånger förra hälften av 1800-talet (M. Huss i UME).
Utbredning
Tämligen allmän i hela Indalsälvens dalgång samt vid Ljungan mellan kusten och Marmen, spridd i kustområdet. Utanförrastrerade områden noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där i kust- och dalbygderna; måttligt–talrikt.
Collinder (1909): här och där i kust- och dalbygderna; måttligt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1968 (RL); Galten 1998 (K. Eriksson); flerstädes vid Björköfjärden (Collinder 1909); Junibodarna 1970 (RL); Stordalsbäcken NV om Ängom 1983 (MB); Kråpan vid Bergafjärden, Oljeberget och Slåudden 1960 (RL).
Hässjö Smedjemon i Lögdö 1981 (SP); O om Bondhamn 2004 (BP).
Attmar Bölom 1888 (L.M. Neuman i LD); NorrLindsjö 1961 (RL); Lindsjötjärn 1983 (HL); NO om Jonkingesberget (N om Rude) 1985 (JOT m.fl.).
Tuna Kvarnbäcken 1959, 1973 (RL); Sågbäcken i Österdälje 1984 (RL); bäcken från Översttjärn (Storjorden) till Ljungan 1982 (GÅ); Skallböle 1961 (RL); SO om Nedansjö 1996 (K. Wallin).
Ljustorp Höglandsberget 1980 (HL).
Stöde Vigge (Collinder 1909); Tvärberget (Collinder 1909), 2005 (Å. Michold); Nedansjö (Hisinger 1819), (Andersson & Birger 1912); Bergdalen (Collinder 1909), 1981 (HL); Bodråbäcken (V om Lotjärn) 1982 (A. Bodin); Skrampberget N om Bergdalen 1981 (HL); Edsta 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Ede 1915 (C.A. Nordlander i UPS); Viskan (H.W. Arnell enligt Collinder 1909), 1894 (V. Arnell i UPS); Viskansbäcken N om E14 1982 (S. Hellquist).
Torp (H. Modin enligt Collinder 1909); SO om Finnängena (NO om Hjältanstorp) 1982 (JL); Hundberget (NV om Torpshammar) 1959 (RL); bergssluttning ovanför Johannisberg 1985 (BL); Tubbo (Löke) 2003–2004 (BL, HL, RL); Mörberget och Tubbobäcken 1997 (G. Selling); bäckdalen O om Långberget (NO om Öberget) 1991 (BL, RL).
Borgsjö 1906 (S. Ekvall i UME); Lindön (Collinder 1909), 1976 (HL), 1980 (HL, RL); källdrag ca. 1 km O om Sillerbodarna vid stigen mot Karlsro 1976 (HL, RL); Rankleven 1881 (P. Adler i UME), 1883 (M. Jonsson i LD och S), (F. Almberg och H.W. Arnell enligt Collinder 1909), (Falck 1924), 1956–1979 (HL, RL); Borgsjöbyn (Collinder 1909), 1906 (O. Edlund i UME), 1849 (N.F. Ahlberg i UPS); Lönnån (Collinder 1909), (Falck 1924), 1959 (RL), 1976 (PAE), 1993 (HL, SE); Bergåsen (G. Samuelsson enligt Collinder 1909), 1959 (RL); gamla Norgevägen mellan Tälje och Lönnån 1980 (HL); Husmyra N om Orråsen 1977 (HL).
Haverö ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL).
Hässjö Smedjemon i Lögdö 1981 (SP); O om Bondhamn 2004 (BP).
Attmar Bölom 1888 (L.M. Neuman i LD); NorrLindsjö 1961 (RL); Lindsjötjärn 1983 (HL); NO om Jonkingesberget (N om Rude) 1985 (JOT m.fl.).
Tuna Kvarnbäcken 1959, 1973 (RL); Sågbäcken i Österdälje 1984 (RL); bäcken från Översttjärn (Storjorden) till Ljungan 1982 (GÅ); Skallböle 1961 (RL); SO om Nedansjö 1996 (K. Wallin).
Ljustorp Höglandsberget 1980 (HL).
Stöde Vigge (Collinder 1909); Tvärberget (Collinder 1909), 2005 (Å. Michold); Nedansjö (Hisinger 1819), (Andersson & Birger 1912); Bergdalen (Collinder 1909), 1981 (HL); Bodråbäcken (V om Lotjärn) 1982 (A. Bodin); Skrampberget N om Bergdalen 1981 (HL); Edsta 1905 (C.A. Nordlander i UPS); Ede 1915 (C.A. Nordlander i UPS); Viskan (H.W. Arnell enligt Collinder 1909), 1894 (V. Arnell i UPS); Viskansbäcken N om E14 1982 (S. Hellquist).
Torp (H. Modin enligt Collinder 1909); SO om Finnängena (NO om Hjältanstorp) 1982 (JL); Hundberget (NV om Torpshammar) 1959 (RL); bergssluttning ovanför Johannisberg 1985 (BL); Tubbo (Löke) 2003–2004 (BL, HL, RL); Mörberget och Tubbobäcken 1997 (G. Selling); bäckdalen O om Långberget (NO om Öberget) 1991 (BL, RL).
Borgsjö 1906 (S. Ekvall i UME); Lindön (Collinder 1909), 1976 (HL), 1980 (HL, RL); källdrag ca. 1 km O om Sillerbodarna vid stigen mot Karlsro 1976 (HL, RL); Rankleven 1881 (P. Adler i UME), 1883 (M. Jonsson i LD och S), (F. Almberg och H.W. Arnell enligt Collinder 1909), (Falck 1924), 1956–1979 (HL, RL); Borgsjöbyn (Collinder 1909), 1906 (O. Edlund i UME), 1849 (N.F. Ahlberg i UPS); Lönnån (Collinder 1909), (Falck 1924), 1959 (RL), 1976 (PAE), 1993 (HL, SE); Bergåsen (G. Samuelsson enligt Collinder 1909), 1959 (RL); gamla Norgevägen mellan Tälje och Lönnån 1980 (HL); Husmyra N om Orråsen 1977 (HL).
Haverö ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL).
