knottblomster
Malaxis monophyllos
Knottblomster växer ofta undanskymt, i djupa lövsnår, mycket blött och i stark skugga. Flertalet naturliga förekomster utgörs av kalkpåverkade sumpskogar, små rikkärr eller källkärr, vanligen med gråal Alnus incana i närheten. Vid kusten ligger lokalerna ofta i anslutning till rika alnöbergarter eller skalgrus. Typiska miljöer är växelblöta eller vattenrika, täta alsumpskogar, gärna med missne Calla palustris och jolster Salix pentandra (Hässjö, Torp) eller ute på gungflyn, i tätt bestånd av vass Phragmites australis i tjärnkant (Njurunda). Mer öppet kan arten förekomma i blöt vitmossa i rikkärr som i Tynderö Bäräng och Borgsjö Nyänget. Den är vanligen mycket fåtalig, 1–3 ex, och i naturliga miljöer hittas sällan fler än 10–15 ex, växlande mellan olika år.
Massförekomster har observerats vid Alnö Stornäset 1965 i torrare, mullrik gråalskog med tusentals exemplar – varav ett epifytiskt, en halv meter upp på en alstam! – samt vid Borgsjö Råabäcken 1985–2007, med som mest mer än 100 ex, i ett vägdike påverkat av kalkvatten. En förekomst på torr, nästan vegetationsfri mark i bergtäkt med alnöitgångar, Timrå Lastlavaberget, försvann vid förnyad bergtäkt. – Knottblomster är en av Sveriges sällsyntaste orkidéer och Medelpad hyser en inte oansenlig del av landets totala förekomst (Löfroth 1993). Vi har därför särskilt skyddsansvar för knottblomster.
Massförekomster har observerats vid Alnö Stornäset 1965 i torrare, mullrik gråalskog med tusentals exemplar – varav ett epifytiskt, en halv meter upp på en alstam! – samt vid Borgsjö Råabäcken 1985–2007, med som mest mer än 100 ex, i ett vägdike påverkat av kalkvatten. En förekomst på torr, nästan vegetationsfri mark i bergtäkt med alnöitgångar, Timrå Lastlavaberget, försvann vid förnyad bergtäkt. – Knottblomster är en av Sveriges sällsyntaste orkidéer och Medelpad hyser en inte oansenlig del av landets totala förekomst (Löfroth 1993). Vi har därför särskilt skyddsansvar för knottblomster.
Första fynd
Först publicerad av Linné (1755) som Ophrys monophyllos baserat på uppgift från Alnö (N. Gissler). Äldsta belägg från Torp Hammar 1860 (C.O. Reuterman i GB).
Utbredning
Ett tjugotal sentida lokaler.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt–måttligt.
Collinder (1909): flerstädes; sparsamt–måttligt.
Lokaler
Njurunda Brämön (Neuman 1887), 1885 (G. Björk i S och Collinder i S); myr vid Rudtjärn på Brämön 1910 (Eva Collinder i S); Jungfrutjärnarna ett par ex. 1978 (HL); liten myr 50 m O om största gölen på Majstormyra 1974 (FB); N och NV om lilla tjärn vid Salen 1975 (RL); Salen, bäcken från lilla tjärn 1969 (RL), (Guvå 1972); liten myr 300 m N om Rönnhamn 1974 (FB); Bodvallstjärn O om Mingen 1903 (Collinder i S), 1961, 1970 (RL), (Guvå 1972), 2001 (RL); Måckelmyra 1983 (HL).
Alnö (N. Gissler enligt Linné 1755), 1864 (F. Kempe i S), 1892 (J.A. Holm i LD, S och UPS), 1895 (J.A. Holm i GB, LD och S), (Blomqvist 1950); Raholmen 1927 (Blomqvist ms); Rödön lilla tjärn vid Gorghamn (Boström & Nilsson 1975); liten myr 600 m SO om Räbbmon 1974 (FB); Släda (G. Björk och J.A. Holm enligt Collinder 1909); Nysäter (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Stornäset 1965, 1971 (RL), 1965 (E. Evers i LD och UME); Näset 1972 (RL); Hörningsholm 2004 (BP).
Timrå 1893 (J.A. Holm i S); Norrberge 1938 (I. Petersén i LD); Lastlavaberget 1981 (SP), 1983 (RL), (Berg & Öhrling 1985), växtplatsen förstördes 1991.
Hässjö 1863 (F. Kempe & J. Leyonmarck i GB, S och UME), 1868 (F. Kempe i GB, S och UPS); Söråker (Collinder 1909), 1864 (J. Franzen i UPS), 1870 (A. och C. Westman i GB); Indalsälven 1867 (F. Franzén i S); Indalsälven holmar vid utloppet 1868 och 1874 (H.W. Arnell i GB, LD och UPS); Smackgrundet (Grevillius 1895); nära Indalsälven vid Torsboda-Ala 2 ex. 1979, 1993 (HL); Ala 1955, 1966 (RL); Alafors 1899 (herb. Netzel enligt Stenar 1937), 1942 (E. Wall i S); Torsboda 1937 (S. Blomqvist i S), 1966 (E. Evers i UME), (RL), (Berg & Öhrling 1985); Fjälsholmarna (F. Almberg och H.W. Arnell enligt Collinder 1909), 1896 (A. Lundström i UPS).
Tynderö 1882 (J. Tjernberg i S); Bärängskärret 1977–1992 (HL, RL), ej återfunnen 1997 (RL); Tolvösand i Myckeläng 2004 (BP), 2006 (GF); Skäggsta vid en lok V om Rödmyra 2000 (HS), 2004 (RL m.fl.), 2006 (GF).
Selånger gungflykärr vid Hulitjärns västra strand 1974 (FB).
Torp bäcken från Gulåstjärn VSV om Munkbysjön 1982 (HW); Hammar 1860 (C.O. Reuterman i GB); gammalt myrtag ca 300 m NO om uppfarten till Getberget 1983 (MB), 1996 (RL, OB); Getberget – kärr vid slalombackens dalstation 25 ex. 2000 (OH, RL), 2004 5 ex. (OH); Åse (F. Almberg enligt Collinder 1909), 2–3 ex. 1959 (RL), 1980 (HL); Åsetjärn 1984 (HL, RL); 200 m S om Leringsforsens kraftverk 1980 (J. Olsson, Berg & Öhrling 1985).
Borgsjö 1942 (G. Samuelsson i S), 1950 (K. Åberg i S); prästgården 1895 (G. Samuelsson i LD), 1898 (G. Samuelsson i GB, LD, S och UPS), 1942 (E. Wall i S); ovanför prästgården (A. Modin och G. Samuelsson enligt Collinder 1909); nedanför St Olofs källa 1904 (Collinder i UPS); Tälje (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Råabäcken vägdike vid E14 1985 minst 50 ex. (GÅ), 1992–2003 (1997 mer än 100 ex., 1998 ca 200 ex., 2000 ca 20 ex.) (HL, OH, RL m.fl.); myr vid Råabäcken 1971 (RL).
Alnö (N. Gissler enligt Linné 1755), 1864 (F. Kempe i S), 1892 (J.A. Holm i LD, S och UPS), 1895 (J.A. Holm i GB, LD och S), (Blomqvist 1950); Raholmen 1927 (Blomqvist ms); Rödön lilla tjärn vid Gorghamn (Boström & Nilsson 1975); liten myr 600 m SO om Räbbmon 1974 (FB); Släda (G. Björk och J.A. Holm enligt Collinder 1909); Nysäter (J.A. Holm enligt Collinder 1909); Stornäset 1965, 1971 (RL), 1965 (E. Evers i LD och UME); Näset 1972 (RL); Hörningsholm 2004 (BP).
Timrå 1893 (J.A. Holm i S); Norrberge 1938 (I. Petersén i LD); Lastlavaberget 1981 (SP), 1983 (RL), (Berg & Öhrling 1985), växtplatsen förstördes 1991.
Hässjö 1863 (F. Kempe & J. Leyonmarck i GB, S och UME), 1868 (F. Kempe i GB, S och UPS); Söråker (Collinder 1909), 1864 (J. Franzen i UPS), 1870 (A. och C. Westman i GB); Indalsälven 1867 (F. Franzén i S); Indalsälven holmar vid utloppet 1868 och 1874 (H.W. Arnell i GB, LD och UPS); Smackgrundet (Grevillius 1895); nära Indalsälven vid Torsboda-Ala 2 ex. 1979, 1993 (HL); Ala 1955, 1966 (RL); Alafors 1899 (herb. Netzel enligt Stenar 1937), 1942 (E. Wall i S); Torsboda 1937 (S. Blomqvist i S), 1966 (E. Evers i UME), (RL), (Berg & Öhrling 1985); Fjälsholmarna (F. Almberg och H.W. Arnell enligt Collinder 1909), 1896 (A. Lundström i UPS).
Tynderö 1882 (J. Tjernberg i S); Bärängskärret 1977–1992 (HL, RL), ej återfunnen 1997 (RL); Tolvösand i Myckeläng 2004 (BP), 2006 (GF); Skäggsta vid en lok V om Rödmyra 2000 (HS), 2004 (RL m.fl.), 2006 (GF).
Selånger gungflykärr vid Hulitjärns västra strand 1974 (FB).
Torp bäcken från Gulåstjärn VSV om Munkbysjön 1982 (HW); Hammar 1860 (C.O. Reuterman i GB); gammalt myrtag ca 300 m NO om uppfarten till Getberget 1983 (MB), 1996 (RL, OB); Getberget – kärr vid slalombackens dalstation 25 ex. 2000 (OH, RL), 2004 5 ex. (OH); Åse (F. Almberg enligt Collinder 1909), 2–3 ex. 1959 (RL), 1980 (HL); Åsetjärn 1984 (HL, RL); 200 m S om Leringsforsens kraftverk 1980 (J. Olsson, Berg & Öhrling 1985).
Borgsjö 1942 (G. Samuelsson i S), 1950 (K. Åberg i S); prästgården 1895 (G. Samuelsson i LD), 1898 (G. Samuelsson i GB, LD, S och UPS), 1942 (E. Wall i S); ovanför prästgården (A. Modin och G. Samuelsson enligt Collinder 1909); nedanför St Olofs källa 1904 (Collinder i UPS); Tälje (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Råabäcken vägdike vid E14 1985 minst 50 ex. (GÅ), 1992–2003 (1997 mer än 100 ex., 1998 ca 200 ex., 2000 ca 20 ex.) (HL, OH, RL m.fl.); myr vid Råabäcken 1971 (RL).
