flenört
Scrophularia nodosa
Mer information om arten
Flenört är ofta svårupptäckt genom sina anspråkslöst färgade, mörkögda och märkliga blommor som föga avtecknar sig mot den frodvuxna vegetationen. Den är en sydlig värme- och näringskrävande växt som bildar små, växlande bestånd. Den är vanligast i sydost och inåt sannolikt klimatiskt begränsad. Arten växer naturligt i sydbergslundar och ibland dyker den upp mer nyckfullt bland sly och högörter i varma lövdungar. Den tilltar vid röjningar och uthuggningar och gynnas av kväveanrikning. Arten finns inte i granskog men kan dyka upp på mullrika hyggen på brunjord i öster. I Njurunda och Tuna finns den också i älvraviner, där den gynnas av löv- och vedförna. Den har noterats från lundflora vid rikbäckar i Njurunda och Borgsjö, från kulturpåverkade åar i Attmar, och från en havsnära grustäkt på Oljeberget i Njurunda. Nära kulturen finns den också kring lövhögar, komposter och brinkar utnyttjade som tippar.

Första fynd

Först publicerad av Wahlenberg (1824) men utan lokaluppgift. Äldsta belägg från Torp prästgården 1858 (E. Ährling i UME).

Utbredning

Tämligen allmän till spridd i kustområdet och från östra Attmar till Sättna och längs Indalsälven. I övrigt (utanför rastrering) noterad enligt nedan.
Collinder (1909): här och där; sparsamt.

Lokaler

Njurunda Brämön (Collinder), 1911 (J. Hägg i S), 1948 (S. Grapengiesser i S och UPS), 1960, 1968 (RL); Sanna 1926 (A. Westerberg i S); Tångviksbäcken på Brämön 1978 (RL); Brämön vid Sannavägen 1993 (RL); Galtström 1975 (HW); Pråmviken vid Björköfjärden 1980 (D. Stinessen).
Tynderö Åstön 1999 (RL); Åstholmen 1985 (HS, ES).
Sättna Rödberget i Västansjö 1982 (HL).
Ljustorp berget vid Sanna 1983 (RL); Höglandsberget 1962 (RL).
Stöde Bölesbodberget (SO om Slättån) 1982 (A. Bodin); Nedansjö 1977 (HL); Tvärberget 1990 (RL); Bergdalen 1981 (HL); Hampviken i Västerlo 1971 (RL); Kärvsta 1915 (A.-L. Nordlander i S), 1918 (I. Nordlander i S).
Torp Saxån vid Klockvallarna (SO om Roggsjön) 1982 (A. Bodin); prästgården 1858 (E. Ährling i UME).
Borgsjö 1906 (S. Ekvall i UME); Ånge 1881 (P. Sundberg i S), 1881 (C. Sandberg i S); nära prästgården (E. Arbman); Borgsjöbyn 1986 (HL, RL); bäcken från Nylötberget till Tjärnmyra (NNV om Ånge) 1981 (HL).
Haverö Byberget (Dusén 1881a).
karta