sammetsdaggkåpa
Alchemilla glaucescens
Sammetsdaggkåpa är en värmekrävande, mycket hårig daggkåpa som är vanlig i södra delen av Sverige. Hos oss är den sällsynt och säkert funnen enbart i de kustnära socknarna. Den är här funnen på torra, soliga backar, både på surt och rikare underlag.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909) som Alchemilla pubescens från Timrå Vivstavarv. Äldsta belägg från Timrå Vivstavarv 1907 (C.A. Nordlander i UPS).
Utbredning
Två sentida lokaler.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.
Collinder (1909): sällsynt; måttligt.
Lokaler
Njurunda Kvissle 1941 (S. Blomqvist i S conf. SE).
Sundsvall Norra Stadsberget 1932, 1937 (S. Blomqvist i S conf. SE), Västhagen 1961, 1966 (E. Evers i LD, UME conf. SE och UPS), ängen V Ludvigsbergsvägens slut 1964 (troligen samma lokal som Västhagen) (GW conf. SE).
Skön Korsta 1962 (E. Evers i UME conf. SE).
Timrå 1917 (K.A.G. Gredin i LD det. H. Lindberg), 1909 (K.A.G. Gredin i GB, conf. T. Elfström), 1937 (K. Holm i UME conf. SE); Vivstavarv 1907 (K.A.G. Gredin i LD), 1907 (C.A. Nordlander i UPS conf. HL).
Indal Lillkårsta 1983 (HL); Stige 1978 (HL conf. SE).
Sundsvall Norra Stadsberget 1932, 1937 (S. Blomqvist i S conf. SE), Västhagen 1961, 1966 (E. Evers i LD, UME conf. SE och UPS), ängen V Ludvigsbergsvägens slut 1964 (troligen samma lokal som Västhagen) (GW conf. SE).
Skön Korsta 1962 (E. Evers i UME conf. SE).
Timrå 1917 (K.A.G. Gredin i LD det. H. Lindberg), 1909 (K.A.G. Gredin i GB, conf. T. Elfström), 1937 (K. Holm i UME conf. SE); Vivstavarv 1907 (K.A.G. Gredin i LD), 1907 (C.A. Nordlander i UPS conf. HL).
Indal Lillkårsta 1983 (HL); Stige 1978 (HL conf. SE).
