Referenser

Aasen, I. 1860: Norske plantenavne. Budstikken, Nr 1. Kristiania.
Adler, P. 1880: Phaca alpina. Farmaceutisk Tidskr. 21: 276.
Adler, P. 1882: Växtgeografiska bidrag till Medelpads flora. Bot. Notiser 1882: 142–143.
Agartz, B., Bäck, K., Ek, G., Linghede, G. 1980: Delar av en översiktlig naturinventering över Tynderö och Åstön. Åstön. Bygdekrönika från Tynderö 10. Sundsvall.
Ahti, T. 1962: On the taxonomy of Erysimum cheiranthoides L. Arch. Soc. Fauna Flora Fennica 16: 22–35.
Allegård, T. 1953: Glimtar från Haverö. I O. Elofson & K. Curry-Lindahl (red.), Natur i Ångermanland och Medelpad: 378–390. Uppsala.
Almquist, E. 1957: Järnvägsfloristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223–263.
Almquist, S. 1869: Berättelse om en resa i Jämtland sommaren 1868. Översigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 26 (3), 435–454.
Almquist, S. 1874: Berättelse om en resa i Ångermanland, Medelpad och Jämtland sommaren 1873. Översigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 31 (3), 75–93.
Almquist, S. 1908: Anmärkningar med anledning af H. Lindbergs Växtsynonymiska meddelanden. Svensk Bot. Tidskr. 2: Smärre meddelanden, 37–39.
Andersson, G. & Birger, S. 1912: Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria, med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska arter. Norrländskt handbibliotek V. Uppsala.
Andersson, G. 1902: Hasseln i Sverige fordom och nu. En geologiskt-växtgeografisk undersökning belysande frågan om klimatets förändring sedan litorinatiden. SGU, Ser. Ca 3.
Andersson, G. 1907: Om förekomsten af Beta maritima på Sveriges västkust. Svensk Bot. Tidskr. 1: 342–346.
Apelgren, K. 1990. Variation and distribution of Myosotis laxa sensu lato (Boraginaceae) in the Baltic region. Ann. Bot. Fennici 27: 287–299.
Apelgren, K. 1991: Relations between coast and inland taxa in the Baltic region: case studies in Galium palustre s. lat. and Myosotis laxa s. lat. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Science.
Arnborg, T. 1960: Genom östnorrländska bygder. Sommarexkursionen 1959. Lustgården 41: 31–56.
Arnell, H. W. 1903: Om dominerande blomningsföreteelser i Södra Sverige. Arkiv för Botanik, 1(9).
Arnström, T., Holgersson, A., Söderberg, B. 1979: Fem myrar i Västernorrlands län: vegetationsinriktad naturinventering. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1979:9.
Aronsson, A., Karlberg, A & Persson, B. 2005: Översiktlig kustinventering 2002–2004. Inventering och bedömning av stränder i Västernorrlands län. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 2005:3.
Artedi, P. 1729: Kårt Förtekning På de Träen, Buskar åg Örter, såmm wäxa sponté wid Nordmalings Prästebord äller i närmaste byar där åmmkring; Äfter Dänn Alldra-simplaste åg Klaraste Methoden i årdning satte av Petro Arctaedio A:o 1729 in Februario. Johan Nordlandersällskapets skrifter, Nr 8, 1985.
Arwidsson, T. 1933: Till frågan om utbredningen av sydskandinaviska arter. Svensk Bot. Tidskr. 27: 332–338.
Axell, S. 1869: Om anordningarna för de fanerogama växternas befruktning. Stockholm.

Backman, A. L. 1955: Norrlands postglaciala flora. Svensk Bot. Tidskr. 49: 88–96.
Bengtsson, R. 2001: Identifiering av lindar. Gröna Fakta 7/2001. SLU.
Bengtsson, U., Sjörs, A. 1973: Torringen: En limnologisk inventering. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1973:2.
Berg, I. & Öhrling, H. 1985: Hotad skogsväxter i Medelpad. Examensarbete, Umeå universitet 1985:7.
Berg, T. & Christensen, K.I. 2000: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 1. Stockholm.
Bern, N. 1955: Några exklusiva växtlokaler i Ångermanland och Medelpad. Sveriges Natur; Årsbok 1955: 136–140.
Beurling, P. J. 1843: Botaniska iakttagelser under en resa genom några af rikets medlersta och nordligare landskap år 1843. Kungl. Sv. Vet.-akad. Handl. 1843: 273–302.
Birger, S. 1909a: Referat af E. Collinder: Medelpads flora. Svensk Bot. Tidskr. 3: 89–91.
Birger, S. 1909b: Växtlokaler från Norrland och Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 3: 143–158.
Biörner, E.J. 1717: Dissertatio academica de Svedia Boreali. Uppsala.
Bjurulf, P. & Thorell, M. 2005: Kan växtplatsen användas för att skilja på moss- och sumpnycklar? Svensk Bot. Tidskr. 99: 109–123.
Bjurulf, P. 2005: Morfologiska skillnader mellan moss- och sumpnycklar i olika kärrtyper. Svensk Bot. Tidskr. 99: 124–132.
Blomqvist, S. G:son. 1933: Äro sydskandinaviska arter under framryckning mot norr? Svensk Bot. Tidskr. 27: 38–55.
Blomqvist, S. G:son. 1937: Ett fynd av jätteasp (Populus tremula gigas) i Medelpad. Bot. Notiser 1937: 119–123.
Blomqvist, S. G:son. 1939: Om vegetativ förökning hos hassel, lönn och lind. Svensk Bot. Tidskr. 33: 250–251.
Blomqvist, S. G:son. 1948: Lokalerna för gulsippa (Anemone ranunculoides L.) i Medelpad och norra Uppland. Svensk Bot. Tidskr. 42: 135–142.
Blomqvist, S. G:son. 1950: Om Medelpads växt- och djurvärld. En bok om Medelpad: 51–82. Sundsvall: Sundsvalls Sparbank.
Blomqvist, S. G:son. Manus. Troligen ett ex av Collinders Medelpads Flora där Blomqvist gjort egna noteringar. Numera förkommet.
Bogren, P. 1921: Torpmålets ljud- och formlära. Diss. Uppsala Universitet.
Borgsjöbygden. Årg. 31(1991). Ånge, Borgsjö hembygdsförening.
Boström, U., Nilsson, C. 1975: En naturvårdsundersökning av Rödön i Sundsvalls kommun. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1975:7.
Brandell, A. S. 1856: Beskrifning jemte statistisk tabell öfver Hafwerö socken belägen uti Westernorrlands län och Medelpads härad. Sockenbeskrivningar från Medelpad. Utg. av A. Enqvist. Sundsvall 1948.
Bruce, E. (och Flodén, N.A.) 1963: Bygd och Kyrka – Attmars kyrka 1763–1963: 125–133. Sundsvall.
Bryhn, N. 1899: Mosliste fra Norbyknöl. Bot. Notiser 1899: 57–69.
Buser, R. 1906: Eine neue skandinavische Alchemillenart. (A. murbeckiana). Bot. Notiser 1906: 139–144.

Cedergren, G. R. 1920: Anteckningar till Sveriges adventivflora. I. Melilotus Hill. Bot. Notiser 1920: 135–143.
Cedergren, G. R. 1922: Svall-is och forsdimma, två föga beaktade växtekologiska faktorer. Bot. Notiser 1922: 225–236.
Cedergren, G. R. 1923: Bidrag till Medelpads flora jämte några uppgifter från angränsande delar av Jämtland. Bot. Notiser 1923: 352–368.
Cederwald, G. V. 1867: Strödda bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1867: 162–176.
Collinder, E. 1907a: Phyteuma nigrum H.W. Schmidt i Sverige. Bot. Notiser 1907: 146.
Collinder, E. 1907b: Erythraea vulgaris (Rafn) Willd. ånyo funnen i Medelpad. Svensk Bot. Tidskr. 1: 352.
Collinder, E. 1909: Medelpads flora, växtgeografisk öfversikt och systematisk förteckning öfver kärlväxterna. Norrländskt handbibliotek II. Uppsala.
Collinder, E. ms: Medelpads flora, växtgeografisk öfversikt och systematisk förteckning öfver kärlväxterna. Med Collinders egna noteringar. Uppsala Universitetsbibliotek, Carolinabiblioteket.
Collinder, P. 1943: Minnen från Medelpads skärgård. Medelpads Gilles Årsbok 4: 98:113. Sundsvall.
Cook, C.D.K. and Nicholls, M.S. 1987: A Monographic Study of the Genus Sparganium. Part 2: Subgenus Sparganium. Bot. Helvetica 97:1.

Dahlgren, G och Jonsell, B. 2001: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 2. Stockholm.
Dahlgren, K. V. O. 1943: Svedjenävan (Geranium bohemicum) och Brandnävan (Geranium languinosum). Svensk Bot. Tidskr. 37: 127–160.
Dahlstedt, H. 1907: Taraxacum palustre (Ehrh.) und verwandte Arten in Skandinavien. Arkiv för botanik 7 (6).
Dahlstedt, H. 1909: Medelpadska Hieracier. Arkiv för Botanik 9(2).
Dahlstedt, H. 1910a: Östsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 9(10).
Dahlstedt, H. 1910b: Nya östsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 10(6): 35.
Dahlstedt, H. 1911: Västsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 10(11).
Dahlstedt, H. 1912: Nordsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 12(2).
Dahlstedt, H. 1930: De svenska arterna av släktet Taraxacum VIII Spectabilia. Kungl. Sv. Vet.-akad. Handl. 3(9): 2.
Dahlstedt, H. 1932: De svenska arterna av släktet Taraxacum IX Boreigena X Septentrionalia (opublicerat manuskript).
Dahlstedt, H. 1935: Nya skandinaviska Taraxaca. Bot. Notiser 1935: 295–316.
Delin, A. 1992: Kärlväxter i taigan i Hälsingland – deras anpassningar till kontinuitet eller störning. Svensk Bot. Tidskr. 86: 147–176.
Donner, J. 1995: The Quaternary history of Scandinavia. Cambridge.
Due, K. & Muhr, M. 1983: Tretton myrar i Västernorrlands län: en botanisk inventering. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1983:1.
Dusén, K. F. 1881a: Bidrag till västra Medelpads flora. Bot. Notiser 1881: 73–82.
Dusén, K. F. 1881b: Astragalus penduliflorus Lam., neu für die Flora des Nördlichen Europa. Bihang till Kungl. Sv. Vet.-akad. Handl. 6:14:1–29.
Dynesius, M. 1984: Klövberget: gränsberget med gammelskog och långskägg. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1984:2.

Eckermann, H. von 1948: The alkaline district of Alnö Island. SGU, Ser. Ca 36.
Edlund, E. 1966: Den sibiriska lärken i Norrland och Dalarna som skogsträd och industriråvara. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift nr 5/6: 461–560.
Ekman, S. & Knutsson, T. 2000: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 1. Stockholm.
Elofson, O. 1953: Medelpads kustland. I O. Elofson & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Ångermanland och Medelpad: 321–343. Uppsala.
Elven, R. 2000: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 1. Stockholm.
Engelmark, R. & Buckland, P. I. 2005: The Early Holocene environment of North Fennoscandia and its implications for colonisation. Pioneer settlements and colonisation processes in the Barents region, 97–108.
Engelmark, R. 1978a: The comparative vegetational history of inland and coastal sites in Medelpad, N Sweden, during the Iron Age. Early Norrland 11: 25–62. Stockholm.
Engelmark, R. 1978b: Vegetation and settlement in coastal and inland Norrland from the Neolithic to the Middle Ages. Diss. Umeå universitet.
Engelmark, R. 1997: Övergången bronsålder/järnålder i Mellannorrland. Arkeologi i Mittnorden – ett symposium kring nya arkeologiska forskningsrön. Vasa.
Engman, P. 1840: Flora Hernoesandensis. Handskrift. Uppsala Universitetsbibliotek.
Ericson, L. & Wallentinus, H.-G. 1979: Sea-shore vegetation around the Gulf of Bothnia. Wahlenbergia 5. Umeå Universitet.
Ericson, L. 1981: Aspects on Bothnian shore vegetation. Wahlenbergia 7: 45–60. Umeå Universitet.
Ericsson, S. 1992: The microspecies of the Ranunculus auricomus group treated at the species level. Ann. Bot. Fennici 29: 123–158.
Ericsson, S. 1992a: Några tidigare opublicerade fynd av majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr. 86: 77–83.
Ericsson, S. 1993: Om hotet mot ängsmarker och ängsväxter i Västerbottens län. Natur i Norr 12: 1–21.
Ericsson, S. 1994: Bottenviksmalört Artemisia campestris ssp. bottnica funnen i Ångermanland. Natur i Norr, 13(2): 69–72.
Ericsson, S. 2000: Strandmållor, Atriplex, i Västerbottens län. Natur i Norr, 19(2): 81–100.

Falck, K. 1924: Botaniska anteckningar från västra Medelpad och sydöstra Jämtland. Bot. Notiser 1924: 343–360.
Flemström, B. 1959: Ortnamn i Medelpad, en översikt. Drag ur bygdens historia, handledning för lärare i enhetsskolan. Sundsvall.
Foberg, M. 1994: Växter och djur i Bottniska viken. Stockholm: Stockholms marina forskningscentrum.
Fredén, G. & Svensson, O. 1994: Strimgröe, Glyceria striata, funnen i Medelpad. Svensk Bot. Tidskr. 88: 42.
Fredrikson, A. T. 1902: Ett litet bidrag till kännedomen om västra Medelpads flora. Bot. Notiser 1902: 235–239.
Fries, E. 1880: Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen. Stockholm.
Fries, M. 1949: Den nordiska utbredningen av Lactuca alpina, Aconitum septentrionale, Ranunculus platanifolius och Polygonatum verticillatum. Acta phytogeogr. Suec. 24. Uppsala.
Fries, S. 1975: Svenska växtnamn i riksspråk och dialekt. Umeå.

Genberg, C. J. 1734: De Medelpadia antiqua et hodierna; publicae censurae modeste exhibet Carolus Jonae Genberg. Diss. Uppsala.
Gissler, N. 1751: Tal, om Medelpads och Ångermanlands naturliga lynne och beskaffenhet: hållit för Kongl. Svenska vetenskaps academien, d. 20. Julii år 1751. Stockholm.
Grafström, E. 2007: Peloria på norra Alnön. Svensk Bot. Tidskr. 101: 292–293.
Granström, A. 1976: Indalen – naturinventering. Opublicerat manuskript i biblioteket i Indal.
Granström, A. 1986: Seed banks in forest soils and their role in vegetation succession after disturbance. Diss. Uppsala: SLU Umeå, 1986.
Grapengiesser, S. 1947: Norrländska vegetationsbilder. II. Svensk Bot. Tidskr. 41: 469–484.
Grapengiesser, S. 1953: Översikt av den högre floran i Medelpad och Ångermanland. I O. Elofson & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Ångermanland och Medelpad: 72–90. Uppsala.
Grevillius, A. Y. 1894: Bidrag till kännedomen om kärlväxtvegetationen på nephelinsyenitområdet i Alnöns norra del samt på närliggande holmar i Medelpad. Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar, Bd 51: 215–234.
Grevillius, A. Y. 1895: Studier öfver växtsamhällenas utveckling med fäst hänsyn till deras geologiska underlag på holmar i Indals- och Ångermanelfven. SGU, Ser. C 144.
Grundström, S. & Uppsäll, S. 1994: Skyddsvärda våtmarker i Västernorrlands län. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1994:2.
Gulliksson, G. 1955: Växtnamn (Borgsjö). Institutet för språk och folkminnen, ULMA 22989.
Gunnerus, J. 1766: Flora Norvegica, observationibus præsertim oeconomicis panosque norvegici locupletata. Pars prior. Nidaros 1766. Pars posterior. Hafniae 1772. (Pr. 3983).
Gustafsson, L. Å. och Nilsson, Ö. 1981: Hotade växter i Sverige. En lägesrapport. Fauna och flora 76: 49–66.
Guvå, L. 1972: Naturvårdsinventering i Västernorrlands län. Del 3, Medelpad. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1972.
Gärdenfors, U. (red.) 2005: Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Hagner, S. 2005: Skog i förändring. Sundsvall.
Halden, B. E. 1920: Om de norrländska skalgrusbankarnas växtgeografiska betydelse. Svensk Bot. Tidskr. 14: 194-257.
Hansson, S. 1994: En studie av lappnycklar Dactylorhiza lapponica. Svensk Bot. Tidskr. 88: 17–28.
Hartman, C. J. 1820, 1832, 1838, 1843, 1849: Handbok i Skandinaviens flora. Uppl. I –V. Stockholm.
Hartman, C. J. 1854, 1858, 1861, 1864, 1870, 1879: Handbok i Skandinaviens flora. Uppl. VI–XI, utg. av C. Hartman. Stockholm.
Hartman, C. J. 1889: Handbok i Skandinaviens flora. Uppl. XII, utg. av Th. O. B. N. Krok. Stockholm.
Hedrén, M. 2005: Artbildning och släktskap inom orkidésläktet handnycklar Dactylorhiza. Svensk Bot. Tidskr. 99: 70–93.
Hedvall, O. 2004: Skogsklocka, Campanula cervicaria. Rapport om Årets växt till Svenska Botaniska Föreningen.
Heintze, A. 1909a: Om Mulgedium sibiricum och dess utbredning inom finskskandinaviska floraområdet. Bot. Notiser 1909: 41–48.
Heintze, A. 1909b: Om Ranunculus lapponicus och andra af granens följväxter i Skandinavien. Bot. Notiser 1909: 181–202.
Hellbom 1962: Växtnamn i Medelpads bygdemål. Institutet för språk och folkminnen, ULMA 25042.
Hellbom, A. 1980: Ordbok över Njurundamålet. Acta Universitatis Umensis.
Hellström, P. 1917: Norrlands jordbruk. Norrländskt handbibliotek 6. Uppsala.
Hesselman, W. 1920: Ajuga reptans L. funnen i Medelpad. Svensk Bot. Tidskr. 14: 349.
Hisinger, W. 1819: Anteckningar i physik och geognosi under resor uti Sverige och Norrige. 1:a häftet. Uppsala.
Hjulström, F. 1950: Sundsvallsdistriktet 1850–1950. En bok om Medelpad: 287–374. Sundsvall: Sundsvalls Sparbank.
Holm, K. 1953: Natur vid Indalsälven. I O. Elofson & K. Curry-Lindahl (red), Natur i Ångermanland och Medelpad: 352–367. Uppsala.
Holm, S. 1996: Sexuality, apomixis and polyploidy. Potentilla argentea as a critical example. Diss. Lunds Universitet.
Hultén, E. 1950, 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden. 1 resp. 2 uppl. Stockholm.
Hultgård, U.-M. 1987: Parnassia palustris L. in Scandinavia. Diss. Uppsala Universitet.
Hylander, N. 1943a: Thlaspi alpestre L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 37: 377–402.
Hylander, N. 1953: Nordisk kärlväxtflora 1. Uppsala.
Hylander, N. 1959: Om förekomsten av Phyteuma nigrum i Medelpad. Svensk Bot. Tidskr. 53: 307–311.
Hylander, N. 1966: Nordisk kärlväxtflora 2. Stockholm.
Hylander, N. 1969: Smärre meddelanden (Galeopsis pubescens). Bot. Notiser 1969: 606.
Hylander, N. 1971: Prima loca plantarum vascularium Sueciae. Svensk Bot. Tidskr. 64. Supplement.
Hülphers, A. A. 1758: Dagbok öfwer en resa genom Norrland 1758; utgiven av Nils-Arvid Bringéus och Harald Hvarfner. Stockholm 1978.
Hülphers, A. A. 1771: Samlingar till en Beskrifning öfwer Norrland. Första samlingen om Medelpad. Stockholm 1910.
Höglund, H. 1973: Såg vid såg jag såg…. Sundsvall.

Isaksson, L. & Lindström, H. 1988: Slåtter av sjöfräken i Medelpad och Ångermanland. Ångermanland Medelpad 1988/89: 69–89.

Jalas, J. 1947: Zur Systematik und Verbreitung der fennoskandischen Formen der Kollektivart Thymus Serpyllum. Acta Bot. Fennica 39. Helsingfors.
Johansson, K. 1907a: Nya Hieracier af gruppen vulgata Fr. epicr. Från Medelpad. Arkiv för Botanik 6(14).
Johansson, K. 1907b: Anteckningar från Hieracie-exkursioner i Ångermanland och Västerbotten. Arkiv för botanik 6(18).
Johansson, K. 1909: Medelpads Hieracia vulgata Fr.: nya former jämte öfversikt öfver de förut kända. Arkiv för Botanik 9(1).
Johansson, K. 1923: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran. Svensk Bot. Tidskr. 17: 175–214.
Johansson, K. 1926: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran. Svensk Bot. Tidskr. 20: 305–343.
Johansson, K. 1927: Enumerantur Hieracia Vulgata suecicae. Arkiv för Botanik 21A (15).
Johansson, K. ms: Det svenska låglandets Hieracia Silvaticiformia. Maskinskrivet manus förvarat på Naturhistoriska Riksmuseet.
Johansson, O. 1971: Utredning av naturvårdsproblem i Indalsälvens dalgång i Indals-Lidens kommun. Examensarbete vid SLU, Institutionen för Trädgårdsvetenskap och Landskapsplanering.
Johansson, O. 2008: Ett grönt kulturarv. Angerman 21(4): 20–21.
Jonsell, B. 1968: Studies in the North-West European Species of Rorippa s. str. Symbolae Botanicae Upsaliensis 19(2). Uppsala Universitet.
Jonsell, B. 2001: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 2. Stockholm.
Julin, E. & Nannfeldt, J. A. 1966: Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden. III. Sippen von R. auricomus S. Str. aus Uppland. Arkiv för Botanik. 6 (4).
Julin, E. 1963: Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden. I. Diagnosen und Fundortsangaben einiger Sippen aus Södermanland. Arkiv för Botanik. 6 (1).
Julin, E. 1964: Eine neue skandinavische Sippe des Ranunculus monophyllus. Svensk Bot. Tidskr. 58: 486–490.
Julin, E. 1977: Some Bothnian subspecies in the Ranunculus auricomus complex: origin and dispersal. Bot. Notiser 130: 287–302.
Julin, E. 1978: New subspecies of Ranunculus auricomus from Västmanland, Sweden. Bot. Notiser 131: 317–348.
Julin, E. 1980: Ranunculus auricomus L. in Södermanland, east-central Sweden. Opera Botanica 57.
Jutila, H. 2000: Porin Reposaaren painolastikasvit (Barlastväxter vid Reposaari i Björneborg). Pori.

Kalela, A. 1940: Eine für Fennoskandia neue Rumex-art. Ann. Bot. Zool.- Bot. Fenn. 14(2): 8–12. Helsingfors.
Karlsson, T. (red) 1981: Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 75: 321–324.
Karlsson, T. 1982: Euphrasia rostkoviana i Sverige. Växtekol. stud. 15.
Karlsson, T. 1986: The evolutionary situation of Euphrasia in Sweden. Symb. Bot. Ups. 27(2): 61–71.
Karlsson, T. 1997: Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Bot. Tidskr. 75: 321–324.
Karlsson, T. 2004: Checklista över Nordens kärlväxter – version 2004-01-19. Internet: http://www2.rm.se/-fbo/chk/chk3.htm.
Kenneth, A.G., Lowe, M.R. & Tennant, D.J. 1988: Dactylorhiza lapponica (Laest. ex Hartman) Soo in Scotland. Watsonia 17: 37–41.
Kindberg, N. C. 1877: Svensk Flora. Norrköping.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 1883: Svensk flora för skolor. Stockholm.
Kurtto, A. 2001: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 2. Stockholm.

Laestadius, L. L. 1824: Beskrifning öfver några sällsynta växter från norra delarna af Sverige jemte anmärkningar i Växtgeografin. Kungl. Sv. Vet.-akad. Handl. 1824: 160–189.
Lampinen, R. 2001: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 2. Stockholm.
Lange, T. 1937: Sveriges Barbarea-arter. Bot. Notiser 1937: 216–230.
Lange, T. 1938: Jämtlands kärlväxtflora. Acta Bot. Fennica 21. Helsingfors.
Lassen, P. 1988: Om gullört, Amsinckia, i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 82: 141–150.
Leffler, J. A. 1866: Strödda bidrag till Sveriges flora. Bot. Notiser 1866: 170–184.
Leijon, B. 1977: Måckelmyran, naturinventering i Sundsvalls kommun. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1977:4.
Lid, J. 1963, 1994: Norsk og svensk flora. 1 o 4 uppl. Oslo.
Liljeblad, S. 1788: Diarium för en Lappsk Resa. Anträdd d. 29 Maji 1788. Handskrift S40, Uppsala universitetsbibliotek.
Liljeblad, S. 1792, 1798, 1816: Utkast till en Svensk Flora. Uppl. 1–3. Uppsala.
Lindberg, H. 1910. Finska Taraxacumformer. Medd. Soc. F. Fl. Fenn. 36: 5–6.
Linder, P. & Östlund, L. 1992: Förändringar i norra Sveriges skogar 1870–1991. Svensk Bot. Tidskr. 86: 199–215.
Lindroth, P. G. 1797: Per Gustaf Lindroths resejournal från 1797. Utgiven och kommenterad av Gösta Sundqvist 1976. Bidrag till Kungl. Sv. Vet.-akad. historia 11.
Lindström, H. 1977: Urskogen på Malungsfluggen – naturinventering i Sundsvalls kommun. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1977:2.
Linné, C. von (1725): Örtabok. Svenska Läkaresällskapet, Stockholm 1957.
Linné, C. von (1732 utgiven 1811): Lachesis Lapponica, or a Tour in Lapland, now First Published from the Original Manuscript Journal of the Celebrated Linnaeus. London.
Linné, C. von (1732): Iter lapponicum Lappländska resan 1732. Kungl. Skytteanska Samfundet, Umeå 2003.
Linné, C. von 1737: Flora lapponica. Översatt till svenska språket av Th. M. Fries. Uppsala 1905.
Linné, C. von 1745: Svensk Flora; Flora Svecica.
Linné, C. von 1755: Svensk Flora; Flora Svecica. Svenska Linnésällskapet. Stockholm 1986.
Lohammar, G. 1950: Juncus trifidus på bergen vid Bottniska viken. Svensk Bot. Tidskr. 44: 203–213.
Lohammar, G. 1973: Sagittaria natans x sagittifolia. Svensk Bot. Tidskr. 67: 203–213.
Lundevall, C.-F. & Øllgaard, H. 2006: Seven new Taraxacum species (Asteraceae, Cichorieae) from Norden. Willdenowia 36: 671–688. Elektroniskt supplement, BGBM Berlin-Dahlem 2006. Internet: http://www.bgbm.org/Willdenowia/willd36/lundevall+oellgaard.htm; hämtad 2008-05-07.
Lundqvist, F. 1945: Ruderatväxter på barlastplatsen i Pite-Storfors. Norrbottens Natur 1945: 9–10.
Lundqvist, J. 1987: Beskrivning till jordartskarta över Västernorrlands län. SGU, Ser. Ca 55.
Lyttkens, A. 1904–1915: Svenska växtnamn, I–III. Stockholm.
Löfgren, E. 1922: Det gamla Njurunda. Stockholm.

Malmgren, U. 1982: Västmanlands flora. Lund.
Marklund, G. 1961: Der Ranunculus auricomus-Komplex in Finnland. I. Diagnosen und Fundortslisten einiger Sippen des R. auricomus L. coll. (S. Str.). Flora Fennica 3. Helsingfors.
Marklund, G.1964: En för mellersta Norrland och den västnyländska svenskbygden gemensam majranunkel. Svensk Bot. Tidskr. 58: 18–26.
Martinsson, K. 1991: Callitriche in Sweden: case studies of reproductive biology and intraspecific variation in a semi-aquatic plant genus. Thesis, Department of Systematic Botany, Uppsala University.
Mascher, J. 1990: Ångermanlands flora. Lund.
Mo, J. 1953: Ångermanländska växtlokaler, förteckning upprättad på uppdrag av Kulturhistoriska föreningen Murberget åren 1940–1953. Manuskript arkiverat vid Länsmuseet, Härnösand.
Modin R. 1898: Ordsamling a–ö (Torp). Institutet för språk och folkminnen, ULMA 68:2.
Modin, E. 1911: Växtnamn samt folkliga bruk och föreställningar rörande växter i Härjedalen. Svenska Landsmål 1911: 697–737.
Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003: Den nya nordiska floran. Stockholm.
Murbeck, S. 1886: Växtgeografiskt bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1886: 191–202.
Murbeck, S. 1892: Studien über Gentianen aus der gruppe Endotricha Froel. Acta Horti Bergiani. 2 (3).
Murbeck, S. 1898: De nordeuropeiska formerna af slägtet Agrostis. Bot. Notiser 1898: 1–14.
Mörner, C. T. 1920: Botaniska anteckningar från Norrlandsfärder 1916–1919. Bot. Notiser 1920: 33–40.
Mörner, C. T. 1923: Ytterligare några norrländska växtlokaler. Bot. Notiser 1923: 133–140.
Mörner, C. T. 1935: Några bidrag till norrländsk floristik, grundade huvudsakligen på reseanteckningar inom årsföljden 1923–34. Bot. Notiser 1935: 254–271.

Nannfeldt, J. A. 1935: Poa supina Schrad. i Sverige och dess hittills förbisedda hybrid med P. annua L. Bot. Notiser 1935: 1–16.
Nannfeldt, J. A. 1966: Dryopteris dilatata och Dr. assimilis i Sverige. Bot. Notiser 119: 136–152.
Neuman, L. M. & Ahlfvengren, F. 1901: Sveriges flora. Lund.
Neuman, L. M. 1885a: Bidrag till kännedomen af södra Norrlands Flora, samlade under en af K.V.A. understödd resa i Medelpad och Jemtland år 1884. Översigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1885(3): 29–51.
Neuman, L. M. 1885b: Botaniska anteckningar från en resa i södra och mellersta Norrland år 1885. Bot. Notiser 1885: 145–156.
Neuman, L. M. 1887: Botaniska anteckningar under sommaren 1886. Bot. Notiser 1887: 1–31.
Neuman, L. M. 1888a: Några kritiska eller sällsynta Växter, hufvudsakligen från Medelpad, i akt tagna under sommaren 1887. Sundsvall.
Neuman, L.M. 1888b: Beriktigande (av P. Olsson). Bot. Notiser 1888: 101–103.
Neuman, L. M. 1889: Bidrag till Medelpads Flora. Översigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1889(2): 69–84.
Neuman, L. M. 1901: Herbarium suecicum / Förteckning öfver Sveriges fanerogamer i enlighet med Sveriges flora. Lund.
Nilsson, A. 1923–1944: Ordsamling a–ö (Torp). Institutet för språk och folkminnen, ULMA 22097: 2.
Nilsson, A. 1977: Spontana hybrider mellan fältarv och silverarv (Cerastium arvense x tomentosum). Svensk Bot. Tidskr. 71: 263–272.
Nilsson, C. 1982: Sjöranunkeln, Ranunculus lingua, och högsta kustlinjen i Norrland. Svensk Bot. Tidskr. 76: 15–24.
Nilsson, S. 1945: Ett strövtåg på Timrås högsta berg. Från stad o. bygd 1: 19–31.
Nordal, M. 1716: Exercitium academicum de Medelpadia (Om Medelpad, akademiskt lärdomsprov av Matthias Nordal 1716. Sundsvall: Medelpads Fornminnesförening, 1980).
Nordenström, M. N. 1769: Utkast till beskrifning öfwer Stöde socken vid Medelpads södra ådal belägen. 2., tillökade upplagan. (Red. N. J. Gustaf Wide). Sundsvall 1923.
Nordstedt, O. 1898: Några ord om Nymphaeaceernas utbredning i Skandinavien. Bot. Notiser 1898: 125–128.
Nordström, K. B. 1903: Bidrag till kännedomen om Sveriges ruderatflora. Bot. Notiser 1903: 113–122.
Nordström, K. B. 1910: Bidrag till kännedomen om medelpadska allmogenamn på vilda och odlade växter. Manuskript hos Institutet för språk och folkminnen, ULMA 1036:1.
Nordström, K. B. 1911: Iakttagelser öfver strand- och vattenvegetationen i vissa trakter af Medelpad. Arkiv för Botanik 10(7).
Norén, L. 1971: Naturvårdsinventering av Indalsälvens delta. Länsstyrelsen, Västernorrlands län.
Norén, L. 1974: Långharsholmens naturreservat, Västernorrlands län: vegetation, flora, fauna och geologi samt förslag till skötselåtgärder. SNV PM 496.
Nurmi, J. 1980: Pohjannokkonen (Urtica dioica subsp. sondenii) Etelä-Suomessa. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 56: 127–132. Helsingfors.
Nurmi, J. 2000: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 1. Stockholm.
Nygård, C. A. 2005: Ecophysiological responses of Baltic and Atlantic Fucus vesiculosus to environmental factors. Diss. Sundsvall: Mittuniversitetet, 2006.

Olsson, H. 1974: En naturvårdsundersökning av Jämtgaveln i Borgsjö socken i Medelpad. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1974:6.
Olsson, P. 1881: Växtgeografiska anteckningar hufvudsakligen rörande Jemtlands flora. Bot. Notiser 1881: 41–48.
Olsson, P. 1884: Anteckningar till de Jemtland angränsande provinsernas flora. Bot. Notiser 1884: 178–181.
Olsson, P. 1885: Jemtlands fanerogamer och ormbunkar, upptecknade med angifvande af växtlokaler. Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1884(9): 41–155.
Olsson, P. 1888: För norrländska provinser nya växter. Bot. Notiser 1888: 38–41.
Olsson, P. 1896: Växtlokaler för nya eller sällsynta växter i Norrland. Bot. Notiser 1896: 36–41.
Ostenfeld, C.H. 1903: Euphorbia esula og dens Slaegtinge. Bot. Notiser 1903: 125–127.

Paulsson, H. 2007: Inventering av ävjepilört (Persicaria foliosa) i Medelpad 2007. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 2007:9.
Pedersen, A. & Schou, J. Chr., 1997: En deling af nordisk Potentilla argentea L., Sølv-Potentil. URT 1997(4): 124–132. Persson, B. 2007: Kärlväxtinventering i Salen 2007. Länsstyrelsen, Västernorrlands län.
Persson, B. 2008: Strandinventering av tre havsområden 2008. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 2009:15.
Persson, S. 1983: En Botrychium-lokal i Medelpad. Svensk Bot. Tidskr. 77: 88.
Post, L. von 1906: Norrländska torfmossestudier I. Geol. Fören. Förhandl. 28: 242. Stockholm.

Reinhardt, H. R. 1985: Skandinavische und alpine Dactylorhiza-Arten. Mitt. Bl. Arbeitskr. Heim. Orch. Baden-Württ. 17(3): 321–416.
Reinhardt, H. R. 1990: Anmerkungen zu einigen Dactylorhiza-Arten (Orchidaceae) Europas. Mitt. Bl. Arbeitskr. Heim. Orch. Baden -Württ. 22(1): 1–72.
Rietz, J. E. 1867: Svenskt dialekt-lexikon, ordbok öfver svenska allmogespråket. Lund.
Ronge, E. W. 1940: Skogen och betet i Västernorrlands län. Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift 1940: 43–58.
Rudbeck, O. d.y. 1697: Rudbeck d.y:s dagbok från Lapplandsresan 1695. Med inledning och anmärkningar, 1–2. I Svenska Linnésällskapets årsskrift 1968–69 och 1970–71. Uppsala.
Rydberg, H. 2008: Checklista för svenska maskrosor. Svensk Bot. Tidskr. 102: 100–120.

Sahlin-Wassdahl, S. 1949: Min första skogsbacke. Från Stad och Bygd i Medelpad 5: 67–71.
Saltzman, K., Sturesson, L. & Wolgast, Å. 1995: I odlingslandskapet – strövtåg kring Stödesjön. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1995:1.
Samuelsson, G. 1919: 1. Några Botrychiumfyndorter. 3. Dryopteris spinulosa (Müll.) O. Kitze i Norrland. Svensk Bot. Tidskr. 13: 242–245, 249–250.
Samuelsson, G. 1923: Om våra Nymphaea-arters utbredning. Bot. Notiser 1923: 99–110.
Samuelsson, G. 1937: Nya svenska Nordgränser... Svensk Bot. Tidskr. 31: 430–432.
Samuelsson, G. 1954: Maps of a selection of Scandinavian Hieracium species. Kungl. Sv. Vet.-Akad. Handl. 4(5): 3.
Scheutz, N. J. 1881: Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1881: 86–92.
Schön, E. 1953: Brämön. I O. Elofson & K. Curry-Lindahl (red), Natur I Ångermanland och Medelpad: 348–351. Uppsala.
Selander, S. 1947: Urtica gracilis Ait. In Fennoscandia. Svensk Bot. Tidskr. 41: 264–282.
Seth, K. A. T. 1877: Växtgeografiska bidrag till Medelpads flora. Bot. Notiser 1877: 82–84.
Simonsson, P. 2008: Personlig kommunikation nov. 2008.
Sjöström, I. 1972: En undersökning av vegetation och flora i området Ljungan nedströms Viforsen. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1972:11.
Snogerup, B. 1987: Släktet Odontites, rödtoppor, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 145–153.
Snogerup, S. 1991: Skräpporna i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 85: 249–260.
Staaf, J. 1857: Beskrivning över Selånger socken. Kopia vid Länsmuseet, Härnösand, avd sockenbeskrivningar, efter handskrift vid Lantmäteriet.
Stefansson, E. 1953: Skogarna i Ångermanland och Medelpad. I O. Elofson & K. Curry-Lindahl (red), Natur I Ångermanland och Medelpad: 102–115. Uppsala.
Stenar, H. 1937: Om Achroanthes monophyllos. I Festskrift till Erik Modin på hans 75 års dag. Fornvårdaren 1937–1938. Uppsala.
Stolpe, J. 1970: Igenväxning av fäbodvallar. En undersökning i Borgsjö socken i Medelpad. Umeå universitet.
Strömberg, K. 1986: Folklig läkekonst i Medelpad. Medelpads Fornminnesförening. Sundsvall.
Sturesson, L. 1994: Naturinventering i Tynderö, Timrå kommun. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 1994:1.
Ståhl, P. 1990: Stor låsbräken, Botrychium virginianum – en ungskogsstrateg. Svensk Bot. Tidskr. 74: 23–36.
Ståhl, P. 1998: Etablering av stor låsbräken, Botrychium virginianum, på ett hygge i Gästrikland. Svensk Bot. Tidskr. 92: 81–82.
Ståhl, P. 2005: Skogsklockan – inventeringen 2004 och något om artens biologi. Svensk Bot. Tidskr. 99: 171–182.
Suominen, J. 1990: Vild humle i Finland – hur är det i Sverige? Svensk Bot. Tidskr. 84: 259–265.
Svedäng, M. 1990: Löktåg, Juncus bulbosus, trivs i försurade sjöar. Svensk Bot. Tidskr. 84: 45–50.
Sylvén, N. 1907: Nya svenska fyndorter för Gentiana uliginosa Willd. Svensk Bot. Tidskr. 1: 126.
Sylvén, N. 1916: Den nordsvenska tallen (Pinus silvestris v. lapponica). Skogsvårdsförb. tidskr. 14: 783–884.
Sylvén, N. 1963: Det skandinaviska floraområdets Carices distigmaticae. Opera Botanica 8:2.
Söderberg, H. & Norrgrann, O. 2001: Sjö- och vattendragsinventering i Västernorrlands län. Länsstyrelsen, Västernorrlands län 2001:1.

Tamm, O. 1959: Studier över klimatets humiditet i Sverige. Stockholm.
Tengström, C. 1908: Växtnamn (Stöde). Institutet för språk och folkminnen, ULMA 64:14b.
Tjernberg, J. K. 1944: Bremön nu och förr. Sundsvalls Gilles årsbok 5: 137–165. Sundsvall.
Toivonen, H. 1981: Spontaneous Carex hybrids of Heleonastes and related sections in Fennoscandia. Acta Bot. Fennica 116: 1–51.
Turesson, B. 1972: Experimental studies in Hieracium pilosella L. II. Taxonomy and differentiation. Bot. Notiser 125: 223–240.
Tyler, T. 1999: Fyra sorters toppklocka Campanula glomerata i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 93: 139–144.
Tyler, T. 2001: Förslag till ny taxonomisk indelning av stångfibblorna (Pilosella) i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 95: 39–67.
Tyler, T. 2008: Skogs-, hag- och krattfibblor i södra Norrlands kustlandskap. Supplement till Växter i Hälsingland och Gästrikland, 26:1.
Tyler, T. 2009: Lectotypifications of names of Hieracium (Asteraceae) based on material from the Swedish provinces Gästrikland, Hälsingland and Medelpad. Ann. Bot. Fennici 46: 107–114.

Uotila, P. 1974: Elatine hydropiper L. aggr. in northern Europe. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 50: 113–123. Helsingfors.
Uotila, P. 1978: Variation, distribution and taxonomy of Chenopodium suecicum and C. album in N Europe. Acta Bot. Fennica 108. Helsingfors.
Uotila, P. 2000: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 1. Stockholm.
Uotila, P. 2001: I B. Jonsell (red.) Flora Nordica 2. Stockholm.

Wahlenberg, G. 1811: Rön om Springkällors temperatur och Växternas förhållande uti rikets norra provincer anställda i afsigt att bestämma climatet. Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar 32: 19–54.
Wahlenberg, G. 1824: Flora Svecica enumerans plantas Sveciae indigenas. Pars prior. I. Uppsaliæ.
Wahlenberg, G. 1826: Flora Svecica enumerans plantas Sveciae indigenas. Pars posterior. [Ed 1]. Uppsaliæ.
Wahlenberg, G. 1831: Flora Svecica enumerans plantas Sveciae indigenas. Pars prior. Uppsaliæ.
Wahlenberg, G. 1833: Flora Svecica enumerans plantas Sveciae indigenas cum synopsi [...] Pars posterior Pars posterior. Uppsaliæ.
Waldén, H.W. 1956: Quercus robur. Svensk Bot. Tidskr. 50: 190.
Wallentinus, H. G. 1968: Utbredningen av Eleocharis acicularis och E. parvula på strandängslokaler vid den svenska norrlandskusten. Svensk Bot. Tidskr. 62: 512–515.
Wallentinus, H. G., Eriksson S. 1976: Naturinventering och markvärdesbedömning av sjön Marmen samt Ljungan mellan Viiforsen och havet. Conec – Konsulterande ekologer 1983.
Wastenson, L. & Fredén, C. (red.) 1994: Sveriges nationalatlas Berg och jord. Stockholm: Sveriges nationalatlas (SNA).
Vegelius, J. Sveriges landskapsblommor och deras historia. Berlings, Arlöv, 1981.
Weimarck, G. 1971: Variation and taxonomy of Hierochloë (Gramineae) in the Northern hemisphere. Bot. Notiser 124: 129–175.
Weimarck, G. 1986: Hierochloë hirta subsp. praetermissa subsp. nova (Poaceae), an Asiatic – E European taxon extending to N and C Europe. Symb. Bot. Ups. 27(2): 175–181.
Vestergren, T. 1938: Systematische Beobachtungen über Myosotis silvatica (Ehrh.) Hoffm. und verwandte Formen. Arkiv för Botanik 29A(8), 1938: 27.
Westerlund, C. G. 1907: Studier öfver de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. Norrköping.
Westlinder, U. 1970: Undersökning av flora och vegetation på Brämön. Umeå.
Vestlund, A. 1913–1916: Ordsamling a–ö (Haverö). Institutet för språk och folkminnen, ULMA 250.
Vestlund, A. 1923: Medelpads folkmål. Svenska landsmål ock svenskt folkliv. H4. Stockholm.
Vestlund, A. 1925–1949: Ordsamling a–t (Selånger). Institutet för språk och folkminnen, ULMA 14278.
Vestlund, A. 1946: Medelpads folkmål. Svenska landsmål och svenskt folkliv. Stockholm.
Westman, G. 1971: Fynd av Polygonum bistorta och Rhynchosora alba i Medelpad. Svensk Bot. Tidskr. 65: 117.
Westman, G. 1985: Klibbal som relikt i mellersta Norrland. Svensk Bot. Tidskr. 79: 51–64.
Wichman, H. (red.) 1968: Norrländskt arbetsliv under 1700-talet; Länsmännens berättelser 1764 om allmogens årliga arbeten i Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Nordiska Museets handlingar 65. Stockholm.
Widén, K. 1971: The genus Agrostis L. in Eastern Fennoscandia. Taxonomy and distribution. Flora Fennica 5: 1–209. Helsingfors.
Wikars, L.O. & Niklasson, M. 2006: Behovet av brand i skogen. Projektunderlag, Skogsstyrelsen.
Wiström, J. 1874: Ett blad ur Hälsinglands kulturhistoria. Växters användning. Hudiksvall.
Witte, H. 1909: Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. Svensk Bot. Tidskr. 3: 337–381.
Witte, H. 1912: Silene dichotoma Ehrh., en sydost-europeisk arts uppträdande i vårt land hufvudsakligen såsom vallogräs. Svensk Bot. Tidskr. 6: 510–530.
Västernorrlands läns Kungl. Hushållningssällskap 1805–1904. Del II. Jubileumsbok. Härnösand.

Zetterstedt, J. W. 1833: Resa genom Umeå lappmarker i Vesterbottens län, förrättad år 1832. Umeå 1980.

Ångström, J. 1866: Några ord om Sveriges Botrychia, i anledning af 9:de upplagan af Skandinavisk Flora af C. J. Hartman... Bot. Notiser 1866:37.
Åslander, A. 1961: Ett bidrag till frågan om ekens nordgräns. Svensk Bot. Tidskr. 55: 615–616.
Åslund, D. 1860: Beskrifning jemte statistisk tabell öfver Tuna socken i Vesternorrlands län. Sockenbeskrivningar från Medelpad. Utg. av A. Enqvist. Sundsvall 1946.
Åslund, G. 1988: Taggbräken, Polystichum lonchitis, funnen i Medelpad. Svensk Bot. Tidskr. 82: 207–208.

Örtenblad, Th. 1890: Hasselbusken i Norrland. Skogsvännen nr 2: 27.
Örtenblad, Th. 1891a: Till frågan om skogsträdens nordgräns. Skogsvännen nr 4: 49–52.
Örtenblad, Th. 1891b: Om almens, lindens och alens nordgräns. Skogsvännen nr 1: 4–7.