stubbtåg
Juncus compressus
Vid landhöjningen är stubbtåg en av de första pionjärväxterna på havsklipporna. Man återfinner den på det yttre havsbandets klippstränder, ofta på öar och skär. Där växer den i klippspringor, något högre upp än krypnarv Sagina procumbens och saltgräs Puccinellia capillaris, och någon gång i hällkarskanter. Dessutom förekommer stubbtåg sällsynt på fuktig rörd kulturmark i strandnära, näringsrika (saltrika?) miljöer, t.ex. vid gångstig i Alnö Stornäset och på gamla barlastplatser. I inlandet är den i sen tid endast sedd i Stöde, där den växer i en fuktig kant vid en f.d. bensinmack.
Första fynd
Först publicerad av Collinder (1909). Äldsta daterade belägg från Skön Korsta 1880 (H.W. Arnell i UPS).
Utbredning
Tämligen allmän till spridd längs havsstranden. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): flerstädes; måttligt.
Collinder (1909): flerstädes; måttligt.
Lokaler
Sundsvall Sidsjö 1895 (J.H. Lidholm i S).
Alnö Eriksdal 1905 (C.A. Nordlander i S); Stornäset på stigen till reservatet 1995 (HL).
Timrå Vivstavarv 1898 (K.A.G. Gredin i UPS), 1983 (HL); mellan Vivstavarv och Östrand samt mellan Vivstavarv och Framnäs 1982 (CA).
Hässjö Fjäl (Collinder 1909).
Attmar V om Flaggberget (N om Östansjö) 1979 (HL).
Stöde Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i UPS); ovan f.d. järnvägsstationen 1993 (HL).
Torp nedom kyrkan (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); prästgården (Collinder 1909).
Haverö Heden (Fredriksson 1902).
Alnö Eriksdal 1905 (C.A. Nordlander i S); Stornäset på stigen till reservatet 1995 (HL).
Timrå Vivstavarv 1898 (K.A.G. Gredin i UPS), 1983 (HL); mellan Vivstavarv och Östrand samt mellan Vivstavarv och Framnäs 1982 (CA).
Hässjö Fjäl (Collinder 1909).
Attmar V om Flaggberget (N om Östansjö) 1979 (HL).
Stöde Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i UPS); ovan f.d. järnvägsstationen 1993 (HL).
Torp nedom kyrkan (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); prästgården (Collinder 1909).
Haverö Heden (Fredriksson 1902).
