kransrams
Polygonatum verticillatum
Kransrams är en art med västlig utbredning i Skandinavien, vilket också avspeglas i vårt landskap. Den växer i fuktiga svackor i starkt skuggiga lägen, i örtrika, frodiga bäckdalar och i lundar vid forsar längs större vattendrag. Arten är kalkgynnad och tilltar i rikområdena i väster, där den även ses i små skogskärr på bergssluttningar, i högörtsgranskog och i rikkärrskanter. På sina östliga utposter är den däremot inskränkt till rika bäckraviner och nordvända svackor i bergsområden med fuktigt lokalklimat och god snötäckning. Kransrams är beroende av hög luftfuktighet och blir lätt uttorkad vid exponering. På hyggen och torrare mark blir den ofta förkrympt och steril, men den kan överleva hyggesfasen i skydd av högörter och lövuppslag. Någon enstaka gång har den setts etablerad i dike, men i övrigt är den i landskapet inte gynnad av kulturpåverkan.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1879) som Convallaria verticillata baserat på belägg från Borgsjö Jämtkrogen 1867 (A. Andersson och E. Collinder). Äldsta belägg från Torp 1860 (C.O. Reuterman i GB och UPS).
Utbredning
Tämligen allmän i västra delen av landskapet och österut t.o.m. Torp, i rikområdet i nordvästra Borgsjö allmän; arten tunnar ut mot Hälsingegränsen i söder och är där endast spridd. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): flerstädes i landskapets västra del; måttligt.
Collinder (1909): flerstädes i landskapets västra del; måttligt.
Lokaler
Attmar Gammelgårdsbäcken V om Långskog (vid Hälsingegränsen) 1983 (HL); Klövberget 1981 (HL), (Dynesius 1984), 1994 (OH); ONO om Skedviksbodarna (S om Hassel) 1979 (LE m.fl.); Sörtjärnbäcken NO om Sörtjärn (SO om Herrbodarna) 1992 (HL, RL); Järnmyran S om Ulvsjöån och S om Hådénstorpet (SO om Gissjön) 1982 (AV); NO om Jonkingesberget (N om Rude) 1985 (JOT m.fl.).
Tuna Luciabäcken vid Djupdalsbodarna 1979 (PAE); Rännöån 1983 (AB).
Selånger (M. Huss i UME).
Sättna Seleboåsen SV om Väster-Lövsjön 1977, 1990 (HL, RL), 2001 (OH, RL).
Liden Tomtjärnbäcken vid Boda såg (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909).
Stöde 1906 (K. Johansson i UPS); Ulvsjöån O om Ulvsjön 1882 (CA, SP); Pikstensåsen OSO om Tjärnsjön 1882 (RF); Vigge (Blomqvist ms); Skiftesbäcken S om Sör-Nedansjö 1977 (HL, RL); Kärvsta 1905 (C.A. Nordlander i S); Tanntjärnsbäcken 1971 (RL); Slåttmyran V om Norra Gransjön 1982 (AB); S om Bodberget (SO om Lycksjön) 1982 (HL); tillopp till Kockerabäcken NNO om Hammarsjön (S om Stor-Hullsjön) 1994 (RL m.fl.); Bastutjärnsåsen utlopp i Lycksjön 1982 (S. Hellquist); Brickberget SV om StorHullsjön 1982 (E. Portén).
Torp Lillnaggån 1982 (HW).
Tuna Luciabäcken vid Djupdalsbodarna 1979 (PAE); Rännöån 1983 (AB).
Selånger (M. Huss i UME).
Sättna Seleboåsen SV om Väster-Lövsjön 1977, 1990 (HL, RL), 2001 (OH, RL).
Liden Tomtjärnbäcken vid Boda såg (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909).
Stöde 1906 (K. Johansson i UPS); Ulvsjöån O om Ulvsjön 1882 (CA, SP); Pikstensåsen OSO om Tjärnsjön 1882 (RF); Vigge (Blomqvist ms); Skiftesbäcken S om Sör-Nedansjö 1977 (HL, RL); Kärvsta 1905 (C.A. Nordlander i S); Tanntjärnsbäcken 1971 (RL); Slåttmyran V om Norra Gransjön 1982 (AB); S om Bodberget (SO om Lycksjön) 1982 (HL); tillopp till Kockerabäcken NNO om Hammarsjön (S om Stor-Hullsjön) 1994 (RL m.fl.); Bastutjärnsåsen utlopp i Lycksjön 1982 (S. Hellquist); Brickberget SV om StorHullsjön 1982 (E. Portén).
Torp Lillnaggån 1982 (HW).
