Vit sötväppling är idag en karaktärsart för industriområden och vägkanter i kustområdets tätorter. Under de sista decennierna har arten ökat påtagligt och är nu allestädes närvarande kring fabriker och industribyggnader. Den växer i stora dominerande bestånd i kanterna av grusplaner och på utfyllnadsjord. Arten kom först in som barlastväxt och lever ännu kvar vid gamla hamnplatser och barlastkajer. Etableringen utanför hamnarna tycks ha börjat med grushanteringen – den dök upp i grustag och längs transportvägar. Nu har den fått sin roll som allmän vägkantsväxt i kustområdet, på senare år också i dalgångarna. Den etablerar sig framförallt på större vägar där kanterna rörts om. Möjligen sker också en påspädning med transporter söderifrån. Dessutom har vit sötväppling spridits längs järnvägen och sågs t.ex. rätt tidigt på Ånge bangård. Den finns även kring gator, tomter och soptippar i Sundsvall.