Spikklubba är funnen på havsstränder, i trädgårdar, potatisåkrar samt på avfallstippar och annan ruderatmark. Den ettåriga växten är bofast i landskapet men vanligen finns den kvar endast något eller några år på varje lokal.
Spikklubban infördes till Europa från Amerika under 1500-talet och odlades förr som läkeväxt, numera i någon mån som prydnadsväxt. I Sverige är den känd sedan första hälften av 1700-talet.
Första fynd
Först uppgiven av Montin 1766 (’Vid Falkenbergs norra port och gärdesgårdarna ned mot åen, til öfverflöd’). Belägg från lokalen utan årtal (L. Montin i S).
Utbredning
10 rutor (4 %). Sällsynt. – Ahlfvengren (1924): södra och mellersta delen flerstädes, sporadiskt.
Lokaler
Laholm Ränneslöv Vallberga, Krokhuset (4C 2f 30 01) 1980-talet (AL). Halmstad Halmstad Gamletull (4C 7d 18 48) rivningstomt vid järnvägen 1993 (HN); Slottsmöllan (4C 7e 42 04) avfallstipp 1986 (KG). Kvibille Slätter (4C 9d 46 39) i grushög på ruderatmark 1986 (KG). Söndrum Tylön (4C 6c 43 04) tånggödslad sandstrand vid bryggan 1981 (KG). Känd sedan 1972 (se nedan). Falkenberg Falkenberg Möllevägsskolan (5B 2j 35 28) parkeringsplats 1980-talet (SU); nära Hertingskyrkan (5B 2j 21 38) vägkant vid Strandvägen 1992 (NGN). Skrea Gärdesgård (5C 2a 21 36) vägkant 1980 (SU). Ullared Flahult (5C 8c 08 04) i trädgård och kring gårdsbyggnader, införd och senare förvildad 1980-talet (IJ). Årstad 300 m V om Ingelstorp (5C 2c 35 21) f d grustag 1994 (MA). Kungsbacka Frillesås (6B 1g 49 04) potatisfält, flera ex 1994 (E. Andreasson, bekräftad av JK).
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv prästgårdens trädgård, då och då självsådd (Osbeck 1788); Dömestorp (Theorin 1865). Knäred prästgården (S. L. Törnquist enligt Ahlfvengren 1924). Skummeslöv Skottorp (Theorin 1865). Våxtorp kyrkbyn, på jordhög 1967 (YJ). Ö. Karup vid landsvägen mellan Ö. Karup och Båstad (Fröding 1897). Halmstad Halmstad flera uppgifter och insamlingar mellan 1876 (utan insamlarnamn i LD) till 1936 (Blom 1936 c); på barlastplats 1880 (J. A. Gabrielsson i UPS); Eket 1908 (Ahlfvengren i S); Flygvapnets område på Galgberget, grusig mark vid skjutbana, början av 1970-talet (AB). Harplinge Plönninge 1890 (E. Ardell i LD). Snöstorp utan årtal (A. Lyttkens i S); ruderatplats 1850 (Neuman 1884); vid Fylleåns utlopp 1890-talet (E. Lyttkens enligt Ahlfvengren 1924). Söndrum ruderatplats 1872 (Neuman 1884); Tylön 1972 (KG). Ännu 1981 (se ovan). Falkenberg Asige Knobesholm 1911 (J. M. Rhodin enligt Ahlfvengren 1924). Eftra Vastad 1918 (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924) samt 1948-1952 (B. Peterson anteckningar). Falkenberg se primäruppgifter; 1897 och 1911 (S. Svenson i LD); på vallarna 1858 (I. H. M. Ratzki i S). Varberg Lindberg Ottabro mejeri. Varberg odlad och förvildad (båda D. Hylmö enligt Svenson 1928); hamnområdet (Blom 1936 c). Värö trädgårdsland under senare år (Johansson 1964). Kungsbacka Fjärås Tjolöholms orangeri 1954 och 1959 1 ex (Nilsson 1966 a); stranden vid orangeriet 1959 (Ö. Nilsson i LD). Frillesås Lillareds grustag (Ohlander 1969). Kungsbacka Kungsbacka f d trädgårdsmästeri 1970-talet (S. Karlsson). Lindome Anderstorp, nära fabriken 1950 (F. Lundberg i GB). Onsala Vässingsö, väg 1942 (S. Holmdahl i GB).