Backskafting är endast känd från en aktuell lokal, en vildvuxen trädgård i Släp. Denna förekomst beskrevs av Holmdahl (1959 a) men arten hade då funnits där under 20-25 år. Enligt Holmdahl hade den troligen inkommit med gräsfrö i samband med att man i slutet av 1910-talet anlade en kombinerad park och trädgårdsanläggning i närheten.
I Sverige i övrigt växer arten på torr, helst kalkhaltig mark i de södra och mellersta delarna.
Första fynd
Först uppgiven av Hylander 1949 under namnet B. pinnatum var. villosissimum enligt belägg från Snöstorp Skedala 1880 (A. Lyttkens i S).
Variation
Den äldsta förekomsten tillhör var. villosissimum, med tätt och utspärrat långhåriga slidor. Denna form har enstaka gånger inkommit till Sverige med gräsfrö (Hylander 1943).
Utbredning
1 ruta (1 %). Mycket sällsynt.
Lokaler
Kungsbacka Släp Klev (6B 6d 18 49) vildvuxen trädgård 1985 (JJ, JK) och 1987 (UU).