Huvudtåg är ursprunglig men kulturgynnad. Den är en liten, spenslig, ettårig och konkurrenssvag art som främst växer på periodiskt genomfuktad och glesbevuxen sand nära havet, t ex i strandhedarnas erosionsgropar. Dessutom finns fynd från ett gammalt stenbrott och från en dikeskant nära havet. På strandhedslokalerna växer huvudtåg nästan alltid tillsammans med vägtåg J. bufonius och dvärglin Radiola linoides. Vi har inte några aktuella inlandslokaler, men från Hishult, drygt 2 mil från havet, finns en äldre uppgift, dock utan ståndortsuppgift och belägg.
Arten är något periodisk i sitt uppträdande, vilket i första hand tycks bero på att den kräver hög markfuktighet under vår och försommar för att utvecklas ordentligt.
Huvudtågets utbredning i Norden är sydlig.
En ganska pålitlig och lättillgänglig lokal för huvudtåg finns inom Hagöns naturreservat söder om Halmstad (se nedan).
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1814 i en växtplatsbeskrivning till bågstarr Carex maritima (’På havsstränder i Halland, t ex en växtplats vid Halmstad med Scirpo multicauli, rufo, Junco capitato och andra’). Äldsta daterade belägg från Halmstad 1813 (E. Fries i LD).
Utbredning
8 rutor (4 %). Sällsynt vid kusten mellan Lagan och Suseån. – Ahlfvengren (1924): här och där vid södra Hallands kust till Falkenberg, sällsynt i inlandet.
Lokaler
Laholm Laholm Snapparp (4C 4f 24 01) nygrävt dike 1983 (PW herbarium, bekräftad av KG); Höka (4C 4e 19 41) öppen strandhed innanför dynerna 1985 (PW). Halmstad Halmstad Hagön (4C 6e 16 19) på sand i erosionsgropar på strandheden, rikligt 1982 och senare (KG herbarium och i LD); Slottsjorden (4C 7d 09 30) dynsänka 1985 (PW, bekräftad av KG). Harplinge Haverdalsstrand (4C 8b 26 27) strandhed innanför dynerna 1985 (PW). Söndrum Stenhuggeriet (4C 6c 38 38) gammalt stenbrott med tillfälliga vattensamlingar 1985 (KG); Ringenäs (4C 7c 29 04) på sand i erosionsgropar i dynområde, sparsamt 1981 (KG i LD); Tylöbäck (4C 7c 09 15) fuktig strandhed innanför dyner 1985 (PW). Falkenberg Eftra SO om Suseåns mynning (5C 1a 07 34) fuktig sänka innanför dynerna 1986 (KG).
Äldre uppgifter. Laholm Hishult (K. Johnsson enligt Ahlfvengren 1924). Laholm Mellbystrand 1919 (T. Svedberg i UPS). Skummeslöv 1915 (P. Söderberg i UPS); i strandskogen och strandåkrar (Ahlfvengren 1924); nära havet 1929 (C. Blom i GB och S). Ö. Karup (Ahlfvengren 1924). Halmstad Eldsberga 1866 (F. Elmqvist i UPS); Laxvik vid stranden 1821 (P. F. Wahlberg i UPS); Tönnersa strand 1913 (S. Svenson i LD). Halmstad flera kollekter utan närmare lokaluppgifter mellan 1813 (E. Fries i LD = äldsta daterade belägg) och 1898 (P. Söderberg i UME); flerstädes (Ahlfvengren 1924); ”Utom öster” (Neuman 1882); Västra stranden 1922 (J. Wiger i LD) och 1924 (K. Anderberg i GB); N om Simstadion 1948 (H. Andersson i LD). Harplinge Vilshärad (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Snöstorp (H. H. Ringius enligt Ahlfvengren 1924). Söndrum flera kollekter utan närmare lokaluppgifter mellan 1871 (Neuman i LD) och 1895 (F. Bökman i GB och J. Wallmark i UME); stranden (Neuman 1882); Eketånga på stranden 1904 (Ahlfvengren i S); d:o (Wiger 1922); Tyludden 1894 (G. Åberg i UPS och G. Tillman i S); Frösakull, på en sandig stig mellan Bögeshättan och klitterna ca 100 m från havet 1946 (J. Hallberg i LD). Falkenberg Falkenberg 1845 (A. G. Longberg i UPS); vid ån (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Skrea (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924).
