Saltstarr är ursprunglig på dystränder och obetade strandängar vid havet, gärna sötvattenspåverkade. Den förekommer också på betade strandavsnitt. Ganska ofta växer den tillsammans med strandstarr C. paleacea, men aldrig i så stora bestånd som denna. En annan skillnad är att saltstarr betas i mindre utsträckning.
Artens utbredningsområde sträcker sig längs den svenska och norska kusten från utpostlokalen vid Halmstad till polcirkeln.
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1832 under namnet C. salina men utan lokaluppgift.
Utbredning
10 rutor (4 %). Ganska vanlig vid Kungsbackafjorden, i övrigt sällsynt ner till Varberg. En förekomst har nyligen upptäckts så långt söderut som vid Halmstad. – Ahlfvengren (1924): sällsynt i norra Halland.
Lokaler
Halmstad Trönninge 550 m NNO om Fylleåns mynning (4C 6e 11 24) kärr i f d naturbetesmark 1991 (PW i LD, bekräftad av T. Karlsson). Varberg Varberg ca 100 m S om Himleåns mynning (5B 7g 46 49) strandäng 1988 (IL herbarium). Värö 400 m O om St. Lahall (5B 9g 46 14) strandäng 1993 (IL herbarium). Ås S om Viskans mynning utefter Klosterfjorden t ex vid 5B 9g 47 32 och i 6B 0g, strandängar 1980-talet (IL resp B/SS). Känd från Klosterfjorden sedan 1926 (se nedan). Kungsbacka Fjärås Tjolöholm (6B 4f 17 28) strandäng 1980-talet (LSa, bekräftad av JK) samt vid 6B 4f 08 14, strandäng 1991 (JK). Hanhals Hanhalsholme (6B 5f 04 07) strandäng 1984 (JK); Hagaberg (6B 5f 17 10) strandäng 1986 (JK); Hoberg (6B 5f 08 10) strandäng (JK). Kungsbacka Svinholmen (6B 5f 22 08) strandäng 1984 (JK). Onsala Vässingsö (6B 3e 21 09) strandäng (BS). Släp Klevs strandängar (6B 6d 16 42) 1988 (UU). Vallda Brandshultsviken (6B 6d 07 49; 08 49) strandäng 1987 (UU), känd från området sedan 1852 (se nedan); Brandshultsviken (6B 6e 09 01) strandäng 1983 (JK); Forsbäck (6B 5e 11 48) strandäng 1983 (JK).
Äldre uppgifter. Halmstad Harplinge Haverdal 1948 (F. Waldenström i SBT). [Vi har dock inte kunnat återfinna och kontrollera detta belägg.] Falkenberg Falkenberg nära Falkenberg 1919 (J. G. Gunnarsson i S). Varberg Värö Lahall (S. Johnson enligt Svenson 1928); strandäng vid Viskan 1926 (S. Svenson i LD). I området ännu på 1980-talet (se ovan). Kungsbacka Hanhals Hammargård 1861 (S. L. Törnquist i LD). Onsala träsket och bäcken O om Vässingsö 1934 (F. Lundberg i handskrift 1949). Släp Skörvalla (Lindeberg i LD enligt Ahlfvengren 1924); Särö (Lindeberg 1852 b) samt insamlingar mellan 1889 (Skånberg i LD) och 1911 (H. Persson i GB); mellan Släps station och Särö 1923 (F. Hård av Segerstad i GB); Brandshult (Lindeberg 1852 a); Brandshultsåns utlopp 1901 (G. Höög i GB, LD, S, UME och UPS). Ännu på 1980-talet (se ovan). Vallda Vallda dalar, strandängarna som skiljer området från havet (Holmdahl 1954); Ö. Rön och Hamnaholmen 1955 (båda S. Holmdahl i handskrift); Brandshultsviken 1941 (H. Knutsson herbarium, bekräftad av E. Ljungstrand) och Brandshultsvikens ostspets 1970 (L. Andersson i GB). Ölmevalla 350 m N om skolhus i By 1958 (Ö. Nilsson i LD).