tuvtåtel
Deschampsia cespitosa
Tuvtåtel är ursprunglig men starkt kulturgynnad. Det konkurrenskraftiga gräset växer i en mängd friska till fuktiga biotoper, t ex löv- och blandskogar, fuktängar, kärrkanter, bäck- och åstränder, naturbetesmarker, väg- och åkerkanter, dikeskanter etc.
I likhet med flera andra högvuxna och kraftiga gräs gynnas tuvtåteln av kvävenedfallet. Den breder ut sig alltmer och blir ibland starkt dominerande på gammal, övergiven odlingsmark.
Första fynd
Först publicerad av Osbeck 1788 under namnet Aira caespitosa men utan lokaluppgift. I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorpstrakten (Gertz 1947).
Utbredning
221 rutor (99 %). Mycket vanlig. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.