Havssäv är ursprunglig men något kulturgynnad. Den växer, ofta i rena bestånd, på grunt vatten vid sandiga/leriga havsstränder. Särskilt i skyddade, leriga vikar kan bestånden bli vidsträckta. Arten förekommer även i eller vid sötvatten ett stycke från kusten, oftast på leriga, kulturskapade ståndorter som märgelhålor och lertag men även i grustag och diken.
Havssäv, som är beteskänslig, har sannolikt ökat under 1900-talet på grund av att strandbetet på många håll har minskat eller upphört.
Första fynd
Först uppgiven av Montin 1766 (’Vid hafs-stranden, mindre rar’). Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (L. Montin i S).
Utbredning
53 rutor (24 %). Vanlig längs kusten från gränsen i norr och ner till Halmstadstrakten, enstaka lokaler längre söderut. – Ahlfvengren (1924): längs stranden här och där.
Lokaler
Inlandslokaler. Halmstad Eldsberga 950 m NV om kyrkan (4C 5f 36 18) märgelhåla 1980 (KG). Halmstad vid östra Nissastranden nedströms Wrangelsbron (4C 7d 25 47) 1987 (PW). Harplinge Frisagård (4C 8c 20 26) vattensamling i gammalt stenbrott 1980 (BT). Snöstorp Furuvik (4C 7e 27 20) gammal lertäkt 1986 (KG). Trönninge Trönninge (4C 6f 06 03) gammal lertäkt 1981 (CN). Vapnö Bjällbo, märgelhåla (4C 7d 41 14) 1983 (PW); NO om Blomstervången (4C 8d 03 21) märgelhåla 1990 (KG). Falkenberg Falkenberg mellan Garvareforsen och Tullbron (5B 2j 35 33) i Ätran 1980-talet (NGN). Stafsinge S om Stafsinge kyrkogård (5B 2j 49 28) vattenfyllt grustag 1980-talet (NGN). Vinberg Heden (5C 3a 24 11) vattensamling i f d grustag 1992 (NGN). Varberg Grimeton SV om Runesten (5B 7i 25 33) grustag med vattensamling 1991 (KG m fl). Kungsbacka Fjärås Stensjön, Rossaredsviken (6B 5g 38 34) sjöstrand 1983 (JK). Tölö Gåsevadholm (6B 6f 00 49) åstrand 1988 (JK).
