revsmörblomma
Ranunculus repens
Revsmörblomma är ursprunglig. I naturlig vegetation växer den kvävegynnade arten främst i nitratrika biotoper som källor och källfloden samt i ganska blöta, ibland översilade, småkärr i både löv- och blandskogar. Revsmörblomman är mycket kulturgynnad, bl a betesgynnad, och saknas sällan i mer eller mindre fuktiga betesmarker, på åker- och vägkanter, i trädgårdar och på ruderatmarker.
Första fynd
Först uppgiven av Linne 1755 (’Hallandis Refjagras’). Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (L. Montin i S).
Bygdenamn och bruk
Ett par gamla sydhalländska namn är märke och refjagräs. Från andra delar av landskapet finns angivet krågefötter [bladen har liknats vid kråkfötter].
Utbredning
223 rutor (100%). Mycket vanlig. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.