Den enda aktuella halländska växtplatsen för kalvnos är stationsområdet i Varberg, där den ettåriga arten funnits ganska rikligt sedan början av 1970-talet (K.-O. Gustavsson). Här tycks enbart finnas vitblommiga exemplar, vilket kan tyda på att förekomsten har sitt ursprung längre söderut i Europa, där denna färgvariant förekommer. Så vitt vi vet tillhör övriga svenska fynd den rödblommiga formen.
Kalvnos är ett gammalt åkerogräs som numera är mycket sällsynt i hela landet. Till Halland har arten kommit i sen tid, sannolikt med utländska frövaror och i något fall med barlast.
Första fynd
Först uppgiven av Ahlfvengren 1910 under namnet Antirrhinum orontium från Skummeslöv Nya Skottorp baserat på uppgift av H. Hallberg. Äldsta belägg från Halmstad barlastplats 1894 (G. Tillman i S).
Utbredning
1 ruta (1 %). Mycket sällsynt.
Lokaler
Varberg Varberg stationsområdet (5B 7g 21 45) på grus och makadam 1980-talet, 1993 (IL m fl). Belägg från 1988 (IL resp Å. Rühling i LD). Känd sedan början av 1970-talet (se nedan).
Äldre uppgifter. Laholm Skummeslöv se primäruppgift; 1939 (E. Lindh i SBT). Halmstad Halmstad se äldsta belägg. Falkenberg Falkenberg valskvarnen 1936 (C. Blom i GB). Vinberg Hällinge gård, vägkant 1975 (NGN). Varberg Varberg stationsområdet, början av 1970-talet (K.-O. Gustavsson). Ännu 1993 (se ovan). Kungsbacka Släp Särö, Klev 1954, 1955 (S. Holmdahl i GB). Ölmevalla vid Hästholmsvägen nära Suprema textiltryck, avfallsplats 1960 (Ö. Nilsson i LD).