Svartoxbär är en ursprunglig art. I stort har den samma ståndortskrav som rött oxbär C. scandinavicus men tycks vara något mera näringskrävande. Åtminstone i nordligaste Halland växer den främst i sydvända berg och branter med basisk berggrund samt på steniga torrbackar med skalgruspåverkan.
Första fynd
Först uppgiven av Wahlberg 1820 under namnet Mespilus cotoneaster s nigra från Varberg Domsö och Näset. Då ny för vetenskapen. Belägg från Näset 1819 (P. F. Wahlberg i UPS). Arten växer fortfarande i området. Sannolikt är denna typlokal identisk med den för rött oxbär C. scandinavicus (Hylmo 1993). - Den av Fries 1818 från Varberg uppgivna Mespilus cotoneaster β depressa avser möjligen svartoxbär.
Utbredning
18 rutor (8 %). Sällsynt från Falkenbergstrakten till gränsen i norr. – Hos Ahlfvengren (1924) ingen frekvensuppgift.
Lokaler
Falkenberg Eftra Sallebjäret (5C 0a 3- 4-) 1979, 1980 (URP herbarium); Grosslan (5C 0b 4- 0-) 1983 (URP herbarium). Ljungby Lastad, 200 m S om gården Klitten (5C 4a 32 08) bergbrant 1990 (PW i LD, bestämd av B. Hylmö). Skrea Smörkull (5C 1a 23 25) bergbrant 1980-talet (NGN herbarium, bestämd av B. Hylmö); Grimsholmen (5C 1a 21 13) klippor nära havet 1983 (NGN herbarium, bestämd av B. Hylmö).
Varberg Lindberg Torvik(5B 8g 01 29) strandhällar 1980-talet (IL). Varberg Varberg, Hästhagaberget (5B 7g 00 42) ljungmark i hällterräng 1990 (IL); V om St. Apelvik (5B 6g 41 42) bland klappersten 1980-talet (IL). Känd från området sedan 1819 (se primäruppgift). Veddige 400 m O om Broaräng (6B 0h 16 27) bergbrant med lövskog 1995 (IL). Värö Sanddamm (5B 9f 40 36) kusthed med ljung 1980-talet (CFL).
Kungsbacka Fjärås Tjolöholm (6B 3f 45 18) klippmark 1980-talet (JK m fl); Tjolöholms mellanskog (6B 4f 02 19) buskmark mot havet 1990 (LSa, IB, GT); Tjolöholm, Kullen (6B 4f 07 44) rikligt i sydbranter 1994 (JK). Känd från området sedan 1920-talet (se nedan). Onsala Malö (6B 2d 42 28) stenig gräsmark 1990 (ELj, UU); Sönnerbergen (6B 3d 12 42) stenig buskmark nära havet 1990 (JJ); Knaståsberget (6B 3d 18 45) bergssluttning 1992 (UU); Hållsundsudde (6B 3e 01 06) ljungbevuxen bergssluttning 1991 (UU). Släp V om Klev (6B 6d 17 40) bergssluttning 1988 (UU); Hultaberget (6B 6d 45 29) 1987 (UU); Lycker (6B 6e 36 00) bergssluttning 1987 (UU); Trolludden (6B 6d 34 32) stenig torrsluttning mot viken 1987 (JK, JJ). Vallda Klasberg (6B 5e 27 19) bergknalle 1991 (UU); Råhagen (6B 5d 43 43) bergknalle 1994 (IB, GT, LSa). Ölmevalla Ölmanas (6B 2f 38 02) strandklippor 1983 (JK).
Äldre uppgifter.
Falkenberg Skrea Hansagård (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924).
Varberg Sällstorp berg ovan Ulvatorp 5 mot kyrkan 1971 (M. Ohlander i GB); SO om St. Råred, på bergssluttning 1971 (M. Ohlander i GB). Varberg se primäruppgifter; utan årtal (herbarium E. Fries i UPS); 1881 (J. A. Gabrielsson i UPS), i området ännu på 1980-talet. Veddige Syllinge 1929 (G. Samuelsson & A. Zander i S); 300-400 m SSV om Gubbero, västsluttning 1969 (M. Ohlander & H. Steineck i GB); Kullaberg, O om gården nedom berget och ostsidan under berget, båda 1969 (M. Ohlander i GB). Värö L:a Sunnvära (I. Johansson enligt Svenson 1928); 350 m NNO om omform. stn. mot E 6 1961 (M. Ohlander i GB). Ås Parten (Ohlander 1972).
Kungsbacka Fjärås Tjolöholm, flera uppgifter (bl a S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924 och Nilsson 1966 a), i området ännu 1994 (se ovan); OSO om Djäknegården vid Lygnerns strand 1961 (M. Ohlander i GB). Lindome 300-400 m S om Berget, brant västberg 1960 (M. Ohlander i GB); O om Greggered vid vägen 1959 (M. Ohlander i GB); Ersgården, berg vid landsvägen (M. Ohlander i GB). Onsala Gottskär (Ahlfvengren 1924) och 1929 (G. Samuelsson & A. Zander i S); vid Stibergs villa 1929 (W. Palmaer i S); Råö (Ahlfvengren 1924); Gövik 1945 (N. Alroth i GB); Ledet; V om Prästäng; Röserås 1934 (samtliga F. Lundberg i handskrift 1949); Skifta 1954 (F. Lundberg i GB). Släp Särö 1877 (A. G. Eliasson i LD och UPS); Skallbergen (Leffler 1863); Skörvalla 1960 (B. Åman i S). Tölö Töleberget 1910 (Ahlfvengren i GB och S) och 1954 (Holmdahl 1954); Varla nr 3 (= Bräckan) 1957 (F. Lundberg i GB). Ölmevalla Åsa 1921 (R. Ohlsén i UPS) och 1961 (Ericson 1962); Örmanäshalvöns SO-sida 1918 (F. Lundberg i handskrift 1949).
