kungsmynta
Origanum vulgare
Mer information om arten

Kungsmynta är ursprunglig. Den kalk- och kulturgynnade arten växer i torra, näringsrika, exponerade busk- och örtbevuxna slänter samt i sydvända, lövbevuxna bergbranter med inslag av basiska bergarter. Den odlas också som prydnadsväxt och förvildas emellanåt.

Det främsta hotet mot arten är igenväxning.

Första fynd

Först uppgiven av Montin 1766 från Getinge Fröllinge (’Vid Trållinge Sätesgård, på sluttningen af et berg, mellan några buskar’).

Utbredning

11 rutor (5 %). Sällsynt. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.

Lokaler

Laholm Ö. Karup Lyadalen (4C 1d 26 34) igenväxande naturbetesmark 1980-talet (YJ). Halmstad Snöstorp 1050 m NO om kyrkan (4C 7e 19 35) torr busk- och örtbevuxen slänt nedanför villaområde, eventuellt förvildad 1989 (P. Wiksten, KG herbarium). Varberg Sällstorp Brattås (6B 0i 24 44) rik lövbrant 1993 (JK). Känd sedan 1971 (se nedan). Veddige SV om Lunna (6B 1i 20 39) nordsidan av banvall 1980-talet (LS). Kungsbacka Fjärås Stallakärr (6B 4f 14 48) sydbrant 1984 (JK); Ursåsbranterna (6B 4g 15 01, 16 03) sydbranter 1984 (JK), känd sedan 1959 (se nedan); Fågelsång (6B 5i 36 12) igenväxande sydbrant 1984 (JK). Tölö Bräckaberget (6B 6f 23 03) sydbrant 1984 (JK); Barnamossen (6B 6g 36 08) rasmark i sydbrant 1986 (JK), känd från området sedan 1961 (se nedan); Anneberg (6B 7f 04 30, 05 30) bergbranter i igenväxningsmark 1985, 1989 (JK). Älvsåker Ryared (6B 7g 10 25) i igenväxningsmark nedanför sydbrant 1987 (JK).

Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv prästgårdens trädgård (Osbeck 1788). Ö. Karup (H. Nordenström enligt Ahlfvengren 1924). Halmstad Getinge se primäruppgift. Snöstorp Skedala 1863 (A. Lyttkens i GB och S, E. Lyttkens i LD); ovan Toftasjöarna (Ahlfvengren 1924). Falkenberg Falkenberg 1894 (C. Bengtsson i LD). Ljungby utan årtal (A. Åström i UME). Varberg Lindberg Getterön (Bexell 1817-19); NV om Berg (Erdtman 1925 a). Sällstorp Dala och NV om Mossen (Ohlander 1972); Brattås, rasmark 1971 (M. Ohlander i GB). Ännu 1993 (se ovan). Veddige Lunna 1910 (Ahlfvengren i S); Järlöv 1957 (O. Johansson i GB). Värö prästgården, införd från Bohuslän (Johansson 1964). Kungsbacka Fjärås Torpa, Ursåsbergets sydsida 1959 (M. Ohlander i GB), ännu 1984 (se ovan); Kullen, sydberg 1963 (M. Ohlander i GB); 250 m SV om Kullen (Nilsson 1966 a). Frillesås Valaberg, mellan Stuv och Stättared 1950 (F. Lundberg enligt Ohlander 1969, ”ej återfunnen”). Lindome Knipered (A. Ekberg enligt Svenson 1928); stora Knipens sydsida 1952 (F. Lundberg i GB); Knipered, nedom brant berg 1957 (M. Ohlander i GB). Onsala Gottskär 1917 (S. Svenson i LD). Släp 300 m N om kyrkbyn 1961; 500 m V om Vea 1963 (båda O. Johansson i GB). Tölö Skårby 1891 (E. Rodhe i S); Blixered 1910 och 1958 (Ahlfvengren i GB och S resp M. Ohlander i GB); SV om Bisterkulla vid ödetorp nära gränsen till Älvsåker 1948 (F. Lundberg i handskrift 1949); berg S om Borgholm 1949 (S. Holmdahl i GB); N om Barnamossen under sydberg 1961 (M. Ohlander i GB). Ännu 1986 (se ovan). Vallda V om Brogrens kvarn, ovan skjutbana 1950 (C. Skottsberg i GB). Älvsåker Grisebo = Ryared 1940 (F. Lundberg i handskrift 1949). Ölmevalla i sydberg vid Kärringemossens NV-sida nära Gällingegränsen 1947 (F. Lundberg i handskrift 1949), troligen = vid Gällingegränsen, sydbrant 1956, 1960 (Ö. Nilsson i LD).

karta