Vit kattost är en gammal, kulturberoende gårdsväxt med liknande ståndortskrav som skär kattost M. neglecta. Den ettåriga växten, som tycks vara gynnad av gammaldags djurhållning och gödselhantering (Svensson & Wigren 1993), har minskat kraftigt under senare delen av 1900-talet och verkar nu endast vara bofast på Nidingen.
Vit kattost, som infördes till Sverige via odlingskulturen redan under stenåldern, har förmodligen i äldre tid spelat en viktig roll som födo- och medicinalväxt (Svensson & Wigren 1993). Arten är ett levande kulturminne, som det vore roligt att kunna bevara i odling, t ex vid hembygdsgårdar.
Första fynd
Först publicerad av Osbeck 1788 från Hasslöv Dömestorp under namnet M. rotundifolia. I handskrift 1789 har han följande kommentar till arten: ”Fins både större (Malva vulgaris Fr.) och mindre (M. borealis Wallm.) wid Dömestorps Gård.” Även Fischerström nämner i handskrift 1754 M. rotundifolia från Hasslöv Dömestorp (Gertz 1947).
Utbredning
3 rutor (1 %). Mycket sällsynt. – Ahlfvengren (1924): här och där.
Lokaler
Halmstad Enslöv Hertered (4C 8g 26 24) grönsaksland intill hönsgård, sannolikt inkommen med frövaror 1991 (KL, belägg i KG herbarium, bekräftad av T. Karlsson). Kvar även 1992 och 1993. Kungsbacka Onsala Nidingen, innanför Lilla bryggan, några ex 1979-1981 samt 1984 och senare, årligen; dessutom rikligt i trädat potatisland SO om fyrmästarhuset 1986 och 1988 (Unger 1992). Känd sedan 1970 (se nedan). Släp Kyrkobyn (6B 6e 20 12) ett ex i trädgård 1984 (UU).
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv se primäruppgifter. Hishult prästgården (K. Johnsson enligt Ahlfvengren 1924). Våxtorp vid Nordanå (Osbeck i handskrift 1789). Halmstad Halmstad allmän (Söderberg 1929); Slottsmöllan 1909, 1923 (Ahlfvengren resp T. Nordström i S). Snöstorp Skedala 1862 och 1866 (E. Lyttkens resp A. Lyttkens i LD). Söndrum 1874 (P. Söderberg i LD). Falkenberg Falkenberg 1909 (S. Svenson i LD); på ruderatmark 1936 (C. Blom i GB). Morup Tången (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Varberg Tvååker Tvååkers by och Ås 1936 (båda F. Lundberg i handskrift 1949). Varberg (C. J. Lindeberg i GB). Värö Bua 1937 (F. Lundberg i handskrift 1949); Åsen 1952 (F. Lundberg i GB). Ås (G. Erdtman enligt Ahlfvengren 1924). Kungsbacka Hanhals nära Fogdegården (Holmdahl 1953). Lindome Rantorp 1950 (F. Lundberg i GB); kompost vid Anderstorp 1951 (F. Lundberg i GB); S och V om kyrkan 1957 (K. Egeröd i LD), Onsala Gottskär, insamlingar och uppgifter mellan 1895 (A. Stuxberg i GB) och 1925 (W. Palmaer i S); Rörvik 1934, 1946 (F. Lundberg i GB) och 1953 (S. Holmdahl i handskrift); Nidingen 1953 (S. Holmdahl i handskrift) och innanför Lilla bryggan, några ex under 1970-talet (Unger 1992). Ännu på 1980-talet (se ovan). Släp Skörvalla 1895 (F. Liljeholm i GB och Svenson 1928); Guntofta (Holmdahl 1953). Älvsåker Alafors (Ahlfvengren 1924). Ölmevalla NO om Örmanäs säteri 1960 (O. Nilsson i LD); Åsa, vid järnvägen 1950-talet (S. Holmdahl i handskrift); soptipp NO om Gårda brygga (Elfström 1971).