Vattenstäkra är ursprunglig. Den ett- till tvååriga övervattensväxten trivs i grunda, dyiga, näringsrika och ofta kulturpåverkade vatten- och kärrmiljöer. Vanligen förekommer den på ljusöppna ståndorter men ett par förekomster är kända från glesa alkärr och trädskuggade diken. Växten är giftig.
Första fynd
Först publicerad av Fischerström 1761 (’Jag har ej märkt åkrar och ängar vara bekajade med några för kreaturen skadeliga örter, utom Stäkran, Phellandrium aquat'). I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorpstrakten (Gertz 1947).
Utbredning
14 rutor (6 %). Sällsynt. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.
Lokaler
Laholm Hasslöv N om kyrkan (4C 1f 35 22) i gamla lergravar 1980-talet (YJ). Skummeslöv SSO om kyrkan (4C 2e 11 40) meanderkärr 1988 (PW). Ö. Karup märgelgrav 1980-talet (LJ). Halmstad Eldsberga Tönnersa (4C 5e 02 45) vattenfyllt dike i tallskog 1981, 1985 (HN herbarium, bekräftad av KG). Varberg Lindberg gamla E 6 vid Kråkebäcken (5B 8g 36 39) dike 1991 (IL). Varberg Himleåns södra arm (5B 7h 48 00) avsnörd göl 1980-talet (IL). Ås Åskloster (5B 9g 47 33) göl i naturbetesmark 1992 (KG, IL); SO om Åsklosters gård (6B 0g 00 36) i grund vattensamling 1994 (IL). Känd från området sedan 1817 (se nedan). Kungsbacka Onsala Svensmosse-Lillemosse (6B 4e 28 09, 34 16, 36 17 och 37 12) öppna våtmarker 1980-talet (JJ, JK). Släp Hagryd-Dala (6B 6e 49 11 och 6B 7e 05 13) längs ån 1980-talet (UU, JOJ). Tölö Rolfsån (6B 5f 43 39) åstrand 1985 (JK); Söderåomradet (6B 6f 05 40, 07 27 och 09 35) våtmarksområden och stränder längs ån 1980-talet (JK). Vallda Svarte mosse (6B 5e 38 14) våtmarker kring mossen 1983 (JK).
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv se primäruppgifter; nedanför kyrkan i Stensån (Ahlfvengren 1924). Tjärby (Theorin 1865). Ö. Karup utmed Stensån; Hemmeslöv och V om kyrkan i märgelgravar (Ahlfvengren 1924). Falkenberg Källsjö Egnared utan årtal (C. Wickman i LD). Varberg Lindberg Lindhov (Fries 1817, Ahlfvengren 1924). Träslöv (S. Svenson enligt lappkatalog till Hård av Segerstad 1924). Ås Åskloster 1913 (S. Svenson i LD, Fries 1817), ännu 1992 (se ovan); Derome, bäcken O om järnvägsstationen 1950-talet (S. Holmdahl i handskrift). Kungsbacka Fjärås Gåsevadholm 1800-talet (C. J. Lindeberg i GB). Onsala Lundamossen 1935 (F. Lundberg i GB); Bolgen (Gillner 1953); Store mosse 1956 (S. Holmdahl i GB). Släp Hagryd nära kvarnen 1945 (S. Holmdahl i GB). Tölö backen från Borgås till Kungsbackaån 1911 (Ahlfvengren i GB och S); Gåsevadholm 1917 (G. Erdtman i S) och 1925 (W. Palmaer i S). Vallda Svartemosse 1918 (A. Levan i LD); Kärremosse 1949 (H. Knutsson herbarium, bekräftad av E. Ljungstrand) och 1969 (SU).
